Syftet med studien är att kartlägga nyanlända gymnasieelevers uppfattningar om genomgångar, arbetssätt och arbetsuppgifter inom svensk matematikundervisning jämfört med matematikundervisningen i deras hemland. Elevintervjuer med 5 elever, som kombineras med klassrumsobservationer, gjordes för att samla in data. Studien befinner sig på elevnivå och resultat visar att det finns skillnader mellan Sveriges och hemlandets matematikundervisning. Eleverna tycker att matematikundervisning i Sverige är mer givande och omfattande är hemlandets. De är nöjda med lärarens inställning i klassrummet. Det framkommer också att eleverna känner sig begränsade på grund av språk brister i det svenska språket. På grund av sina språk brister visade eleverna rädslan att bli utskrattade och utpekade av sina klasskamrater. Studien kan vara en hjälp för lärarna som undervisar nyanlända elever om hur eleverna upplever matematikundervisning i Sverige och vilken inverkan med skillnader har på dem.

Denna studie behandlar lärares val av skönlitteratur inom gymnasieskolans språkintroduktionsprogram samt hur dessa val motiveras ifråga om tema och tänkbar identifikation för den aktuella elevgruppen. Syftet är att undersöka vilka litterära teman som föredras och varför samt att även identifiera om särskilda teman undviks i undervisningen. Genom att även inventera den litteratur som studiens informanter använder så undersöks skolans föreställningar om de nyanlända eleverna och deras erfarenheter för att utreda huruvida stereotypa roller riskerar reproduceras genom det skönlitterära valet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna i Svenska som andraspråk ser litteraturvalet som en stor utmaning men att de har vitt skilda strategier vad gäller val av tema och innehåll i de böcker som de arbetar med. Här framkommer en vattendelare ifråga om att välja litteratur som behandlar flykt och krig som de nyanlända eleverna har egna erfarenheter av eller att tvärtom välja bort denna till förmån för allmänmänskliga teman eller litteratur som behandlar svenska förhållanden. Vidare framgår att oavsett ståndpunkt i frågan så skildrar merparten av informanternas använda litteratur just teman såsom invandring, flykt, krig och utanförskap. Detta kan ses som en implikation på att gruppen nyanlända särskiljs från skolans övriga elever i en andrafierande process. Frågan är av stor av vikt för att belysa de utmaningar som lärare i Svenska som andraspråk möter i sitt arbete samt för att säkerställa en jämställd och likvärdig utbildning för alla, oavsett ursprung och bakgrund.

Det finns en problematik i att samtidigt som nyanlända elever ska slussas ut från introduktionsprogram så fort som möjligt så ska de även ha tillräckligt goda kunskaper i skolämnena och i undervisningsspråket för att kunna tillägna sig undervisningen på ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur elever upplever matematikundervisningen både på ett språkintroduktionsprogram och på ett nationellt gymnasieprogram. Det empiriska materialet bygger på sju semistrukturerade intervjuer där totalt tio elever deltagit. Eleverna gick alla på ett språkintroduktionsprogram förra läsåret men går nu första året på ett nationellt gymnasieprogram. Resultatet visar bland annat att matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet kännetecknas av att elever får ta mycket eget ansvar; det finns en uttryckt önskan bland eleverna att matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet ska påminna mer om densamma på det nationella gymnasieprogrammet i form av bland annat hårdare krav. Dessutom verkar elever uppleva en stress över att de inte avancerar rent kunskapsmässigt om de går på språkintroduktionsprogrammet i mer än ett år. Slutligen visar resultatet även att elevers relation till läraren och klasskamraterna spelar en stor roll för upplevelsen av matematikundervisningen på ett nationellt gymnasieprogram. Sammanfattningsvis verkar det vara viktigt att göra matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet värdefull och lärorik för eleverna oavsett hur många år de går på programmet. Dessutom är det av största vikt att stötta de elever som avancerat till ett nationellt gymnasieprogram och inte lägga för mycket ansvar på dem, de må vara integrerade i det ordinarie skolsystemet men de är fortfarande nyanlända.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga olika faktorer som påverkar elevers möjligheter att gå vidare inom utbildningsväsendet från språkintroduktionsprogrammet, samt vilka förutsättningar dessa faktorer tillsammans skapar för studieframgång hos elever.  En kvalitativ forskningsstrategi användes där fem lärare och tre studievägledare från olika gymnasieskolor i Sverige intervjuades om sin uppfattning kring studiens ämne. Resultatet visar att utifrån de förutsättningar skolorna har idag är det svårt för elever att ta sig vidare till fortsatta studier med individuell studieplan som stöd. Mottagande och kartläggning av nya elever skiljer sig åt på respondenternas skolor, vilket antyder att en likvärdighet kring språkintroduktionsprogrammets organisation saknas. Detta blir även synligt i den individuella studieplanen som inte i tillräckligt stor utsträckning används som ett levande dokument som kontinuerligt utvärderas och revideras. Slutsatsen tyder på att utifrån programmets utformning som det ser ut idag är det svårt att tillgodose varje enskild elevs behov och bedriva en organisation där undervisning individanpassas, vilket kan ha en avgörande betydelse för elevens möjligheter att gå vidare inom utbildningsväsendet.

