Bakgrund: Att kunna läsa, skriva och uttrycka sig i olika sammanhang i samhällslivet och privatlivet är förmågor som är väsentliga att utveckla och är ett viktigt uppdrag för skolan. På grund av ökade kunskapskrav i skolans ämnen får flerspråkiga elever med dyslexi svårigheter att uppnå skolans mål. Med tanke på att dyslexi är en språkstörning är det rimligt att förvänta sig att personer med dyslexi kan uppleva svårigheter när de behöver lära sig ett annat språk. Syfte: Studien syftar till att, utifrån aktuellt forskningsläge, beskriva hur de språkliga svårigheterna tar sig uttryck hos flerspråkiga elever med dyslexi när de ska lära sig att läsa och skriva på ett nytt språk. Metod: Datainsamlingen gjordes genom en systematisk sökning i databasen EBSCOhost samt en urvalsprocess som resulterade i 10 kvantitativa artiklar som kvalitetsbedömdes med hjälp av en granskningsmall från SBU (2017). Efter kvalitetsgranskningen gjordes en enkel innehållsanalys av innehållet enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013). Resultat: I resultatet ingick 10 artiklar publicerade mellan 2000-2018. Resultatet visar att eleverna som har blivit diagnostiserade med dyslexi främst har svårigheter inom den metalingvistiska medvetenheten. Språkens skilda ortografier skapar dessutom olika svårigheter i olika språk vilket kan försvåra läsförståelsen och skrivförmågan i det andra språket. Diskussion: Flerspråkiga elever med dyslexi, läs-, skriv- och språkutveckling och skolframgång framhålls och diskuteras. Genom den enkla innehållsanalysen som utfördes under granskningen av artiklarna framkom fyra rubriker: ”Flerspråkig elev med dyslexi”, ”Ortografins betydelse”, ”Bedömning i de båda språken” samt ”Utgångspunkter för undervisningen”. Utifrån de utvalda artiklarnas resultat diskuteras främst några utgångspunkter för undervisningen i relation till olika inriktningar som är kopplade till de språkliga, pedagogiska och didaktiska aspekterna. Lärarens roll diskuteras utifrån nödvändigheten av att läraren använder sig av kunskaper och teorier från två forskningstraditionerna ”Whole language” och ”Phonics” men även utifrån rektorns roll och ansvar med tanke på skollagens krav (SFS 2010:800) på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Symboler har alltid varit en viktig del av matematik, därför är det inte konstigt att kunskaperom symbolspråket behövs för att uppnå en full förståelse av ämnet. Den här studiensyftar därför på att utreda användningen av det symboliska språket i den svenska gymnasialaundervisningen ur ett språkvetenskapligt perspektiv. Empirin till det här arbetetbestår av 52 elevlösningar till ett test i matematik samt transkribering av en parintervju.Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorier om den metalingvistiska medvetenhetensamt symbolernas semiotiska och epistemologiska funktioner. Det matematiskasymbolspråkets roll i styrdokumenten har också belysts i det här arbetet. Från elevernasfel i testet var det möjligt att åskådliggöra vikten av den metalingvistiska medvetenhetenoch den semiotiska medlingen i algebrainlärningen. Slutligen blev det även tydligt att detmatematiska symbolspråket behöver en mer explicit roll i den svenska matematikundervisningen. / Symbols have always been an important part of mathematics, which is why learning thesymbolic language is necessary in order to acquire a full understanding of the subject.This study aims to investigate the use of the symbolic language in the Swedish uppersecondary school from a linguistic perspective. The data for this study consists of samplesfrom 52 student solutions from a mathematical test, together with one transcribed groupinterview, where two students participated. The analysis is based on theories about themetalinguistic awareness and symbols’ semiotic and epistemological functions. The roleof the mathematical symbolic language described in the steering documents has also beenconsidered in the study. From the mistakes made in the test, it was possible to visualisethe importance of the metalinguistic awareness and the semiotic mediation in algebralearning. In the end, it also became clear that the mathematical symbolic language needsa more explicit role in the Swedish mathematics education.