• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 21
  • Tagged with
  • 21
  • 9
  • 9
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Illustrationens roll i läromedel inom matematikämnet : En studie av matematikläromedel för årskurs två mellan åren 1960-2010

Jogsten, Caroline, Mörlin, Michelle January 2010 (has links)
Denna studie behandlar illustrationer inom matematik. Fokus har varit att undersöka vilken roll illustrationer spelar i samband med subtraktionsuppgifter för elever i årskurs två. Detta genom att studera olika matematikläromedel. Studiens område sträcker sig från 60-talet fram tills idag, år 2010. Inom dessa decennier har två matematikläromedel per decennium slumpmässigt valts ut för analys. Sammanlagt analyserades 10 stycken matematikläromedel. Vissa av dessa har varit uppdelade med två matematikböcker per läsår, vilket vi räknar som ett matematikläromedel. För att få ytterligare perspektiv på illustrationers roll inom subtraktion för årskurs två, intervjuades personer från två av de största läromedelsförlagen i Sverige. Frågeställningarna vi sökte svar på var om illustrationerna fyllde en funktion eller om de var som dekoration, om illustrationsmotiven var vardagsrelaterade, om antalet illustrationer har förändrats under de senaste 50 åren och vad personer från två läromedelsförlag anser om illustrationers roll inom subtraktion.  Resultat visade att andelen illustrationer med funktion respektive illustrationer som dekoration har varit relativt jämnt fördelat under 60-talet, 80-talet, 90-talen och 2000-talet. Anmärkningsvärt var dock att det under 70-talet förekom betydligt mer illustrationer med funktion än illustrationer som dekoration. Vardagsrelaterade illustrationsmotiv förekom under samtliga decennier. Temat affär, djur och familj visade sig förekomma till störst andel inom fyra av de fem decennierna. Antalet illustrationer har ökat från 60-talet fram till 90-talet för att sedan minska mot 2000-talet, vilket även var en persons åsikt från ett av läromedelsförlagen. Slutligen kan nämnas att illustrationerna har förändrats, men att motiven följer ett vardagsrelaterat tema genom decennierna.
2

Läromedelsanalys av matematikböcker från sekelskiftet 1900 : Vad skiljer böcker skrivna av kvinnor från böcker skrivna av män?

Romelsjö, Lovisa January 2010 (has links)
Syftet med studien är att jämföra matematikläromedel från runt år 1900 skrivna av kvinnor med läromedel skrivna av män. I studien analyseras fem matematikläromedel varav tre skrevs av kvinnor och två skrevs av män. Min frågeställning belyser vad som märker ut de olika läroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika läromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor. Jag fann endast tre kvinnor som gav ut läromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas läromedel jag därför valde att studera. Jag valde dessutom att studera läromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer då jag upplevde att deras läromedel var relevanta i min undersökning. Jag använde mig av metoden textanalys i min undersökning. Jag använde dels kvantitativ textanalys och dels kvalitativ textanalys i den komperativa studien. Dessutom använde jag kombinerad kvantitativ och kvalitativ textanalys. Mitt resultat visade att det finns betydande skillnader mellan de böcker som skrevs av män och de böcker som skrevs av kvinnor. Utmärkande skillnader är synen på kunskap, språkanvändningen, anknytningen till matematikens historia och elevens vardag samt övningsuppgifternas utformning. Böckerna som skrevs av kvinnorna bygger på en kunskpassyn där eleven ska vara aktiv och där eleven sätts i centrum. Vidare finns mer anknytning till matematikens historia respektive elevens vardag och övningsuppgifterna i böckerna skrivna av kvinnor lämnar mer utrymme för eleven att vara aktiv. Dessutom ger böckerna skrivna av kvinnorna ett vidare matematiskt perspektiv och ett större hellhetstänkande än böckerna skrivna av de två männen.
3

Metoder för addition och subtraktion : En litteraturstudie av matematikböcker för tidiga skolår

