Svensk skola får i allt större utsträckning ta emot elever med annan bakgrund än svensk och det ställer stora krav på mottagandet och hur skolor kartlägger de nyanlända elevernas kunskaper och studieerfarenheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att få fördjupade kunskaper om hur kartläggnings- och inskrivningsprocessen på språkintroduktionen för nyanlända ser ut. I vår uppsats undersöker vi även om och på vilket sätt studie- och yrkesvägledares kompetens tas tillvara vid kartläggnings- och inskrivningsprocessen. Studien utgår från två kommuner vilka har mottagande av nyanlända och introduktionsprogrammet språkintroduktion. Tolkningsgrunden i vårt examensarbete är hermeneutiskt, då den metoden passar bra när man beskriver om olika företeelser inom exempelvis skolans värld. För att få en förståelse för hur dessa två kommuner tänker kring kartläggnings- och inskrivningsprocessen av nyanlända ungdomar, valde vi att utgå från tre teorier; Konstruktivistisk karriärteori, Careershipteorin och The theory of circumscription and compromise (begränsningar och kompromisser). Resultatet i vår studie visar att skolorna har olika kriterier för placering av nyanlända på språkintroduktion. Där skola 1:s kriterier för placering var att ungdomen skulle vara nyanländ, asylsökande eller under 18 år. Skola 2 placerar nyanlända ungdomar direkt på språkintroduktion och de ungdomar som kommer inflyttandes till kommunen lotsas vidare till andra introduktionsprogram om de bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska och matematik. Studien visar också att de två undersökta skolorna skiljer sig åt när det gällde inskrivnings- och kartläggningsprocessen, där skola 1 vid inskrivningstillfället inte kartlägger elevernas studiebakgrund eller tankar på framtida studie- och yrkesval, medan skola 2 har en inskrivnings- och kartläggningen med en mer allmän och social karaktär redan från första mötet. Resultatet av vår studie visar att det finns både likheter och skillnader i skolornas syn på kompetens, där skola 1 anser att det kan vara en tillgång att ha en studie- och yrkesvägledare med i själva kartläggningen, men att det inte behövs vid inskrivningen. Skola 2 anser att vägledaren inte behövs vid kartläggningen, utan att det är bättre att vägledaren kommer in senare i processen. Personen på skola 2 som sköter inskrivningen och kartläggningen har en viss vägledarkompetens medan den person som har hand om inskrivningen på skola 1 är administratör. Den kartläggningen som sker på SPRI är av en pedagogisk karaktär.

This qualitative study deals with experiences regarding the teaching of newcomer students in introductory courses, pertaining solely to the newcomer students’ perception of religion as a school subject. The essay is based on an analysis of a series of interviews with teachers of the aforementioned students. The questions are based on pedagogical challenges and usage of intercultural pedagogy. Another important question is how the teaching environment is affected by external factors such as cultural/religious tendencies, student guidance counsellors, interpreters, family of students as well as school leadership. The material comprising five interviews has consequently been analyzed using two different theories: intercultural pedagogy and orientalism. The results of the study divulge a lack of knowledge in intercultural pedagogy among the interviewees and major flaws in the transfer of that  specific pedagogical perspective in both teacher education and school. Experiences have been accounted for that point to the existence of "the other" in introduction to language studies and that core values of the curriculum are not respected to the extent that they should. Another tendency is a general lack of response and guidance from school leadership. Interviewed teachers experience that they are forced to take personal responsibility for the education of newcomer students despite lack of education in the field of intercultural pedagogy. By  illustrating the teacher's perspective of religious studies with newcomer students we are hoping to further promote the importance of competence in introduction to language studies.

Nyanlända ungdomar i åldern 16-19 år får efter en kartläggning en placering i en klass på introduktionsprogrammet Språkintroduktionen. Elevgruppens heterogenitet föranleder olika organisatoriska och undervisningsmässiga åtgärder vid nivågrupperingen. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa forskningsintervjuer hur detta organiseras i tre av de kommuner i södra Sverige som har det största antalet nyanlända elever. Uppsatsen syftar också till att göra en diskursanalys av lärares uppfattningar av kartläggningen och nivågrupperingen. Resultatet visar upp tre väl genomtänkta organisationer av kartläggning med beprövade urvalskriterier för nivågruppering, där elevens skolbakgrund nämns som den främsta. Diskurserna som har identifierats i informanternas svar visar en upplevelse av att en jämn nivå överlag gynnar såväl elevernas språkutveckling som lärarens arbete, att elevflyttar är nödvändiga men att de bör ske med restriktioner och att läraren i svenska som andraspråk har en viktig roll för att en nivågruppering och sedermera en elevs skolframgång ska bli optimal.