Denna studie behandlar svenska som andraspråkslärarens val av skönlitteratur inom arbete med nyanlända på introduktionsprogrammen samt hur läraren motiverar dess val av densamma. Syftet är att undersöka vilka texter och teman som lärare anger att de föredrar eller undviker vid arbete med nyanlända och varför. Studien baseras på en surveyundersökning i form av ett frågeformulär, och genom att sammanställa de författare, böcker och teman som använts mest och av flest lärare undersöks huruvida lärarnas angivna val stämmer överens med de angivna teman som föredras eller undviks eller om det förekommer en diskrepans. Resultaten visar att lärarna ser valet av skönlitteratur som en utmaning men att de i slutändan gör liknande val. Detta visar att lärare och skolor redan har olika former av böcker som de alla anser bör läsas med nyanlända och att de på så sätt kanske redan har en form av litterär kanon. Vidare visar resultaten att det finns en diskrepans mellan lärarna och deras syn på val av temat flykt. Vissa lärare anser att det är gynnande för eleverna att diskutera temat flykt medan andra anser att det bara leder till elevernas lidande. I slutändan använder sig dock de flesta lärarna av detta tema vilket anses vara problematiskt då det riskerar att reproducera stereotyper.

I den här uppsatsen undersöks fyra lärares arbete med lässtrategier och textsamtal inom läsförståelse av skönlitteratur i ämnet svenska som andraspråk, med utgångspunkt i deras berättelser. Lärarna jobbar på språkintroduktionsprogrammets olika nivåer. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin för lärande. Metoden är kvalitativ och innefattar fyra individuella och semistrukturerade intervjuer. Utifrån lärarnas berättelser visar resultatet att deras arbete är beroende av den specifika elevgruppen som läser på språkintroduktionsprogrammet. Enlig lärarna är andraspråkselevernas tidigare skolbakgrund en avgörande faktor, som gör att deras arbetssätt skiljer sig åt beroende på målgruppens förutsättningar. Läraren som jobbar med nybörjare fokuserar mest på lässtrategier som stöttar eleverna i att förstå det mimetiska förloppet, medan de andra lärarna fokuserar även på det diegetiska förloppet. Målet är enligt lärarna att stärka elevernas empatiska och kritiska förmåga, men också att utveckla deras andraspråk. Språkintroduktionsprogrammets kännetecken är att lärarnas mål också sträcker sig utöver de skönlitterära texterna. Lärarna fokuserar på att ge eleverna kunskaper om skönlitteraturen, men även på att stötta dem att möta världen på ett medvetet sätt och därmed stärka deras självkänsla. Slutsatsen är att det behövs mer forskning speciellt inriktad på språkintroduktionsprogrammets olika nivåer, vilket skulle kunna förse lärarna med verktyg för att utveckla elevernas läsförståelse.

I flerspråkiga klassrum ställs allt högre krav på inkluderande undervisning där eleverna ska få möjlighet att nyttja sina tidigare ämnes- och språkkunskaper och erfarenheter. Denna uppsats är ett försök till att kartlägga huruvida ämnesundervisningen bedrivs inkluderande på språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka upplevelser som elever som läser på språkintroduktionsprogrammet har av ämnesundervisningen angående användning av sina tidigare ämnes- och språkkunskaper. Insamlingen av materialet skedde genom en metodkombination med triangulering i form av två lektionsobservationer, en bakgrundsenkät och en semistrukturerad gruppintervju med fokusgrupp. Observationerna fungerade som utgångspunkt till frågorna som senare användes vid gruppintervjun. Resultatet visade att deltagarna i studien upplever att de kan använda sina tidigare ämneskunskaper och att lärarna utgår från vad de redan kan. Det finns dock en dubbelhet angående deltagarnas upplevelser av språkanvändning i klassrummet. Deltagarna uttryckte att vissa av lärarna uppmuntrar till all språkanvändning i klassrummet medan andra lärare beskrivs välkomna endast svenska som språk förutom i vissa fall där engelska är tillåtet.