Global ETD Search

21	Relation mellan skrift och bild i läromedel Lindholm, Malin January 2017 (has links) Begreppet text har förändrats från att tidigare endast involverat skrift till att inkludera alla betydelsebärande delar som exempelvis skrift, bild och illustrationer. Texter som innehåller flera representationsformer som till exempel skrift och bild kallas för multimodala texter och sådana texter har uppmärksammats mer i dagens samhälle. Även många läromedel som eleverna stöter på i skolan är multimodala. Med bakgrund av detta syftar studien till att undersöka och jämföra relationen mellan skrift och bild i läromedel. Det analysmaterial som valts ut är läroböcker i naturkunskap som är inriktade till årskurserna F – 3 och anledningen till att dessa valdes beror på att de är multimodala och att de är aktuella i skolans verksamhet. Undersökningen besvarar frågeställningarna: Hur mycket utrymme tar skrift respektive bildelement i de olika läromedlen? Hur relaterar skrift och bild till varandra? Skiljer sig relationerna mellan skrift och bild i läromedlen? För att besvara frågeställningarna användes Björkvalls (2009) analysverktyg: förankringsrelation samt avbytesrelation. Resultatet visar att läromedlen innehåller både skrift och bild. Skrift förekommer på fler platser och tillfällen än bild, men även bilden upptar stort utrymme i läroböckerna. Analysen visar även att skrift och bild relaterar till varandra antingen med det Björkvall (2009) kallar förankringsrelation (som uppstår när antingen skriften eller bilden pekar ut det som ska uppfattas som centralt i det andra) eller vad han kallar en avbytesrelation (som uppstår när antingen skriften eller bilden kompletterar det andra med olika innehåll). Resultatet av analysen visar att de olika skrift och bildrelationerna skapas beroende på vilket innehåll som förmedlas. När innehållet är mer konkret skapas en förankringsrelation medan en avbytesrelation skapas när innehållet är mer abstrakt. Läroböckernas innehåll är likartat men de är konstruerade på olika sätt. Läromedel text skrift och bild relationer textelement det vidgade textbegreppet och Specific Literatures Litteraturstudier
22	”Nämen jer he int n’Perola, vå gjör du här!” : En folkdialektologisk studie om förmågan att detektera dialekt i skönlitteratur / ”Nämen jer he int n’Perola, vå gjör du här!” : A Perceptual Dialectology Study on the Ability to Detect Written Dialect in Narrative Prose Carlström, Jesper January 2020 (has links) Syftet med denna studie är dels att undersöka läsares förmåga att detektera dialekt i skönlitterär prosa när det inte går att utläsa genom brödtext och kontext att det rör sig om just dialekt, samt om läsare främst associerar dialektala variabler i skrift till en geografisk region, samhällsklass, tidsera/generation eller standardspråk. Denna studie ligger inom ramen för folkdialektologin, som innebär forskning om icke-lingvisters medvetenhet om och attityder till språklig variation. För att besvara frågeställningarna baserar sig studien på kvantitativ undersökningsmetod med två olika enkätundersökningar, konstruerade med hjälp av textstycken med dialektala språkvariabler som hämtats från skönlitterär prosa. I den första enkäten ombes informanterna säga om textstyckena innehåller språkvariabler som för dem utmärker en dialekt, sociolekt, kronolekt eller standardspråk, och i den andra enkäten ombes informanterna identifiera vilken dialekt som finns representerad i de olika textstyckena. Resultaten visar att läsare förlitar sig på kontextuella markörer när de ställs inför dialekt i skrift, och att det är ytterst svårt för dem att enbart genom dialektala språkvariabler identifiera vilken dialekt det rör sig om. Förtydliganden, platsbeskrivningar o.s.v. bidrar alla till ökad förståelse och att läsare situerar karaktärerna i rätt geografisk kontext. Högre frekvens av dialektala variabler bidrar även till att läsare tolkar språket som föråldrat istället för samtida, främst om texten inte heller innehåller några kontextuella markörer som situerar dem i modern tid. Slutligen, kan det hävdas att språkliga ljudegenskaper i talstimuli förenklar detekteringen av dialekt, i jämförelse med tidigare studier inom folkdialektologi som genom talstimuli registrerade högre antal korrekta svar. folkdialektologi dialekt i skrift skönlitteratur litterär stilistik Languages and Literature Språk och litteratur
