Global ETD Search

1	En studie om tidningars gestaltning av bostadsfrågor i miljonprogrammen och Husby / A study of newspapersconformation ofhousing issues in the million program and Husby Gavelius, Mikael, Hajdari, Haidar January 2018 (has links) I denna studie har miljonprogrammet i Stockholms norra förorter och gestaltningen av förorten Husby undersökts specifikt, en plats som ingick i planeringen som gjordes i slutet av 50-och början av 60-talet i byggandet av en miljon bostäder. Utgångspunkten för studien har varit gestaltning utifrån aspekter som har med bostadsbyggen och renoveringar att göra och är en kvalitativ fallstudie över tidningstexter. För detta ändamål fokuserar undersökningen närmare på hur detta framställs i tidningar i lokal–kontra riksmedia. Närmare bestämt dagstidningen Dagens Nyheter och lokaltidningarna Mitt i Kista och Norra Sidan. Undersökningsperioden är 2007-01-01 till 2017-12-31. I studiens genomförande har gestaltningsteori, agenda setting och intermedia-agenda setting också använts. Med utgångspunkt från Robert Entmans (1993) Framing: Toward Clarification of Fractured Paradigm i Journal of Communication och Maxwell McCombs (2014) bok Setting the agenda: the massmedia and public opinion. I metoden samt i genomförandet av analysen av de sammanlagt 16 artiklar som studerats används även punkter ur boken Nyheter: att läsa tidningstextskriven av Kristina Lundgren, Birgitta Ney & Torsten Thurén (1999). Vad studien kommer fram till är bland annat att liknande källor kommer till tals i artiklarna. Detta är framträdande både i tidningen Dagens Nyheter och tidningarna Mitt i Kista och Norra Sidan. I de flesta fall är det bostadsbolaget Svenska Bostäder, medborgare i Husby samt medborgarrörelser som det handlar om. Av detta framkommer bland annat att Svenska Bostäder, medborgare och medborgarrörelserna agerar motpoler till varandra. Sett till gestaltningen och framställningen i artikeltexterna har majoriteten av dem också tolkats vara negativa ur någon aspekt om ämnet som studien undersöker. direkt citat indirekt citat renoveringar Svenska Bostäder värdeladdade ord Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
2	"Man är alltid rädd att de ska skriva något man inte har sagt" : En empirisk undersökning av källors erfarenheter av att bli citerade i Vestmanlands Läns Tidning Björkman, Maria January 2007 (has links) <p>Syftet med denna undersökning var att låta källor som citerats i lokaltidningen Vestmanlands Läns Tidning (på Västerås-sidorna under vecka 16, 2007) berätta vad de tyckte om intervjun och artikeln och jämföra resultatet med tidigare studier av källors erfarenheter, en av storstadspress och en av kvällspress. En jämförelse mellan personer som är vana och de som inte är vana vid att vara med i pressen och mellan elit - och icke-källor gjordes också. Resultatet visade att de flesta (i samtliga tidningar) var nöjda med sin medverkan, men det finns undantag, till exempel blev sex personer helt eller delvis felciterade. Många vana källor (i VLT) uttrycker att de vet hur pressen fungerar, (gällande vinkling och förenkling av material) och att deras förväntningar var realistiska, även om en del är oroliga för att det ska bli fel. En källa sammanfattade denna ängslan i meningen ”man är alltid rädd att de ska skriva något man inte har sagt.” En slutsats är att de källor som är intervjuade i lokalpressen är vana vid det, oavsett om de är elit - eller icke-elitkällor. Nästan alla icke-elitkällor i VLT har själva initierat till artikeln, det vill säga agerat aktörer. En annan slutsats, orelaterad från undersökningens utgångssyfte, är alltså att källor på olika sätt påverkar vilka nyheter som blir valda.</p> källor källanvändning intervjuer citat etik journalistik VLT Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
3	"Man är alltid rädd att de ska skriva något man inte har sagt" : En empirisk undersökning av källors erfarenheter av att bli citerade i Vestmanlands Läns Tidning Björkman, Maria January 2007 (has links) Syftet med denna undersökning var att låta källor som citerats i lokaltidningen Vestmanlands Läns Tidning (på Västerås-sidorna under vecka 16, 2007) berätta vad de tyckte om intervjun och artikeln och jämföra resultatet med tidigare studier av källors erfarenheter, en av storstadspress och en av kvällspress. En jämförelse mellan personer som är vana och de som inte är vana vid att vara med i pressen och mellan elit - och icke-källor gjordes också. Resultatet visade att de flesta (i samtliga tidningar) var nöjda med sin medverkan, men det finns undantag, till exempel blev sex personer helt eller delvis felciterade. Många vana källor (i VLT) uttrycker att de vet hur pressen fungerar, (gällande vinkling och förenkling av material) och att deras förväntningar var realistiska, även om en del är oroliga för att det ska bli fel. En källa sammanfattade denna ängslan i meningen ”man är alltid rädd att de ska skriva något man inte har sagt.” En slutsats är att de källor som är intervjuade i lokalpressen är vana vid det, oavsett om de är elit - eller icke-elitkällor. Nästan alla icke-elitkällor i VLT har själva initierat till artikeln, det vill säga agerat aktörer. En annan slutsats, orelaterad från undersökningens utgångssyfte, är alltså att källor på olika sätt påverkar vilka nyheter som blir valda. källor källanvändning intervjuer citat etik journalistik VLT Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
