<p>This examination project focuses on the pupils and teachers experience of written assessments and grades.  To highlight the significance of assessments and grades we will present the background to the development of the current educational view of knowledge, assessment and marking models.  Today’s current laws and policies are described as is a proposal for a future law and grading scheme.</p><p>The project is based on literature we have read and the empirical material is derived from interviews with eight students and two teachers. Four of the students are eleven years old, the other four are between seventeen and nineteen. The teachers teach years four and five. Each sex is equally represented.  The interview questions are based on the students memories and personal development discussions in which the written assessments were presented. The results are based on interviews that have been studied and categorized. The purpose of the study is to determine if the written assessment is a help, or otherwise, for the individual student.  Furthermore, it reflects on similarities and differences between girls and boys and examines students with strong and weak knowledge of their written assessment and grades. It also examines the teachers understanding of the student’s experience.</p><p>The result indicates that the biggest difference in how the students react to the written assessment and grade is related to the sexes. Girls take the assessment more personally. All girls in this study felt anxious and nervous ahead of the assessment, while the boys did not take it personally. The results showed no big differences between students with strong and weak knowledge of the assessments. The formulation of the assessment is a critical factor    for the student. An informative assessment gives the student more information and helps to improve their academic result and leads to a satisfactory summary and conclusion of the assessment. All students expressed a positive attitude to written assessments and grades. All sources, including the students and teachers, think that a new seven point scale would be a fairer grading structure leading to a fairer grading system overall.</p> / <p>Detta examensarbete handlar om elevers och lärares upplevelser av skriftliga omdömen samt betyg. För att belysa betydelsen av omdömen och betyg ges en historisk presentation av skolans utveckling gällande kunskapssyn samt bedömningsmodeller. Dagens aktuella lagar och förordningar beskrivs samt framtida lagförslag om en ny betygsskala.</p><p>Examensarbetet grundar sig på läst litteratur och det empiriska materialet utgörs av en intervjustudie med åtta elever och två lärare. Fyra av eleverna är elva år och de övriga fyra eleverna är mellan sjutton och nitton år. De båda lärarna undervisar i årskurs fyra och fem. Fördelningen mellan könen är lika stor. Intervjufrågorna utgår från elevernas minnen och upplevelser av utvecklingssamtal där de skriftliga omdömena presenteras. Resultatet baseras på inspelade intervjuer som bearbetats och kategoriserats. Syftet med studien är att undersöka om skriftliga omdömen och betyg hjälper eller stjälper den enskilda eleven. Vidare granskas likheter och skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elevers upplevelser av skriftliga omdömen och betyg samt lärarnas uppfattningar om elevernas upplevelser.</p><p>Av resultatet framgår att den största skillnaden i hur elever uppfattar skriftliga omdömen och betyg är könsrelaterat. Flickor tar sitt omdöme mer personligt. Alla fyra flickor i denna studie kände oro och nervositet inför utvecklingssamtalen och omdömena medan pojkarna inte berördes personligen. I resultatet framkom inga stora skillnader mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elever. Utformningen av bedömningen är av betydelse för eleven, en formativ bedömning ger eleven mer information och hjälp till att förbättra sitt studieresultat och den avslutande summativa bedömningen. Alla elever ställer sig positiva till skriftliga omdömen och betyg. Samtliga informanter, såväl elever som lärare anser att en ny sjugradig betygsskala kan leda till en mer rättvis bedömning.</p>