23	Hur lärares didaktiska val påverkar eleversmotivation och skrivutveckling Gunnarsson, Andreas, Åhman, Erik January 2021 (has links) Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur och på vilka sätt elevers motivation påverkas beroende på vilken metod för skrivande som lärare väljer. Studien undersöker även vilka didaktiska val lärare gör för att främja elevernas skrivutveckling i svenska. Avsikten i studien är att fokusera på lärarna och deras uppfattningar om metod vid skrivande vilket också framhäver elevers uppfattningar genom ett lärarperspektiv. En kvalitativ metod har använts och det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i grundskolan, på skolor i södra Sverige. Det inkomna materialet är analyserat med stöd av motivationsteorierna Self determination theory (Deci och Ryan, 1985) och Self efficacy theory (Bandura, 1997) samt det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Säljö (2015), där modellen om Vygotskyjs proximalzonsteori använts. I resultatet framkommer hur didaktiska val möjliggör elevers skrivutveckling och hur elevers motivation påverkas. Resultatet kan ses som ett stöd till att förstå hur didaktiska val påverkar elevers motivation och skrivutveckling, men det bör inte ses som att en metod kan utesluta den andra. Digitalt skrivande hjälper eleverna att få en ökad textmängd, en tydligare text och ger ett energisnålare skrivande. Att skriva digitalt kan även underlätta för elever som har svårt för motoriken eller har ett motstånd till att börja skriva. Vid handskrift utvecklas elevernas stavningsförmåga mer grundligt, enligt lärarna. Handskrift minskar även digitala störningar som kan förekomma och finmotoriken stärks. Majoriteten av skrivandet, till exempel längre texter, sker enligt lärarna digitalt och instruerande texter är mer förekommande genom handskrift. När eleverna skriver digitalt upplever de en större frihet och det underlättar för läraren när allt material är samlat på en digital enhet. Gemensamt för alla respondenters uppfattningar var att samtliga menar att motivationen ökar hos eleverna när de skriver på digitala verktyg. didaktiska val digital skrift handskrift motivation skrivutveckling Learning Lärande Didactics Didaktik
24	Handskriftens och den digitala skriftens inverkan på elevers skriv- och kunskapsutveckling i grundskolan, årskurs 4–9 Ismail, Muna January 2023 (has links) Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur digital skrift jämfört med handskrift förhåller sig till elevers skriv- och kunskapsutveckling i årskurs 4–9. Den ena frågan handlar om vilka fördelar och nackdelar handskriften har på elevers skriv- och kunskapsutveckling. Den andra frågan handlar om vilka fördelar och nackdelar den digitala skriften har på elevers skriv- och kunskapsutveckling. Ett resultat som visas i denna studie är att digital skrift dominerar skrivundervisningen, då det finns få studier som undersöker handskrift inom svensk-ämnet årskurs 4–9. Ett annat resultat visar att digitala skrivverktyg minskar de fysiska svårigheterna som vissa elever kan uppleva vid handskrift. Ett ytterligare resultat visar att eleverna upplever att digitala verktyg förbättrar undervisningen eftersom det går snabbare och lättare att göra skoluppgifter. Ytterligare resultat visar att svensklärarna upplever press att använda digitala verktyg i svenskundervisningen, då samhället har blivit alltmer digitaliserat. Dessutom upplever svensklärarna att digitala verktyg är intressanta och nödvändiga i svenskundervisning, men att de inte alltid hinner med det i undervisningen. En slutsats som kan dras är att den digitala skriften och digitala verktyg har en stor roll i elevers skriv- och kunskapsutveckling i svenskundervisningen inom årskurs 4–9. En annan slutsats som dras i litteraturstudien är att trots att handskriften har en viktig roll för elevers skriv- och kunskapsutveckling så används den inte i lika stor utsträckning som digitala verktyg inom svenskundervisningen. Det kan bero på att Lgr22 endast förespråkar digital skrift i svenskämnet årskurs 4–9. En annan slutsats är att digitala verktyg är nödvändiga i svenskundervisningen för årskurs 4–9 för att elever med skriv- och lässvårigheter samt andraspråkselever ska kunna producera texter och få möjlighet att delta i undervisningen. En slutsats är också att digitala verktyg möjliggör elevers skrivutveckling, medan handskrift möjliggör elevers inlärning. Därför behövs båda verktygen i skrivundervisningen för årskurs 4–9. handskrift skriva för hand digital skrift elevers lärande svenska grundskolan skrivutveckling digitala verktyg Pedagogy Pedagogik
