Bakgrund: Att kunna läsa, skriva och uttrycka sig i olika sammanhang i samhällslivet och privatlivet är förmågor som är väsentliga att utveckla och är ett viktigt uppdrag för skolan. På grund av ökade kunskapskrav i skolans ämnen får flerspråkiga elever med dyslexi svårigheter att uppnå skolans mål. Med tanke på att dyslexi är en språkstörning är det rimligt att förvänta sig att personer med dyslexi kan uppleva svårigheter när de behöver lära sig ett annat språk. Syfte: Studien syftar till att, utifrån aktuellt forskningsläge, beskriva hur de språkliga svårigheterna tar sig uttryck hos flerspråkiga elever med dyslexi när de ska lära sig att läsa och skriva på ett nytt språk. Metod: Datainsamlingen gjordes genom en systematisk sökning i databasen EBSCOhost samt en urvalsprocess som resulterade i 10 kvantitativa artiklar som kvalitetsbedömdes med hjälp av en granskningsmall från SBU (2017). Efter kvalitetsgranskningen gjordes en enkel innehållsanalys av innehållet enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013). Resultat: I resultatet ingick 10 artiklar publicerade mellan 2000-2018. Resultatet visar att eleverna som har blivit diagnostiserade med dyslexi främst har svårigheter inom den metalingvistiska medvetenheten. Språkens skilda ortografier skapar dessutom olika svårigheter i olika språk vilket kan försvåra läsförståelsen och skrivförmågan i det andra språket. Diskussion: Flerspråkiga elever med dyslexi, läs-, skriv- och språkutveckling och skolframgång framhålls och diskuteras. Genom den enkla innehållsanalysen som utfördes under granskningen av artiklarna framkom fyra rubriker: ”Flerspråkig elev med dyslexi”, ”Ortografins betydelse”, ”Bedömning i de båda språken” samt ”Utgångspunkter för undervisningen”. Utifrån de utvalda artiklarnas resultat diskuteras främst några utgångspunkter för undervisningen i relation till olika inriktningar som är kopplade till de språkliga, pedagogiska och didaktiska aspekterna. Lärarens roll diskuteras utifrån nödvändigheten av att läraren använder sig av kunskaper och teorier från två forskningstraditionerna ”Whole language” och ”Phonics” men även utifrån rektorns roll och ansvar med tanke på skollagens krav (SFS 2010:800) på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Utifrån en undersökning av femton andraspråksinlärare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivå (processningskapacitet) i språkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförståelse, förstått som metalingvistisk kompetens. Syftet är att undersöka om inläraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger på samma nivå som förståelsen,eller om förståelsen kan ligga på ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen består av tre delar: bedömning av grammatisk nivå i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förståelse ofta är på samma hierarkiska nivå, men resultatet är inteentydigt. Det finns även indikationer på att förståelse kan föregå produktion och enstaka exempelpå att produktion kan föregå förståelse. Intervjuerna visar också att inlärarna i hög gradgör explicita hänvisningar till regler när de förklarar grammatiska strukturer, men även att detfinns regler som inlärarna själva konstruerar.

Elever med språkstörning kan ha utmaningar inom olika aspekter av språket och riskerar därmed att möta svårigheter i skolan. Enligt Afasiförbundet (2019) finns det i genomsnitt två elever med språkstörning i varje klass vilket innebär att de flesta lärare står inför dessa utmaningar i sina klassrum. Därmed är det av yttersta vikt att skolan har kunskap om hur man kan förebygga och kompensera för dessa svårigheter. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vilka metoder inom undervisningen som främjar språkutvecklingen hos elever med språkstörning i grundskolan. Studiens övergripande frågeställning är: Vilka språkutvecklande undervisningsmetoder anses vara gynnsamma för elever med språkstörning i grundskolan? Genom att sammanställa och analysera aktuell forskning inom området identifierar studien språkutvecklande undervisningsmetoder som gynnar denna elevgrupp. Studien baseras på femton empiriska forskningsartiklar. En tematisk analys har genomförts på dessa artiklar och tre övergripande teman har framträtt: Explicit undervisning, metakognitiva- och metalingvistiska aktiviteter och multimodalitet. Resultaten visar att elever med språkstörning gynnas av en explicit strukturerad undervisning inom språkets olika delar. Genom att använda sig av olika multimodala verktyg som exempelvis visuellt stöd, tillsammans med metakognitiva och metalingvistiska aktiviteter där eleverna får reflektera över olika språk- och inlärningsstrategier, kan elevernas språkfärdigheter utvecklas. Avslutningsvis belyser studien den komplexitet som omringar arbetet med elever med språkstörning och betonar vikten av tidiga insatser och att anpassa dessa utifrån varje elevs behov. Genom att lyssna till och förstå den enskilda elevens situation kan lärare skräddarsy undervisningen som främjar elevens språkutveckling på bästa möjliga sätt.

Symboler har alltid varit en viktig del av matematik, därför är det inte konstigt att kunskaperom symbolspråket behövs för att uppnå en full förståelse av ämnet. Den här studiensyftar därför på att utreda användningen av det symboliska språket i den svenska gymnasialaundervisningen ur ett språkvetenskapligt perspektiv. Empirin till det här arbetetbestår av 52 elevlösningar till ett test i matematik samt transkribering av en parintervju.Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorier om den metalingvistiska medvetenhetensamt symbolernas semiotiska och epistemologiska funktioner. Det matematiskasymbolspråkets roll i styrdokumenten har också belysts i det här arbetet. Från elevernasfel i testet var det möjligt att åskådliggöra vikten av den metalingvistiska medvetenhetenoch den semiotiska medlingen i algebrainlärningen. Slutligen blev det även tydligt att detmatematiska symbolspråket behöver en mer explicit roll i den svenska matematikundervisningen. / Symbols have always been an important part of mathematics, which is why learning thesymbolic language is necessary in order to acquire a full understanding of the subject.This study aims to investigate the use of the symbolic language in the Swedish uppersecondary school from a linguistic perspective. The data for this study consists of samplesfrom 52 student solutions from a mathematical test, together with one transcribed groupinterview, where two students participated. The analysis is based on theories about themetalinguistic awareness and symbols’ semiotic and epistemological functions. The roleof the mathematical symbolic language described in the steering documents has also beenconsidered in the study. From the mistakes made in the test, it was possible to visualisethe importance of the metalinguistic awareness and the semiotic mediation in algebralearning. In the end, it also became clear that the mathematical symbolic language needsa more explicit role in the Swedish mathematics education.

This independent degree project investigates how formative feedback on written assignments affect Swedish upper secondary school pupils’ writing skills regarding form, what the effects are, and if the effects are the same for pupils in different ability bands. This was done by a time series analysis of tests where a collection of texts from pupils in different ability bands (E, C, and A) in two different classes was collected. All errors in the texts were counted and categorised, as well with the teachers’ highlighted errors on the pupils’ texts. The errors were further calculated into number of errors per 100 words due to different lengths of the texts. The results showed that there was a somewhat positive effect of the teachers’ feedback overall, and that pupils in lower ability bands processed feedback more effectively than pupils in higher ability bands. However, the results also suggested that in order to fully draw conclusions such as these, a statistical study is necessary to strengthen the results due to the low numbers in the results. The pedagogical implications found showed that teachers need to work differently with feedback for high-grade pupils. In order to do so, teacher education programs must emphasise this and address to teachers how to do this.