4	"å hon e så hon bara de e de sjukaste ja hört" : En multimodal interaktionsanalys av dubbla anföringsfraser i ett flerpartssamtal på svenska / Double Quotative Phrases : A Multimodal Analysis of a Swedish Multiparty Conversation Ottosson, Wilma January 2023 (has links) Denna uppsats utgår från en observation av ett interaktionellt fenomen som jag har valt att kalla fördubbla anföringsfraser. Syftet med uppsatsen är att undersöka detta fenomen och synliggöra hur ochvarför dubbla anföringsfraser används för att introducera citat. För att uppnå syftet analyseras trettonutdrag då dubbla anföringsfraser förekommer i ett vardagligt flerpartssamtal på svenska. Studien utgårfrån multimodal interaktionsanalys som teori och metod, vilket innebär en holistisk syn påkommunikation där resurser som blick, mimik och gester analyseras, utöver verbalspråkliga aspekter.Tidigare forskning om citat i interaktion har traditionellt fokuserat på verbalspråk och ett multimodaltperspektiv bidrar därför med en ökad förståelse för hur olika kommunikativa resurser används i samspelför att introducera citat. Dubbla anföringsfraser är ett begrepp som introduceras i denna uppsats och ärett fenomen som enligt min vetskap inte tidigare har studerats i detalj. Uppsatsen bidrar därför dessutomtill att sätta ljus på ett outforskat interaktionellt fenomen. Analysresultaten visar att samtalsdeltagarnaanvänder verbala och multimodala resurser koordinerat i samband med dubbla anföringsfraser, samt attcitaten som följer efter dubbla anföringsfraser är lexikala och leder till att samtalsdeltagarna uppnårgemensam hållning i stunden. I den avslutande diskussionen lyfts även frågor kring den dubblaanföringsfrasens struktur och hur denna förhåller sig till uppsatsens analysresultat och till tidigareforskning om lexikala anföringsmetoder. Multimodal interaktionsanalys citat i interaktion rapporterat tal dubbla anföringsfraser CA diskurspartiklar anföringsmetoder Specific Languages Studier av enskilda språk
5	I ett förhållande med Twitter : En kvantitativ studie om hur Twitter används som nyhetskälla i svensk tryckpress / In a relationship with Twitter : A quantitative study about Twitter as a news source in Swedish printed press Desai, Jonas, Labbé, Ruben January 2017 (has links) Denna studie analyserar i vilken utsträckning Twitter använts som nyhetskälla under 2016 och vad som är utmärkande för nyhetsartiklar där tweets citerats. Relationen mellan journalister och deras källor, Hermidas approach kring “Ambient Journalism” samt teorin om Gatekeeping utgör det teoretiska underlaget. Tidningar som ingår i analysen är dagstidningen Dagens Nyheter och kvällstidningen Aftonbladet. Arbetet baseras på en kvalitativ innehållsanalys av 450 artiklar från ovannämnda tidningar. Dessa artiklar har kodats med hjälp av ett kodschema med tillhörande tolkningsregler som utformats i enighet med studiens frågeställningar. Undersökningen visar att journalister använder sig av Twitter främst för att krydda artikeln och för att illustrera ett exempel. Den utmärkande tonen i de analyserade artiklarna är oftast neutral. Flest referenser från Twitter hittades i Aftonbladet och då var det oftast idrottare eller politiker som citerades. Utifrån studiens resultat kan slutsatserna dras att relationen mellan journalisten och källan fortfarande präglas av att elitkällor får störst utrymme i nyhetsrapporteringen. Även det faktum att journalisternas roll som gatekeepers förminskas i takt med en ökad närvaro av Twitterkällor, vars tweets oftast kopieras och klistras in ordagrant i en artikel. Med utgångspunkt i resultatet diskuterar vi huruvida den journalistiska professionaliteten kan påverkas negativt av en för frekvent användning av Twitter i nyhetsrapporteringen. Vidare kan siffrorna vi presenterar utgöra underlag för vidare forskning kring förhållandet mellan Twitter, journalistik och objektivitet. Aftonbladet Dagens Nyheter quotes journalism sources Twitter tweets Aftonbladet Dagens Nyheter citat journalistik källor Twitter tweets Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
