<p>Denna studie undersöker om dold språkförståelse i ett andraspråk kan synliggöras vid återberättande på förstaspråket. Det kan vara svårt att skilja språkutvecklingen hos barn med typisk språkutveckling med svenska som andraspråk från språkutvecklingen hos flerspråkiga språkstörda barn om man testar dem på andraspråket. Därför behövs det referensdata för normalspråkiga barn. Sexton barn i femårsåldern med normal språkutveckling, åtta enspråkiga barn med svenska som första språk och åtta flerspråkiga barn med arabiska som första språk och svenska som andraspråk, testades med <em>Buss-sagan</em> (<em>Buss Story Test</em>, BST) och TROG (<em>Test for Reception of Grammar</em>). De flerspråkiga barnen fick sagan uppläst på svenska och återberättade först på svenska och sedan på arabiska. Resultatet i den kvantitativa analysen visade att de enspråkiga barnen fick signifikant bättre resultat för parametern information på BST och bättre resultat på TROG. Däremot skiljde sig resultatet för parametern information i berättelserna på arabiska inte signifikant från resultatet i de flerspråkiga barnens berättelser på svenska. Den kvalitativa analysen visade att de flerspråkiga barnens återberättelser på svenska och arabiska jämfört med de enspråkiga barnens framför allt lexikalt och diskursivt var mindre komplexa och korrekta. Detta kan till viss del bero på testsituationen, men också på brister i språkförståelse och uttrycksmedel. Slutsatsen man kan dra är att man som logoped behöver vara medveten om att olika språkliga strukturer utvecklas i olika takt både i första- och andraspråket, och att det behövs anpassat inflöde på alla språk för att underlätta språkförståelsen och den lexikala utvecklingen.</p> / <p>This study examines if language comprehension which may be concealed in a second language can be made visible by retelling in the first language. It can be difficult to separate the language development of typically developed children with Swedish as their second language from that of multilingual children with language impairment. Therefore, reference data for multilingual children with typical language development are needed. Sixteen five-year-old children with normal language development, eight monolingual children with Swedish as their first language and eight multilingual children with Arabic as their first language and Swedish as their second language, were tested with <em>Buss Story Test</em> (BST) and TROG (<em>Test for Reception of Grammar</em>). The multilingual children got the story of <em>Buss Story Test</em> read to them in Swedish and then retold the story first in Swedish and then in Arabic. The result of the quantitative analysis showed that monolingual children achieved significantly better results for the parameter information on BST and better results on TROG. On the other hand, the result of the parameter information in the children’s Arabic retellings did not differ significantly from that in the multilingual children’s Swedish retellings. The qualitative analysis showed that the multilingual children’s retellings in Swedish and Arabic compared with the monolingual children’s retellings were less complex and correct in regard mostly to lexical and narrative structure. This can, to a certain extent, be due to the testing situation, but also due to deficiencies in language comprehension and means of expression. The authors conclude that speech therapists need to be aware of the fact that different linguistic structures develop at a different rate both in the first and the second language, and that tailored input in all the children’s languages is needed in order to facilitate comprehension and lexical development.</p>