This examination project focuses on the pupils and teachers experience of written assessments and grades.  To highlight the significance of assessments and grades we will present the background to the development of the current educational view of knowledge, assessment and marking models.  Today’s current laws and policies are described as is a proposal for a future law and grading scheme. The project is based on literature we have read and the empirical material is derived from interviews with eight students and two teachers. Four of the students are eleven years old, the other four are between seventeen and nineteen. The teachers teach years four and five. Each sex is equally represented.  The interview questions are based on the students memories and personal development discussions in which the written assessments were presented. The results are based on interviews that have been studied and categorized. The purpose of the study is to determine if the written assessment is a help, or otherwise, for the individual student.  Furthermore, it reflects on similarities and differences between girls and boys and examines students with strong and weak knowledge of their written assessment and grades. It also examines the teachers understanding of the student’s experience. The result indicates that the biggest difference in how the students react to the written assessment and grade is related to the sexes. Girls take the assessment more personally. All girls in this study felt anxious and nervous ahead of the assessment, while the boys did not take it personally. The results showed no big differences between students with strong and weak knowledge of the assessments. The formulation of the assessment is a critical factor    for the student. An informative assessment gives the student more information and helps to improve their academic result and leads to a satisfactory summary and conclusion of the assessment. All students expressed a positive attitude to written assessments and grades. All sources, including the students and teachers, think that a new seven point scale would be a fairer grading structure leading to a fairer grading system overall. / Detta examensarbete handlar om elevers och lärares upplevelser av skriftliga omdömen samt betyg. För att belysa betydelsen av omdömen och betyg ges en historisk presentation av skolans utveckling gällande kunskapssyn samt bedömningsmodeller. Dagens aktuella lagar och förordningar beskrivs samt framtida lagförslag om en ny betygsskala. Examensarbetet grundar sig på läst litteratur och det empiriska materialet utgörs av en intervjustudie med åtta elever och två lärare. Fyra av eleverna är elva år och de övriga fyra eleverna är mellan sjutton och nitton år. De båda lärarna undervisar i årskurs fyra och fem. Fördelningen mellan könen är lika stor. Intervjufrågorna utgår från elevernas minnen och upplevelser av utvecklingssamtal där de skriftliga omdömena presenteras. Resultatet baseras på inspelade intervjuer som bearbetats och kategoriserats. Syftet med studien är att undersöka om skriftliga omdömen och betyg hjälper eller stjälper den enskilda eleven. Vidare granskas likheter och skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elevers upplevelser av skriftliga omdömen och betyg samt lärarnas uppfattningar om elevernas upplevelser. Av resultatet framgår att den största skillnaden i hur elever uppfattar skriftliga omdömen och betyg är könsrelaterat. Flickor tar sitt omdöme mer personligt. Alla fyra flickor i denna studie kände oro och nervositet inför utvecklingssamtalen och omdömena medan pojkarna inte berördes personligen. I resultatet framkom inga stora skillnader mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elever. Utformningen av bedömningen är av betydelse för eleven, en formativ bedömning ger eleven mer information och hjälp till att förbättra sitt studieresultat och den avslutande summativa bedömningen. Alla elever ställer sig positiva till skriftliga omdömen och betyg. Samtliga informanter, såväl elever som lärare anser att en ny sjugradig betygsskala kan leda till en mer rättvis bedömning.

Den 15 juli 2008 infördes individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i svenska skolan. Det innebär att läraren vid utvecklingssamtalen ska lämna skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i alla ämnen eleven undervisas i. Med skriftlig information menas Iup med skriftliga omdömen. Den här kvalitativa litteraturstudien belyser hur skriftliga omdömen och bedömning uttrycks i statliga styrdokument och i litteraturen. Resultaten från studien lyfter bland annat fram styrdokumentens ökade krav på skolans samarbete med hemmen och elevens ökade ansvar för sin egen kunskapsutveckling. Forskningen visar hur viktigt det är att lärare skriver omdömen kopplade till de nationella kunskapskraven och att de skriftliga omdömena formuleras med kunskap om bedömningens betydelse för både lärare och elev. Tydliga kriterier av vad som bedöms gör det också tydligt vad som inte bedöms. Utvärdering och återkoppling av elevens resultat, skolans undervisning och lärares arbete främjar elevens kunskapsutveckling och är då bedömning för lärande. Studiens resultat visar att kraven på den ökande dokumentationen i skolan riskerar att göra det enkelt mätbara till det väsentliga, istället för att göra det väsentliga mätbart. Dokumentering och formulering av skriftliga omdömen upptar en stor del av lärares arbetstid och studien visar att implementeringen av de skriftliga omdömena varit svårare än förväntat. De skriftliga omdömena kan ses som ett led i en kvalitetshöjning av skolan för att öka den internationella konkurrenskraften.

Syftet med min studie var att undersöka hur elever i årskurs 7 upplever att utvecklingssamtal och dess förberedelser är en del i deras lärandeprocess, om uteblivna skriftliga omdömen påverkat lärprocessen, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan elevledda jämfört med lärarledda utvecklingssamtal. Med en enkätundersökning jämfördes attityder hos elever från två olika skolor; Tätortsskolan som använde skriftliga omdömen och lärarledda utvecklingssamtal och Storstadsskolan utan skriftliga omdömen och med elevledda utvecklingssamtal. Mina resultat visar: Att större andel av eleverna som fått skriftliga omdömen anser att de fått information om hur de ligger till i de olika ämnena. Att skriftliga omdömen är mindre bra på att kommunicera till elever hur de ska göra för att utvecklas. Att en stor del av elever med lägre betyg inte förbereder sig inför elevledda utvecklingssamtal och är svåra att engagera i sin lärprocess. Att det är stor skillnad på elevledda respektive lärarledda samtal beträffande vem eleverna tycker pratar mest, men det är inga signifikanta skillnader i hur de olika typerna av samtal bidrar till elevernas lärprocess. / The main goal of my study was to investigate how pupils in lower secondary school appreciate parent-teacher conferences with preparations as part of their learning process. The main issues were how written assessments affect the parent-teacher conferences and how pupils value teacher-led parent-teacher conferences compared to student-led parent-teacher conferences. A written survey-investigation was used in order to compare the attitudes of pupils from two different schools. One school used written assessments and teacher-led conferences; the other school did not use written assessments and had student-led conferences. My findings show: That a bigger part of the pupils receiving written assessments think that they are informed about their knowledge levels in relation to the requirements. That written assessments are not optimal to communicate to pupils how to improve their work. That a major part of pupils with lower grades did not prepare themselves for the student-led conferences and thus were difficult to involve in this type of learning. That the pupils in student-led conferences are more involved in the conversations but that there were no significant differences between the different types of conferences in the perspective of their learning processes.