6	Att skriva om det lästa : En undersökning av gymnasieelevers källhantering i det nationella provets skriftliga del i svenska / Writing about readings : A study of high school students' source use in the Swedish national writing test Karlsson, Anna January 2020 (has links) I denna uppsats undersöks det nationella provets skriftliga del i Svenska 1 och Svenska 3. Undersökningen syftar till att ta reda på hur elever hanterar källor för att se hur de är rustade för vidare studier och/eller ett liv i dagens informationssamhälle. Totalt har 40 elevlösningar genomsökts efter omarkerad avskrift, patchwriting, citat och källhänvisningar. Resultaten visar att många elever återanvänder språk från källtexterna genom att skriva av eller genom att göra mindre förändringar i källtextens språk. Denna tendens förekommer på samtliga betygsnivåer i både Svenska 1 och Svenska 3, även om patchwriting och antalet ord i avskrifter generellt minskar i takt med att betygsnivån stiger. I de fall eleverna använder citat är nära hälften felaktiga, främst på grund av korrekturfel. I både Svenska 1 och i Svenska 3 är källhänvisningarna dessutom många gånger ofullständiga. Detta gäller främst för de lägre betygsstegen, medan samtliga elevlösningar på A-nivå i båda kurser innehåller fullständiga källhänvisningar. Trots detta är det dock inte alltid tydligt för läsaren när information från källan presenteras, eftersom vissa elever inte skiljer mellan egna och andras tankar. Otydlig källanvändning förekommer endast på F- och E-nivå i Svenska 3, men i Svenska 1 förekommer det även på C- och A-nivå. / This paper examines the written national test in courses Swedish 1 and Swedish 3. The study aims to find out how students handle sources to learn how they are equipped for further studies and/or a life in today's information society. In total, 40 essays have been searched for copying, patchwriting, quotes and source references. The results show that many students reuse language from their sources by copying or by making minor changes to the source language. This tendency occurs at all grades in both Swedish 1 and Swedish 3, although patchwriting and the number of words in copied strings generally decrease in the higher grades. In cases where students use quotes, almost half are incorrect, mainly because of proofreading errors. In both Swedish 1 and Swedish 3, the source references are often incomplete. This is especially true for the lower grades, whereas all essays that received A’s in both courses contain complete source references. Nevertheless, it is not always clear to the reader when information from the source is presented, as some students do not differentiate between their own and others' thoughts. Unclear source usage occurs only at grades F and E in Swedish 3, but in Swedish 1 it also occurs at grades C and A. Source use copying patchwriting quotes referencing national test Källhantering avskrift patchwriting citat källhänvisning nationella provet General Language Studies and Linguistics
7	En mosaik av texter : Kommentar till egen översättning från franska till svenska av Roland Barthes Éléments de sémiologie / A mosaic of texts : A translation of Éléments de sémiologie with commentary Johansson, Linda January 2019 (has links) I uppsatsen kommenteras en egen översättning av utdrag ur Roland Barthes fackartikel Éléments de sémiologie. Denna avser följa Immanuel Wallersteins regler för termöversättning av human- och socialvetenskapliga texter samt riktlinjer framtagna av the Social Science Translation Project (2006). Källtexten präglas av explicita referenser till andra texter. Två uttryck för detta som här tas upp är citat och explicit intertextuella termer (i synnerhet det senare). Den första frågeställningen är om ett mottagande intertextuelt fält kan användas för att översätta dessa. Det visar sig vara ett väsentligt redskap, men inte självtillräckligt eller entydigt. Den andra är hur de med hjälp av detta redskap valda målspråkstermerna förhåller sig till Nuopponens och Pilkes (2016) kriterier för ”goda termer”. Analys av de målspråkstermer som valts, vilka är låneord, visar att olika klasser av låneord har tendens att hänga samman med vissa typer av terminologiska för- och nackdelar. / The thesis is a commentary of my own translation of an excerpt of Roland Barthes article Éléments de sémiologie. Its aim is to follow Immanuel Wallerstein’s rules for translation of terms in social sciences as well as the guidelines developed by the Social Science Translation Project (2006). The orignal text is characterized by explicit references to other texts. Two elements that will be presented in the thesis are quotes and explicitly intertextual terms (with a focus on the latter). The first question is if a receiving intertextual field could be used to translate these elements. It turns out to be a fundamental tool, but not self-sufficient or unequivocal. The second question is how the chosen terms of the target language, with help from said tool, relate to Nuopponens and Pilkes (2016) criteria for ideal terms. An analysis of the chosen terms of the target language, which are borrowings, shows that different groups of borrowings tend to be associated to certain types of terminological pros and cons. LSP-translation Wallerstein Nuopponen & Pilke SSTP intertextuality terminologi quotes Roland Barthes franska svenska Facköversättning Wallerstein Nuopponen & Pilke SSTP intertextualitet terminologi citat Roland Barthes franska svenska Languages and Literature Språk och litteratur General Language Studies and Linguistics
