Diss. Stockholm: Stockholms universitet. 2006.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare skapar förutsättningar för och arbetar med barns skriftspråksutveckling. Frågeställningen är på vilket sätt förskollärarna arbetar för att nå de berörda strävansmålen (mål formulerade i förskolans läroplan) samt vad de grundar sina val av metoder på. I den tidigare forskningen uttrycks mycket om pedagogers medvetenhet och vad skriftutvecklande arbete kan vara. Litteracitet begreppet tas även upp, vad det är och om hur detta synliggörs i förskolan. Detta följs av en empirisk del där resultat av tre intervjuer redovisas. Resultatet stämmer delvis överens med tidigare forskning om hur barn lär och vad som kan vara skriftspråk.   Alla lärarna var överens om vikten av en tidig stimulering. Olika aktiviteter så som läsning, miljöns utformning, lära genom lek samt att utgå ifrån barnens intressen stimulerar en skriftspråksutveckling. Undersökningen visar att det sker mycket skriftspråksutvecklande arbete i förskolan men att lärarna inte alltid är medvetna om vad som egentligen sker eller vad arbetssätten grundar sig på. Lärarnas kunskaper och synsätt på barns lärande visade sig ha betydelse för det stimulerande arbetet. Ett synliggörande av vad skriftspråk kan vara skulle utveckla det stimulerande arbetet samt lärarnas lyhördhet för vad barnen är intresserade av.

Denna studiesyftar till att undersöka typer av relationer mellan modaliteterna skrift och bild som tillsammans bildar en text. Centrala begrepp så som multimodalitet, literacy och det vidgade textbegreppet behandlasi teoridelen och återkopplas till i diskussionen. Metoden som valts är en innehållsanalys av text med Unsworths (2006) analysverktyg som utgångspunkt. Femläromedel har analyserats varav två storböcker, två lillböcker och en läsebok. I ett första skede har typer av relationer undersökts i de olika läromedlen och därefter har en jämförande analys gjorts för att undersöka eventuellaskillnader, i linjemedsyftet. Analysen visar på att typer av relationer mellan skrift och bild inte skiljer sig avsevärt åt mellan de utvalda läromedlen.Avvikelser är inte vanligtförekommande och en slutsats som kan dras av detta är att bilden inte endast finns till för att underhålla,utan tjänar ett syfte eftersom den överensstämmer med skriften. I deflesta fall är modaliteterna av samstämmighet och ökningav information. Ökningen skapar en möjlighet för ett utökat meningserbjudande avbudskapet som kan ge eleverna stöd i sin läsning.Ökningen kan också utnyttjas i samtalet runt innehållet i böckerna. Konjunktiva förbindelser i både textens skrift och bild kan också sägas vara en typ av ökning och kan hjälpa eleverna att orientera sig gällande tid, plats och händelse. En pedagogisk konsekvens av detta är atteleverna behöver få kunskap om att bilden och skriften kan användas som resurser för att förstå en text. Denna medvetenhet kan utveckla literacy hos eleverna.

Five letters in a row: E, L, I, N, A. The E has several more horizontal strokes than the E Iwill later learn in school, the N is reversed, and the A is upside down. It doesn’t matter. Ican read it, and others can, too. Once I learned how to write my name, I couldn’t stop. Iwrote it everywhere—on my toys and on my bed frame, on the walls, the doors, theledges. There is something visceral about leaving marks and traces of oneself on differentmaterials and surfaces. Pencil on raw wood, pen on paint, and waxy crayon on plastic.Speaking and writing are part of a collective knowledge that is based on complexstructures and technologies. Walls and screens are flat surfaces that we use fororientation and as sources of information. We navigate. Slowly we are shaped. I’mtouching, tracing, and marking. Leaving something of myself behind. A record. Anencounter and exchange between my hand, the tool, and the surface. The surface isforever marked, forever destroyed, forever scarred. ELINA.In this master essay, Elina Birkehag collects her notes and reflections during her years ofmaster studies at the Royal Institute of Art in Stockholm. The essay consists of two parts.The first is written in her studio during her final year of studies, the months before her soloexhibition MOUTH TO WALL at the end of 2022. The second part is a collection of notesfrom the forests and wetlands of Dalarna, as she has been looking for tree carvings leftthere by women tending cattle a few hundred years ago.