25	Samspelet mellan skrift och bild i matematikläroböcker Lindholm, Malin January 2018 (has links) Många av dagens matematikläroböcker är multimodala som innebär att de innehåller fler kommunikationsformer som exempelvis skrift och bild. Denna studies bidrag var att konstruera verktyget MAV (Multimodalt Analysverktyg) som undersöker och identifierar multimodal text. Studien utgår från en sociosemiotisk teori och dess frågeställningar handlade om att undersöka hur skrift och bild förhåller sig till varandra, vad bilden har för funktion och hur den relaterar till skriften utifrån användning av MAV. Metoden som användes för att konstruera verktyget var att skapa kategorier utifrån begrepp från sociosemiotiken och applicera dem i två kodningsscheman. Kategorierna i det första kodningsschemat var: inramning, avstånd/närhet, överlappning och visuellt rim. Det andra kodningsschemat hade kategorierna: dekorativ, förankringsrelation och avbytesrelation. Resultatet visade att MAV kunde användas som verktyg i läroböckerna. Det visade också att skrift och bild ofta förhåller sig till varandra genom närhet och att de till mestadels skapar en förankringsrelation som innebär att de bidrar med ett likvärdigt matematiskt innehåll. En slutsats är att denna relation kan vara gynnsam för elevernas lärande eftersom innehållet kan vara abstrakt och att både skrift och bild behöver förmedla samma information. Det diskuterades även om vad den dekorativa bilden kan skapa för effekter i elevens lärande. / Many of today's mathematics textbooks are multimodal, which means that they contain more forms of communication such as writing and image. This study's contribution was to construct the MAV (Multimodal Analysis Tool) tool that investigates and identifies multimodal text. The study is based on a sociosemiotic theory and its issues were about investigating how the image and image relate to each other, what the image is for function and how it relates to the writing based on the use of MAV. The method used to construct the tool was to create categories based on concepts from socio-chemistry and apply them into two coding schemes. The categories in the first coding scheme were: framing, distance / proximity, overlap and visual rim. The second coding scheme had the categories: decorative, anchor relation, and interchange relation. The result showed that MAV could be used as a tool in the textbooks. It also showed that writing and image often relate to each other by close proximity and that they mostly create an anchoring relationship which means they contribute with an equivalent mathematical content. One conclusion is that this relationship can be beneficial to the students' learning because the content can be abstract and that both the writing and the image need to convey the same information. It was also discussed what the decorative image could create for effects in the student's learning. Multimodality text MAV sociosemiotik mathematics textbooks learning Multimodalitet sociosemiotik text MAV matematikläromedel lärande Mathematics Matematik
26	Guds lag och reformationens teologi : Kyrkohistoriskt perspektiv på gammaltestamentliga straffbud i Appendix till Kristofers landslag år 1608 / The Law of God and Reformation Theology : A Church-Historical Perspective on Old Testament Punishments in the Appendix to the National Law Code of Kristofer (1608) Mörner Stenberg, Maria January 2020 (has links) No description available. Religious Studies Religionsvetenskap
27	Alltid med rättsinnig världslig överhets samtycke : Prästernas argument om kyrkotukt, kyrkoaga samt andligt och världsligt regemente i debatten som föregår 1686 års kyrkolag / Always with consent from a righteous secular authority : The clergy's argument in the debate, preceding the Church Law of 1686, on church discipline, punishment and the spiritual and secular regiment Mörner Stenberg, Maria January 2021 (has links) No description available. Kyrkotukt kyrkoaga kyrkodisciplin uppenbar skrift andligt regemente världsligt regemente tvåregementslära luthersk ortodoxi 1682 års kyrkoordningsförslag 1686 års kyrkolag History of Religions Religionshistoria Religious Studies Religionsvetenskap
