<p>Sammandrag</p><p>Författare: Annelie Johansson</p><p>År: Vt 2006</p><p>Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.</p><p>Ort, Universitet: Växjö, Växjö Universitet</p><p>Sidor: (56)</p><p>Innehåll:</p><p>I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld. Lösningar av denna uppgiftstyp kan därför i viss mån fungera som en indikator för vilken diskursiv skrivkompetens eleverna har uppnått.</p><p>De åtta elevtexter som analyseras är hämtade från ett arkiv vid den nationella provgruppen i Uppsala. Genom textanalyser och jämförelser av elevernas diskursiva, kritisk-analytiska och operationella kompetens fås resultatet att skrivkompetensen naturligtvis skiljer sig åt från per-son till person men att också vissa tendenser till likheter och skillnader finns mellan olika program och betygsnivåer. Sett till diskursiv kompetens finns en viss tendens att BF-elevernas texter har mer berättande och recenserande inslag, medan SP-eleverna har en högre skrift-språklig komplexitet och lösningarna där i högre grad är att betrakta som egentexter. Avskrift av provets stimulanstexter finns bland de undersökta eleverna på båda programtyper på G-nivå, men på VG-nivå uteslutande hos BF-elever. Ur en kritisk-analytisk synvinkel kan inte några säkra slutsatser dras om skillnader mellan programtypernas elever. Men elevernas kri-tisk-analytiska förmåga torde ännu inte vara tillräcklig för högre studier, men den är accepta-bel med utgångspunkt i uppgiftsinstruktionen. Operationellt är likheterna större än skillnader-na dock med en tendens att SP-eleverna har en något mer formell skriftspråklig och informa-tionstät stil än BF-eleverna.</p><p>Nyckelord: Skrivkompetens, gymnasieskolan, yrkes- och studieförberedande program natio-nella prov i svenska.</p>

<p>Abstract</p><p>Author: Annelie Johansson</p><p>Year: Spring 2006</p><p>Swedish title: Att producera eller reproducera text? En studie av fem gymnasiepojkars arbete</p><p>med skrivprocessen i en provsituation.</p><p>English title: To produce or reproduce text in essays. A studie of five high school boys’ work</p><p>with the writing process in a test situation.</p><p>City, university: Växjö, Växjö Universitet, institutionen för humaniora [Växjö, Växjö University, School of the Humanities]</p><p>Pages: 53</p><p>Content:</p><p>The major aim of this study is to investigate how five male high school students in the ages seventeen to eighteen produce or reproduce in their texts during an essay examination. Focus is also put on the five students’ writing processes in a classroom situated writing task and on their own comments to their writing. The main theory used to investigating this problem combines socio-cultural theories and a cognitive approach on writing in the sense that the individual’s thoughts and activities are socially and culturally situated. The methods used to collect information are observations and qualitative individual interviews with five boys from the same class studying the social science program combined with sports at a high school in the south of Sweden. The method used to interpret the boys’ written texts is textual analysis of their writing processes and of behaviour while creating the texts.</p><p>The main result is that the two boys who have higher grades plan their texts more carefully than the two boys with lower grades. The boy who got the highest grade on his task had experience from writing reviews, made a written mind map, relied on other texts to illustrate his opinions and did not follow the outline of the questions. The boys with lower or middle high grades on this specific writing task did not make a written text plan. Instead their planning prior to their writing of the text were mental or of an outline-and-develope-type. Two of the boys didn’t explicitly use other texts in their essays and their texts also had a more narrative than analytical approach and didn’t have any reproduction in them either. Typical for four of the boys are that they followed the outline made by the questions put in the task and that they didn’t revise their text in a broad meaning. The three boys who meet or try to meet the task demands also revise their texts at different stages of the writing process. Interesting is that the two boys who revise most in their texts also are the boys who reproduce the most and who lack the experience of this specific type of writing. The boys who reproduce, do it in a way called recreating which means that they use parts of other texts and change the words to synonyms or paraphrase them. The boys think that they are producing original texts when they use this tactic, but they are in fact reproducing.</p><p>Swedish keywords: skrivprocess, avskrift, produktion, reproduction, gymnasieelever, textkomposition.</p><p>English keywords: writing process, plagiarism, production, reproduction, high school students,</p><p>writing composition</p>

