Stress är ett vanligt förekommande problem som drabbar många individer. Bland studenter upplever ungefär en tredjedel stress. Stress kan uppstå i olika situationer och för studenter kan en sådan situation vara förberedelse inför examination. Syftet med studien är att undersöka stress i relation till examinationsformer samt att undersöka om det finns något samband mellan ålder och stress bland högskolestudenter. I denna kvantitativa studie har en tvärsnittsdesign tillämpats och data har samlats in med hjälp av enkäter. Populationen var studenter vid Mälardalens högskola och urvalet bestod av 101 respondenter. Resultatet visar att majoriteten av studenter upplever stress inför skriftlig examination och ungefär hälften av studenterna upplever stress inför muntlig examination. Resultatet påvisar även att hälften av studenterna upplever stress lång tid innan skriftlig examination och att ungefär en av sju studenter upplever stress lång tid innan muntlig examination. Det finns dessutom ett svagt samband mellan ålder och stress. / Stress is a common issue that affects many individuals. Among students, approximately one third experience stress. Stress can arise from different situations, and for students, one of those situations can be preparation for an examination. The aim of this study is to examine stress in relation to examination and to examine the correlation between age and stress among university students. In this quantitative study, a cross-sectional study design was applied and data was obtained using surveys. The study population existed of students at Mälardalen University and the sample existed of 101 respondents. The results reviled that the majority of students experience stress before a written examination, while approximately half of students experience stress before an oral examination. Furthermore, results reviled that half of the students experience stress long before a written examination, while one of seven students experience stress long before an oral examination. Also, there is a weak correlation between age and stress.

Prior to writing our thesis, a course at the Royal institute of technology allowed alternative methods to present our knowledge. We decided to create a podcast. During the process of creating the podcast we started discussing how the examiner would assess this compared to our peers creating written solutions. This resulted in three questions that later became our research questions: How does written versus podcast affect the grading from teachers and teacher students? What parameters should be considered when creating a task for written and podcast? What is the general view among teachers for using pupil-generated podcasts? To answer these questions, we created an experiment and a survey. The experiment aimed to answer the first two questions and gave us the following results: by only altering the format between podcast and written, our participants assessing the podcast were more keen to give forward and comprehensive feedback, while our participants assessing written focused more on what was missing and commented on small details. The second research question was answered by analyzing the task we created for our experiment. We found that source integration is needed to reduce confusion. The survey implies that no teachers were against using pupil-generated podcasts but STEM teachers were more picky on how and when it can be implemented. We hope that this thesis inspires further research in the relatively new area of pupil/student-generated podcasts. / Innan vi skrev vårt examensarbete tillät en kurs vid Kungliga tekniska högskolan alternativa metoder för att presentera vår kunskap. Vi bestämde oss för att skapa en podcast. Under processen med att skapa podcasten började vi diskutera hur examinatorn skulle bedöma detta jämfört med våra kurskamrater som skapade skriftliga lösningar. Detta resulterade i tre frågor som senare blev våra forskningsfrågor: Hur påverkar skriftligt kontra podcast bedömningen från lärare och lärarstudenter? Hur kan en uppgift skapas för att fungera för både podcast och skriftlig bedömning? Vad är den allmänna uppfattningen bland lärare kring att använda elevgenererade podcasts? För att svara på dessa frågor skapade vi ett experiment och en enkät. Experimentet ämnade till att svara på de två första frågorna och gav oss följande resultat: genom att bara ändra formatet mellan podcast och skrift, hade våra deltagare som bedömde podcasten mer fokuspå att ge forward feedback och mer övergripande feedback, medan våra deltagare som bedömde skriftligt fokuserade mer på vad som saknades och kommenterade på smådetaljer. Den andra forskningsfrågan besvarades genom att analysera den uppgift vi skapade för vårt experiment. Vi fann att ett bättre arbetssätt gällande källor behövs för att minska förvirring. Enkäten antyder att inga lärare var emot att använda elevers genererade podcasts menSTEM-lärare var mer kräsna på hur och när det kan implementeras. Vi hoppas att detta examensarbete inspirerar till ytterligare forskning inom det relativt nya området: elev- och studentgenererade podcasts.