Syftet med studien är att öka kunskapen om elevers förståelse av sina skriftliga omdömen och om vilka faktorer som påverkar förståelsen av dokumenten. Forskningsansatsen är starkt inspirerad av grundad teori. Studiens resultat utgår dels från analys av intervjuer av elever i år två och dels från dokumentanalys av elevernas skriftliga omdömen. Dessa båda har i den avslutande analysen relaterats till varandra, vilket har resulterat i en teoretisk modell, EFO-modellen som står för Elevers Förståelse av sina Skriftliga omdömen.   Vid intervjuerna framkom att eleverna förstår omdömena på olika sätt och i olika utsträckning. Förståelsen påverkas av elevens motivation och koncentration, deras behov av bekräftelse samt deras språkliga förmåga. Förståelsen påverkas också av hur avancerat språk omdömet är skrivet på. Det språk omdömet är skrivet på relaterar även till omdömets innehåll.   Avslutningsvis diskuteras svårigheten med att skriva omdömen som kan förstås av eleverna samtidigt som de beskriver de kunskapskvalitéer som lyfts fram i läroplanen.

Prior to writing our thesis, a course at the Royal institute of technology allowed alternative methods to present our knowledge. We decided to create a podcast. During the process of creating the podcast we started discussing how the examiner would assess this compared to our peers creating written solutions. This resulted in three questions that later became our research questions: How does written versus podcast affect the grading from teachers and teacher students? What parameters should be considered when creating a task for written and podcast? What is the general view among teachers for using pupil-generated podcasts? To answer these questions, we created an experiment and a survey. The experiment aimed to answer the first two questions and gave us the following results: by only altering the format between podcast and written, our participants assessing the podcast were more keen to give forward and comprehensive feedback, while our participants assessing written focused more on what was missing and commented on small details. The second research question was answered by analyzing the task we created for our experiment. We found that source integration is needed to reduce confusion. The survey implies that no teachers were against using pupil-generated podcasts but STEM teachers were more picky on how and when it can be implemented. We hope that this thesis inspires further research in the relatively new area of pupil/student-generated podcasts. / Innan vi skrev vårt examensarbete tillät en kurs vid Kungliga tekniska högskolan alternativa metoder för att presentera vår kunskap. Vi bestämde oss för att skapa en podcast. Under processen med att skapa podcasten började vi diskutera hur examinatorn skulle bedöma detta jämfört med våra kurskamrater som skapade skriftliga lösningar. Detta resulterade i tre frågor som senare blev våra forskningsfrågor: Hur påverkar skriftligt kontra podcast bedömningen från lärare och lärarstudenter? Hur kan en uppgift skapas för att fungera för både podcast och skriftlig bedömning? Vad är den allmänna uppfattningen bland lärare kring att använda elevgenererade podcasts? För att svara på dessa frågor skapade vi ett experiment och en enkät. Experimentet ämnade till att svara på de två första frågorna och gav oss följande resultat: genom att bara ändra formatet mellan podcast och skrift, hade våra deltagare som bedömde podcasten mer fokuspå att ge forward feedback och mer övergripande feedback, medan våra deltagare som bedömde skriftligt fokuserade mer på vad som saknades och kommenterade på smådetaljer. Den andra forskningsfrågan besvarades genom att analysera den uppgift vi skapade för vårt experiment. Vi fann att ett bättre arbetssätt gällande källor behövs för att minska förvirring. Enkäten antyder att inga lärare var emot att använda elevers genererade podcasts menSTEM-lärare var mer kräsna på hur och när det kan implementeras. Vi hoppas att detta examensarbete inspirerar till ytterligare forskning inom det relativt nya området: elev- och studentgenererade podcasts.