<p>Syftet med rapporten var att undersöka vilken betydelse hemmets användning av skrift har för barns tidiga skrivinlärning. Undersökningen bygger på 59 enkäter till föräldrar i år 2 som visat på hur mycket man har använt sig av skrift och högläsning i hemmet när barnen var små. Lärarna i respektive klass har gjort en bedömning på vilken nivå varje elev ligger i sin skrivutveckling. Bedömningen ligger på en skala från ett till fem.</p><p>Efter bearbetning av enkäterna visar resultatet att hemmets roll och betydelse vid barns första skrivinlärning är ingenting man med säkerhet kan fastställa. Hemmets påverkan skiftar från barn till barn. Det har ingen betydelse om barnet bedöms som ”svag” eller ”stark”. En del barn som är ”svaga” har blivit lästa mycket för och haft stor tillgång till böcker och skrivredskap och barn som anses ”starka” har i vissa fall aldrig eller mycket lite blivit lästa för och haft lite tillgång till skrivande situationer. De barn som fått bedömningen ett har i många fall behandlats lika som de som fått bedömningen fem. Eftersom förskolans roll i barns första skrivinlärning inte behandlats i denna undersökning så kan den vara förklaringen.</p>

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan utifrån barns olika förutsättningar.  Fokus i studien är att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ”traditionellt” med språkutveckling utan någon specifik metod. Jag tar också upp de olikheter som kan finnas i barns språk och vikten av att barn får sitt språk stimulerat på en rad olika sätt. Både i hemmet och i förskolan. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuade fyra förskollärare. Två förskollärare på en traditionell förskola och två på en förskola som arbetar med förhållningssättet tidig läs- och skrift. I resultatet framkom det att förskollärarna är väl medvetna om språket och det är verkligen något som de arbetar med på många olika och kreativa sätt. Det finns också skillnader i hur de båda förskolorna arbeta för att främja barns språkutveckling.

Syftet med rapporten var att undersöka vilken betydelse hemmets användning av skrift har för barns tidiga skrivinlärning. Undersökningen bygger på 59 enkäter till föräldrar i år 2 som visat på hur mycket man har använt sig av skrift och högläsning i hemmet när barnen var små. Lärarna i respektive klass har gjort en bedömning på vilken nivå varje elev ligger i sin skrivutveckling. Bedömningen ligger på en skala från ett till fem. Efter bearbetning av enkäterna visar resultatet att hemmets roll och betydelse vid barns första skrivinlärning är ingenting man med säkerhet kan fastställa. Hemmets påverkan skiftar från barn till barn. Det har ingen betydelse om barnet bedöms som ”svag” eller ”stark”. En del barn som är ”svaga” har blivit lästa mycket för och haft stor tillgång till böcker och skrivredskap och barn som anses ”starka” har i vissa fall aldrig eller mycket lite blivit lästa för och haft lite tillgång till skrivande situationer. De barn som fått bedömningen ett har i många fall behandlats lika som de som fått bedömningen fem. Eftersom förskolans roll i barns första skrivinlärning inte behandlats i denna undersökning så kan den vara förklaringen.

This study aims at investigating what Litteracy events and texts children encounter during a day at preschool. The aim of the study is also to get an understanding of the underlying thoughts with the texts presented in the environment and by the pedagogues. Through observation in two departments as well as interview with a teacher from each department, the questions are examined. The results show that several of the Litteracy events are part of the daily work routine at the preschool in all the investigated departments. The result also shows that children encounter text and Literacy events in large numbers and variations throughout the day, with the exception of the outdoor activities. The study also shows that the teachers in the departments have underlying thoughts to the vast majority of the texts presented. The result also shows the importance of qualitative pedagogues. The more they can inspire and engage, the greater opportunities the children will be able to meet in the areas of text and script in a amusing way, which the vast majority of children today participate in and also as the first part of our education system that deals with the lifelong learning.

Studien syftar till att undersöka på vilka sätt verksamma lärare i samhällsorienterande ämnen använder sig av bilder i Powerpoint-presentationer: hur bilderna framhävs och om de används tillsammans med eller i förhållande till skrift och tal. Vidare granskas skillnader och likheter som uppmärksammats bland deltagande lärarna. Intervjuerna ägde rum i Kronobergs län på två olika högstadieskolor. Lärarna observerades under ett undervisningstillfälle var där de använde sig av Powerpoint- presentationer. Efter avslutad lektion intervjuades respektive lärare om synen på att ha Powerpoint-presentationer som en del av undervisningen. Det framgick att båda lärarna anser att bilder bidrar och gör att alla elever kan gynnas i lärandet. Framförallt är bilder gynnsamt för elever med annat modersmål än svenska eller för de elever med andra svårigheter i undervisningen. Trots deras gemensamma syn på användandet av bilder i Powerpoint-presentationer så gick det att urskilja vissa skillnader; hur bilderna användes, antalet bilder och vilka typer av bilder som förekom.