Abstract Author: Annelie Johansson Year: Spring 2006 Swedish title: Att producera eller reproducera text? En studie av fem gymnasiepojkars arbete med skrivprocessen i en provsituation. English title: To produce or reproduce text in essays. A studie of five high school boys’ work with the writing process in a test situation. City, university: Växjö, Växjö Universitet, institutionen för humaniora [Växjö, Växjö University, School of the Humanities] Pages: 53 Content: The major aim of this study is to investigate how five male high school students in the ages seventeen to eighteen produce or reproduce in their texts during an essay examination. Focus is also put on the five students’ writing processes in a classroom situated writing task and on their own comments to their writing. The main theory used to investigating this problem combines socio-cultural theories and a cognitive approach on writing in the sense that the individual’s thoughts and activities are socially and culturally situated. The methods used to collect information are observations and qualitative individual interviews with five boys from the same class studying the social science program combined with sports at a high school in the south of Sweden. The method used to interpret the boys’ written texts is textual analysis of their writing processes and of behaviour while creating the texts. The main result is that the two boys who have higher grades plan their texts more carefully than the two boys with lower grades. The boy who got the highest grade on his task had experience from writing reviews, made a written mind map, relied on other texts to illustrate his opinions and did not follow the outline of the questions. The boys with lower or middle high grades on this specific writing task did not make a written text plan. Instead their planning prior to their writing of the text were mental or of an outline-and-develope-type. Two of the boys didn’t explicitly use other texts in their essays and their texts also had a more narrative than analytical approach and didn’t have any reproduction in them either. Typical for four of the boys are that they followed the outline made by the questions put in the task and that they didn’t revise their text in a broad meaning. The three boys who meet or try to meet the task demands also revise their texts at different stages of the writing process. Interesting is that the two boys who revise most in their texts also are the boys who reproduce the most and who lack the experience of this specific type of writing. The boys who reproduce, do it in a way called recreating which means that they use parts of other texts and change the words to synonyms or paraphrase them. The boys think that they are producing original texts when they use this tactic, but they are in fact reproducing. Swedish keywords: skrivprocess, avskrift, produktion, reproduction, gymnasieelever, textkomposition. English keywords: writing process, plagiarism, production, reproduction, high school students, writing composition

Sammandrag Författare: Annelie Johansson År: Vt 2006 Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program. Ort, Universitet: Växjö, Växjö Universitet Sidor: (56) Innehåll: I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld. Lösningar av denna uppgiftstyp kan därför i viss mån fungera som en indikator för vilken diskursiv skrivkompetens eleverna har uppnått. De åtta elevtexter som analyseras är hämtade från ett arkiv vid den nationella provgruppen i Uppsala. Genom textanalyser och jämförelser av elevernas diskursiva, kritisk-analytiska och operationella kompetens fås resultatet att skrivkompetensen naturligtvis skiljer sig åt från per-son till person men att också vissa tendenser till likheter och skillnader finns mellan olika program och betygsnivåer. Sett till diskursiv kompetens finns en viss tendens att BF-elevernas texter har mer berättande och recenserande inslag, medan SP-eleverna har en högre skrift-språklig komplexitet och lösningarna där i högre grad är att betrakta som egentexter. Avskrift av provets stimulanstexter finns bland de undersökta eleverna på båda programtyper på G-nivå, men på VG-nivå uteslutande hos BF-elever. Ur en kritisk-analytisk synvinkel kan inte några säkra slutsatser dras om skillnader mellan programtypernas elever. Men elevernas kri-tisk-analytiska förmåga torde ännu inte vara tillräcklig för högre studier, men den är accepta-bel med utgångspunkt i uppgiftsinstruktionen. Operationellt är likheterna större än skillnader-na dock med en tendens att SP-eleverna har en något mer formell skriftspråklig och informa-tionstät stil än BF-eleverna. Nyckelord: Skrivkompetens, gymnasieskolan, yrkes- och studieförberedande program natio-nella prov i svenska.

I denna uppsats undersöks det nationella provets skriftliga del i Svenska 1 och Svenska 3. Undersökningen syftar till att ta reda på hur elever hanterar källor för att se hur de är rustade för vidare studier och/eller ett liv i dagens informationssamhälle. Totalt har 40 elevlösningar genomsökts efter omarkerad avskrift, patchwriting, citat och källhänvisningar. Resultaten visar att många elever återanvänder språk från källtexterna genom att skriva av eller genom att göra mindre förändringar i källtextens språk. Denna tendens förekommer på samtliga betygsnivåer i både Svenska 1 och Svenska 3, även om patchwriting och antalet ord i avskrifter generellt minskar i takt med att betygsnivån stiger. I de fall eleverna använder citat är nära hälften felaktiga, främst på grund av korrekturfel. I både Svenska 1 och i Svenska 3 är källhänvisningarna dessutom många gånger ofullständiga. Detta gäller främst för de lägre betygsstegen, medan samtliga elevlösningar på A-nivå i båda kurser innehåller fullständiga källhänvisningar. Trots detta är det dock inte alltid tydligt för läsaren när information från källan presenteras, eftersom vissa elever inte skiljer mellan egna och andras tankar. Otydlig källanvändning förekommer endast på F- och E-nivå i Svenska 3, men i Svenska 1 förekommer det även på C- och A-nivå. / This paper examines the written national test in courses Swedish 1 and Swedish 3. The study aims to find out how students handle sources to learn how they are equipped for further studies and/or a life in today's information society. In total, 40 essays have been searched for copying, patchwriting, quotes and source references. The results show that many students reuse language ​​from their sources by copying or by making minor changes to the source language. This tendency occurs at all grades in both Swedish 1 and Swedish 3, although patchwriting and the number of words in copied strings generally decrease in the higher grades. In cases where students use quotes, almost half are incorrect, mainly because of proofreading errors. In both Swedish 1 and Swedish 3, the source references are often incomplete. This is especially true for the lower grades, whereas all essays that received A’s in both courses contain complete source references. Nevertheless, it is not always clear to the reader when information from the source is presented, as some students do not differentiate between their own and others' thoughts. Unclear source usage occurs only at grades F and E in Swedish 3, but in Swedish 1 it also occurs at grades C and A.