En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på:• I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? • På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? • Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet. Inga signifikanta skillnader hittades mellan ämnena men däremot mellan lärarna. Signifikanta skillnader fanns även mellan vilka olika bedömningsformer eleverna upplever att de arbetat mest med, där självbedömning är den vanligaste formen. / En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på:• I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? • På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? • Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet. Inga signifikanta skillnader hittades mellan ämnena men däremot mellan lärarna. Signifikanta skillnader fanns även mellan vilka olika bedömningsformer eleverna upplever att de arbetat mest med, där självbedömning är den vanligaste formen.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga olika faktorer som påverkar elevers möjligheter att gå vidare inom utbildningsväsendet från språkintroduktionsprogrammet, samt vilka förutsättningar dessa faktorer tillsammans skapar för studieframgång hos elever.  En kvalitativ forskningsstrategi användes där fem lärare och tre studievägledare från olika gymnasieskolor i Sverige intervjuades om sin uppfattning kring studiens ämne. Resultatet visar att utifrån de förutsättningar skolorna har idag är det svårt för elever att ta sig vidare till fortsatta studier med individuell studieplan som stöd. Mottagande och kartläggning av nya elever skiljer sig åt på respondenternas skolor, vilket antyder att en likvärdighet kring språkintroduktionsprogrammets organisation saknas. Detta blir även synligt i den individuella studieplanen som inte i tillräckligt stor utsträckning används som ett levande dokument som kontinuerligt utvärderas och revideras. Slutsatsen tyder på att utifrån programmets utformning som det ser ut idag är det svårt att tillgodose varje enskild elevs behov och bedriva en organisation där undervisning individanpassas, vilket kan ha en avgörande betydelse för elevens möjligheter att gå vidare inom utbildningsväsendet.

Denna uppsats ämnar belysa om det går att digitalisera den individuella studieplanen på en institution vid Uppsala universitet. Digitalisering anses vara en av de största trenderna som påverkar dagens samhälle och det har visats bidra till ökad tillgänglighet och effektivitet inom offentlig förvaltning. Vid Uppsala universitet finns det i dagsläget behov av ett digitalt system för hanteringen av den individuella studieplanen. Studieplanen hanteras för tillfället som ett papper i form av en PDF och upplevs enligt tidigare studier, som ett mindre bra planerings- och uppföljningsverktyg. Forskningsarbetet har utförts baserat på forskningsstrategin Design & creation. Resultatet av forskningsprocessen är en informationsmodell, en processmodell i olika nivåer, samt en databas. Dessa modeller och databas är baserade på tidigare forskning, befintliga dokument och empiriskt material från intervjuer. Tidigare forskning omfattar ett verktyg för digitalisering, problem med identifierare, samt forskning kring modellering. De befintliga dokumenten utgörs av en tidigare studie om den individuella studieplan, samt lagstiftning, riktlinjer och allmän information gällande denna studieplan. Intervjuerna genomfördes med 9 informanter som använder studieplanen i sin roll på Uppsala universitet. Modellerna och databasen har utvärderats i en kriteriebaserad intervju med ämnesexpert, samt i en teoribaserad utvärdering. Forskningsresultatet tyder på att det är möjligt att digitalisera studieplanen med hjälp av de framlagda modellerna och databasen. Dessa modeller och databas kan med viss modifikation användas för att bygga ett digitalt gränssnitt och ett fullständigt system för studieplanen. / This thesis aims to illustrate whether it is possible to digitize the individual study plan at an institution at Uppsala university. Digitalization is considered one of the biggest trends that affects today’s society and it has been shown to contribute to increased accessibility and efficiency in public administration. Uppsala university has a need for a digital system for the individual study plan. It is currently handled as a paper in the form of a PDF and is perceived as an inferior planning and monitoring tool, according to previous studies. The research work has been carried out based on the research strategy Design & creation. The result of the research process is an information model, a process model at different levels and a database. These models and database are based on previous research, existing documents and empirical material from interviews. Previous research includes a tool for digitalization, problems regarding identifiers and research regarding modeling. The existing documents comprise a previous study of the ISP, legislation, guidelines and general information regarding the ISP. The interviews were conducted with 9 informants who use the study plan within their role at Uppsala university. The models and database have been evaluated in a criteria-based interview with a subject matter expert and in a theory-based evaluation. The research results indicate that it is possible to digitize the study plan using the presented models and database. These models and database can be used with slight modifications to build a digital interface and a complete system for the ISP.