Denna studie undersöker om dold språkförståelse i ett andraspråk kan synliggöras vid återberättande på förstaspråket. Det kan vara svårt att skilja språkutvecklingen hos barn med typisk språkutveckling med svenska som andraspråk från språkutvecklingen hos flerspråkiga språkstörda barn om man testar dem på andraspråket. Därför behövs det referensdata för normalspråkiga barn. Sexton barn i femårsåldern med normal språkutveckling, åtta enspråkiga barn med svenska som första språk och åtta flerspråkiga barn med arabiska som första språk och svenska som andraspråk, testades med Buss-sagan (Buss Story Test, BST) och TROG (Test for Reception of Grammar). De flerspråkiga barnen fick sagan uppläst på svenska och återberättade först på svenska och sedan på arabiska. Resultatet i den kvantitativa analysen visade att de enspråkiga barnen fick signifikant bättre resultat för parametern information på BST och bättre resultat på TROG. Däremot skiljde sig resultatet för parametern information i berättelserna på arabiska inte signifikant från resultatet i de flerspråkiga barnens berättelser på svenska. Den kvalitativa analysen visade att de flerspråkiga barnens återberättelser på svenska och arabiska jämfört med de enspråkiga barnens framför allt lexikalt och diskursivt var mindre komplexa och korrekta. Detta kan till viss del bero på testsituationen, men också på brister i språkförståelse och uttrycksmedel. Slutsatsen man kan dra är att man som logoped behöver vara medveten om att olika språkliga strukturer utvecklas i olika takt både i första- och andraspråket, och att det behövs anpassat inflöde på alla språk för att underlätta språkförståelsen och den lexikala utvecklingen. / This study examines if language comprehension which may be concealed in a second language can be made visible by retelling in the first language. It can be difficult to separate the language development of typically developed children with Swedish as their second language from that of multilingual children with language impairment. Therefore, reference data for multilingual children with typical language development are needed. Sixteen five-year-old children with normal language development, eight monolingual children with Swedish as their first language and eight multilingual children with Arabic as their first language and Swedish as their second language, were tested with Buss Story Test (BST) and TROG (Test for Reception of Grammar). The multilingual children got the story of Buss Story Test read to them in Swedish and then retold the story first in Swedish and then in Arabic. The result of the quantitative analysis showed that monolingual children achieved significantly better results for the parameter information on BST and better results on TROG. On the other hand, the result of the parameter information in the children’s Arabic retellings did not differ significantly from that in the multilingual children’s Swedish retellings. The qualitative analysis showed that the multilingual children’s retellings in Swedish and Arabic compared with the monolingual children’s retellings were less complex and correct in regard mostly to lexical and narrative structure. This can, to a certain extent, be due to the testing situation, but also due to deficiencies in language comprehension and means of expression. The authors conclude that speech therapists need to be aware of the fact that different linguistic structures develop at a different rate both in the first and the second language, and that tailored input in all the children’s languages is needed in order to facilitate comprehension and lexical development.

Utifrån en undersökning av femton andraspråksinlärare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivå (processningskapacitet) i språkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförståelse, förstått som metalingvistisk kompetens. Syftet är att undersöka om inläraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger på samma nivå som förståelsen,eller om förståelsen kan ligga på ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen består av tre delar: bedömning av grammatisk nivå i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förståelse ofta är på samma hierarkiska nivå, men resultatet är inteentydigt. Det finns även indikationer på att förståelse kan föregå produktion och enstaka exempelpå att produktion kan föregå förståelse. Intervjuerna visar också att inlärarna i hög gradgör explicita hänvisningar till regler när de förklarar grammatiska strukturer, men även att detfinns regler som inlärarna själva konstruerar.

The notion that prediction plays a role in language processing is getting less controversial, however research and discussion is ongoing as to the nature and extent of its involvement. Previous studies have mainly focused on prediction during comprehension in restricted paradigms. The current fMRI study makes use of the information theoretic measure of surprisal to investigate the neural basis of predictability during conversation. A computational model determined surprisal for each word of 288 minutes (4.8 hours) of existing conversational data summed up over twenty-four healthy participants and a confederate. Areas sensitive to surprisal for comprehension were the bilateral superior temporal and middle temporal gyri. In production, areas sensitive to surprisal were the bilateral supplementary motor area and sensorimotor areas, importantly extending to the inferior frontal cortex in the left hemisphere. We conclude that predictability during language processing plays a role at the level of word form also during conversation. A novel finding is an asymmetry for the surprisal effects on production and comprehension, respectively. This thesis also shows the viability of combining computational and neuroscientific methods to study linguistic data from naturalistic language use. / Uppfattningen om att förutsägelser är i bruk vid språkprocessning blir allt minde kontroversiell, men forskning och diskussion pågår fortfarande om dess natur och omfattning. Tidigare studier har främst fokuserat på förutsägelse vid förståelse i begränsade paradigm. Den aktuella fMRI-studien använder det informationsteroretiska måttet surprisal för att undersöka de neurala korrelaten för förutsägbarhet under konversation. En beräkningsmodell tog fram surprisalvärden för varje enskilt ord från 288 minuter (4,8 timmar) av befintliga konversationsdata summerat över tjugofyra friska deltagare och en forskningsledare. Områden som var känsliga för surprisal vid förståelse var bilaterala superiora temporala och middle temporala gyrus. Vid produktion var områden känsliga för surprisal de bilaterala supplementära motorområdena och sensorimotor områdena, av vikt också med utbredning till inferiora frontala cortex i vänstra hemisfären. Vi drar slutsatsen att förutsägbarhet under språkprocessning är i bruk på ord-nivå, också under konversation. En ny upptäckt är en asymmetri för surprisaleffekter på produktion respektive förståelse. Denna uppsats visar också på användbarheten av att kombinera beräknings- och neurovetenskapliga metoder för att studera lingvistisk data från naturligt språkbruk.