8	En mosaik av texter : Kommentar till egen översättning från franska till svenska av Roland Barthes Éléments de sémiologie / A mosaic of texts : A translation of Éléments de sémiologie with commentary Johansson, Linda January 2018 (has links) I uppsatsen kommenteras en egen översättning av utdrag ur Roland Barthes fackartikel Éléments de sémiologie. Denna avser följa Immanuel Wallersteins regler för termöversättning av human- och socialvetenskapliga texter samt riktlinjer framtagna av the Social Science Translation Project (2006). Källtexten präglas av explicita referenser till andra texter. Två uttryck för detta som här tas upp är citat och explicit intertextuella termer (i synnerhet det senare). Den första frågeställningen är om ett mottagande intertextuelt fält kan användas för att översätta dessa. Det visar sig vara ett väsentligt redskap, men inte självtillräckligt eller entydigt. Den andra är hur de med hjälp av detta redskap valda målspråkstermerna förhåller sig till Nuopponens och Pilkes (2016) kriterier för ”goda termer”. Analys av de målspråkstermer som valts, vilka är låneord, visar att olika klasser av låneord har tendens att hänga samman med vissa typer av terminologiska för- och nackdelar. / The thesis is a commentary of my own translation of an excerpt of Roland Barthes article Éléments de sémiologie. Its aim is to follow Immanuel Wallerstein’s rules for translation of terms in social sciences as well as the guidelines developed by the Social Science Translation Project (2006). The orignal text is characterized by explicit references to other texts. Two elements that will be presented in the thesis are quotes and explicitly intertextual terms (with a focus on the latter). The first question is if a receiving intertextual field could be used to translate these elements. It turns out to be a fundamental tool, but not self-sufficient or unequivocal. The second question is how the chosen terms of the target language, with help from said tool, relate to Nuopponens and Pilkes (2016) criteria for ideal terms. An analysis of the chosen terms of the target language, which are borrowings, shows that different groups of borrowings tend to be associated to certain types of terminological pros and cons. LSP-translation Wallerstein Nuopponen & Pilke SSTP intertextuality terminologi quotes Roland Barthes franska svenska Facköversättning Wallerstein Nuopponen & Pilke SSTP intertextualitet terminologi citat Roland Barthes franska svenska General Language Studies and Linguistics
9	Iterabilitet, upprepning och permanens : En kritisk analys av debatten mellan Derrida och Searle / Iterability, repetition and permanence : A critical analysis of the debate between Derrida and Searle Gardfors, Johan January 2009 (has links) <p>The essay seeks to clarify some of the decisive but often obscured issues in the famous debate between Jacques Derrida and Jonn F. Searle. The debate commenced in 1977 with the publication in <em>Glyph</em> of Derrida’s lecture <em>Signature Event Context</em> from -71, followed by Searle’s <em>Reiterating the Differences</em>. A Reply to Derrida and subsequently Derrida’s reply <em>Limited Inc a b c …</em> which encouraged Searle to renew his criticism. I situate the debate within a philosophical context where questions of the aim of philosophy and the nature of philosophical writing cannot be excluded from the specific topics that are being discussed. Starting from Derrida’s controversial reading of Austin, where a few key points of criticism are placed under scrutiny, I proceed to problems of writing and communication where special attention is paid to the concept of iterability and Searle’s remark that this has been confounded with permanence in Derrida’s exposition. The concept of ”writing” is examined as a crux in the understanding of the two philosophers. And iterability is then found to be derieved from the theorization of absence in relation to that very concept. Iterability designates an essential possibility of absence and implies the possibility of every mark to be grafted onto new contexts of