28	The effects of formative feedback : A quantitative study of the effects of formative feedback on written proficiency in the Swedish upper secondary school L2 writing classroom Skarp, Eddie January 2018 (has links) This independent degree project investigates how formative feedback on written assignments affect Swedish upper secondary school pupils’ writing skills regarding form, what the effects are, and if the effects are the same for pupils in different ability bands. This was done by a time series analysis of tests where a collection of texts from pupils in different ability bands (E, C, and A) in two different classes was collected. All errors in the texts were counted and categorised, as well with the teachers’ highlighted errors on the pupils’ texts. The errors were further calculated into number of errors per 100 words due to different lengths of the texts. The results showed that there was a somewhat positive effect of the teachers’ feedback overall, and that pupils in lower ability bands processed feedback more effectively than pupils in higher ability bands. However, the results also suggested that in order to fully draw conclusions such as these, a statistical study is necessary to strengthen the results due to the low numbers in the results. The pedagogical implications found showed that teachers need to work differently with feedback for high-grade pupils. In order to do so, teacher education programs must emphasise this and address to teachers how to do this. Formative feedback corrective feedback L2 writing Sweden direct indirect metalinguistic error Formativ feedback korrektiv feedback L2 skrift Sverige direkt indirekt metalingvistisk fel General Language Studies and Linguistics
29	Reducing the Gap Between Oral and Written Assessment : A Comparison of How Teachers Assess Podcasts and Written Solutions / Att minska gapet mellan muntlig och skriftlig bedömning Palm, Tim, Ulriksson, Daniel January 2021 (has links) Prior to writing our thesis, a course at the Royal institute of technology allowed alternative methods to present our knowledge. We decided to create a podcast. During the process of creating the podcast we started discussing how the examiner would assess this compared to our peers creating written solutions. This resulted in three questions that later became our research questions: How does written versus podcast affect the grading from teachers and teacher students? What parameters should be considered when creating a task for written and podcast? What is the general view among teachers for using pupil-generated podcasts? To answer these questions, we created an experiment and a survey. The experiment aimed to answer the first two questions and gave us the following results: by only altering the format between podcast and written, our participants assessing the podcast were more keen to give forward and comprehensive feedback, while our participants assessing written focused more on what was missing and commented on small details. The second research question was answered by analyzing the task we created for our experiment. We found that source integration is needed to reduce confusion. The survey implies that no teachers were against using pupil-generated podcasts but STEM teachers were more picky on how and when it can be implemented. We hope that this thesis inspires further research in the relatively new area of pupil/student-generated podcasts. / Innan vi skrev vårt examensarbete tillät en kurs vid Kungliga tekniska högskolan alternativa metoder för att presentera vår kunskap. Vi bestämde oss för att skapa en podcast. Under processen med att skapa podcasten började vi diskutera hur examinatorn skulle bedöma detta jämfört med våra kurskamrater som skapade skriftliga lösningar. Detta resulterade i tre frågor som senare blev våra forskningsfrågor: Hur påverkar skriftligt kontra podcast bedömningen från lärare och lärarstudenter? Hur kan en uppgift skapas för att fungera för både podcast och skriftlig bedömning? Vad är den allmänna uppfattningen bland lärare kring att använda elevgenererade podcasts? För att svara på dessa frågor skapade vi ett experiment och en enkät. Experimentet ämnade till att svara på de två första frågorna och gav oss följande resultat: genom att bara ändra formatet mellan podcast och skrift, hade våra deltagare som bedömde podcasten mer fokuspå att ge forward feedback och mer övergripande feedback, medan våra deltagare som bedömde skriftligt fokuserade mer på vad som saknades och kommenterade på smådetaljer. Den andra forskningsfrågan besvarades genom att analysera den uppgift vi skapade för vårt experiment. Vi fann att ett bättre arbetssätt gällande källor behövs för att minska förvirring. Enkäten antyder att inga lärare var emot att använda elevers genererade podcasts menSTEM-lärare var mer kräsna på hur och när det kan implementeras. Vi hoppas att detta examensarbete inspirerar till ytterligare forskning inom det relativt nya området: elev- och studentgenererade podcasts. podcast student-generated podcast podcast in school assessment teachers podcast versus written written assessment ed-tech podcast elevproducerad podcast podcast i skola bedömning lärare podcast mot skrift skriftlig examination ed-tech Other Engineering and Technologies Annan teknik Learning Lärande
30	Iterabilitet, upprepning och permanens : En kritisk analys av debatten mellan Derrida och Searle / Iterability, repetition and permanence : A critical analysis of the debate between Derrida and Searle Gardfors, Johan January 2009 (has links) <p>The essay seeks to clarify some of the decisive but often obscured issues in the famous debate between Jacques Derrida and Jonn F. Searle. The debate commenced in 1977 with the publication in <em>Glyph</em> of Derrida’s lecture <em>Signature Event Context</em> from -71, followed by Searle’s <em>Reiterating the Differences</em>. A Reply to Derrida and subsequently Derrida’s reply <em>Limited Inc a b c …</em> which encouraged Searle to renew his criticism. I situate the debate within a philosophical context where questions of the aim of philosophy and the nature of philosophical writing cannot be excluded from the specific topics that are being discussed. Starting from Derrida’s controversial reading of Austin, where a few key points of criticism are placed under scrutiny, I proceed to problems of writing and communication where special attention is paid to the concept of iterability and Searle’s remark that this has been confounded with permanence in Derrida’s exposition. The concept of ”writing” is examined as a crux in the understanding of the two philosophers. And iterability is then found to be derieved from the theorization of absence in relation to that very concept. Iterability designates an essential possibility of absence and implies the possibility of every mark to be grafted onto new contexts of significance. Thus it draws the consequences of a general repeatability, within which difference is underscored as the inevitable outcome. The last section of the essay relates to the phenomenological project of investigating the genesis of idealization and traces the emergence of iterability in Derrida’s further writings on Husserl, where repetition can be perceived of as constitutive for ideality and thus for identity. Bearing on this observation, the type/token-distinction, proposed by Searle to undo the problem of iterability, is subjected to further inquiry and linked to the process of idealization, within which iterability is revealed to have a temporal relevance that also affects the notion of permanence. The claim is then made that iterability should be understood as a fundamentally ambiguous phenomenon through its dual relation to identity and difference. Its utility is found to be hinged upon the status of the possible. Finally, the question of iterability as concept is posed, which entails its interdependence upon notions of dissemination and différance.</p> iterability repetition permanence Derrida Searle Austin Husserl quotation citation citationality repeatability grapheme absence writing iterabilité Derrida Searle Austin Husserl écriture abscence graphème graphematicité identité différance iterabilitet upprepning permanens Derrida Searle Austin Husserl upprepbarhet grafem grafematicitet identitet idealitet frånvaro idealisering beständighet skrift talaktsteori talakter dissemination citat citationalitet repetition Philosophy subjects Filosofiämnen Theoretical philosophy Teoretisk filosofi

Search results