significance. Thus it draws the consequences of a general repeatability, within which difference is underscored as the inevitable outcome. The last section of the essay relates to the phenomenological project of investigating the genesis of idealization and traces the emergence of iterability in Derrida’s further writings on Husserl, where repetition can be perceived of as constitutive for ideality and thus for identity. Bearing on this observation, the type/token-distinction, proposed by Searle to undo the problem of iterability, is subjected to further inquiry and linked to the process of idealization, within which iterability is revealed to have a temporal relevance that also affects the notion of permanence. The claim is then made that iterability should be understood as a fundamentally ambiguous phenomenon through its dual relation to identity and difference. Its utility is found to be hinged upon the status of the possible. Finally, the question of iterability as concept is posed, which entails its interdependence upon notions of dissemination and différance.</p> iterability repetition permanence Derrida Searle Austin Husserl quotation citation citationality repeatability grapheme absence writing iterabilité Derrida Searle Austin Husserl écriture abscence graphème graphematicité identité différance iterabilitet upprepning permanens Derrida Searle Austin Husserl upprepbarhet grafem grafematicitet identitet idealitet frånvaro idealisering beständighet skrift talaktsteori talakter dissemination citat citationalitet repetition Philosophy subjects Filosofiämnen Theoretical philosophy Teoretisk filosofi
10	Iterabilitet, upprepning och permanens : En kritisk analys av debatten mellan Derrida och Searle / Iterability, repetition and permanence : A critical analysis of the debate between Derrida and Searle Gardfors, Johan January 2009 (has links) The essay seeks to clarify some of the decisive but often obscured issues in the famous debate between Jacques Derrida and Jonn F. Searle. The debate commenced in 1977 with the publication in Glyph of Derrida’s lecture Signature Event Context from -71, followed by Searle’s Reiterating the Differences. A Reply to Derrida and subsequently Derrida’s reply Limited Inc a b c … which encouraged Searle to renew his criticism. I situate the debate within a philosophical context where questions of the aim of philosophy and the nature of philosophical writing cannot be excluded from the specific topics that are being discussed. Starting from Derrida’s controversial reading of Austin, where a few key points of criticism are placed under scrutiny, I proceed to problems of writing and communication where special attention is paid to the concept of iterability and Searle’s remark that this has been confounded with permanence in Derrida’s exposition. The concept of ”writing” is examined as a crux in the understanding of the two philosophers. And iterability is then found to be derieved from the theorization of absence in relation to that very concept. Iterability designates an essential possibility of absence and implies the possibility of every mark to be grafted onto new contexts of significance. Thus it draws the consequences of a general repeatability, within which difference is underscored as the inevitable outcome. The last section of the essay relates to the phenomenological project of investigating the genesis of idealization and traces the emergence of iterability in Derrida’s further writings on Husserl, where repetition can be perceived of as constitutive for ideality and thus for identity. Bearing on this observation, the type/token-distinction, proposed by Searle to undo the problem of iterability, is subjected to further inquiry and linked to the process of idealization, within which iterability is revealed to have a temporal relevance that also affects the notion of permanence. The claim is then made that iterability should be understood as a fundamentally ambiguous phenomenon through its dual relation to identity and difference. Its utility is found to be hinged upon the status of the possible. Finally, the question of iterability as concept is posed, which entails its interdependence upon notions of dissemination and différance. iterability repetition permanence Derrida Searle Austin Husserl quotation citation citationality repeatability grapheme absence writing iterabilité Derrida Searle Austin Husserl écriture abscence graphème graphematicité identité différance iterabilitet upprepning permanens Derrida Searle Austin Husserl upprepbarhet grafem grafematicitet identitet idealitet frånvaro idealisering beständighet skrift talaktsteori talakter dissemination citat citationalitet repetition Philosophy subjects Filosofiämnen Theoretical philosophy Teoretisk filosofi

Search results