Andersson, Louise, Gustafsson, Jenny January 2013 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra vilka metoder inom addition och subtraktion som förekommer i två matematiklärobokserier. Vi har sökt svar på frågorna: vilka metoder för addition och subtraktion som läroböckerna ger, hur dessa behandlas och bygger vidare på varandra samt hur böckerna förhåller sig till gällande läro- och kursplaner. Den metod vi har använt oss av är en innehållslig idéanalys, eftersom vi tittat på dels vad, men också hur det tas upp. Materialet vi använt denna metod på är två matematiklärobokserier, som är reviderade till gällande läroplan, Lgr11. Som verktyg för att genomföra denna studie har vi utarbetat ett analysschema som har fokuserat på vilka metoder böckerna tar upp samt tre metaforer som beskriver hur det tas upp. Resultatet av denna studie har visat att det finns stora skillnader på hur böckerna arbetar med addition och subtraktion. Den ena boken tar upp metoderna flera gånger, börjar grundande och bygger vidare för att fördjupa och utveckla kunskaper. Den andra tar upp metoderna få gånger samt stannar på det grundande, det vill säga bygger aldrig vidare. Detta leder till att den första boken ger förutsättningar för påbyggnad och kunskap medan den andra snarare begränsar elevernas fortsatta kunskapsutveckling.
4

Matematikläromedel ur ett genusperspektiv

Ibrahim, Linda, Obradovac, Vernesa January 2011 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka framställningen av pojkar respektive flickor i matematikläromedel för årskurs fyra från länderna Sverige, Jordanien och Bosnien. Med en checklista som formats med hjälp av det diskursiva synsättet har text – och bilduppgifter analyserats. Huvudresultatet pekar på att i den svenska matematikboken presenteras pojkar och flickor relativt jämt medan i den jordanska och bosniska dominerar pojkars förekommanden. I den svenska matematikboken förbinds båda könen med sysslor medan i den jordanska och bosniska mer till yrken. / The purpose of this work is to investigate the production of boys and girls in mathematics textbooks for grades four countries from Sweden, Jordan and Bosnia. With a checklist that formed by means of the discursive approach, the text - and image data have been analyzed. The main results indicate that in the Swedish math book presents boys and girls fairly evenly, while in the Jordanian and Bosnian dominate boys before failures. The Swedish math book is related both sexes with chores while in the Jordanian and Bosnian more to the professions.
5

En studie om lärares syn på matematikläromedel och läromedlets stöd för individualisering

Lindqvist, Jenny, Örjes, Anna January 2016 (has links)
Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur några lärare ser på användningen av läromedel i sin matematikundervisning och hur de ser på användningen av läromedlet för att individualisera sin matematikundervisning för att möta alla elever. Studiens metod var en kvalitativ ansats där åtta lärares syn och erfarenhet av användandet av matematikläromedel har studerats genom kvalitativa intervjuer som var halvstrukturerade. Resultatet av studien visade att lärarna i denna studie använde läroboken som en grund i sin matematikundervisning. Lärarna kompletterar användandet av läroboken med andra delar så att eleverna fick möjlighet att träna på alla förmågorna. De förmågor som var svårast att träna på utifrån användandet av matematikläroboken var problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan. De lärare som arbetade med ett helt nytt läromedel använde sig av lärarhandledningen och tyckte att den gav ett stort stöd. Övriga lärare använde lärarhandledningen främst som kopieringsunderlag då dessa lärare inte tyckte sig få något stöd i undervisningen från den. När lärarna pratade om individualisering hänvisade de till elevernas olika lärstilar och de betonande att individanpassning innebar att de arbetade med samma matematiska område fast på olika nivåer. De ansåg att läromedlets uppbyggnad hjälpte dem att individualisera deras matematikundervisning men att de ibland fick ge vissa elever en svårare eller lättare bok för att de skulle få de utmaningar som de behövde. Lärarna efterfrågade tidiga insatser inom matematiken redan på lågstadiet. De upplevde att stort fokus låg på läs- och skrivinsatser och att det endast var de elever som var i stort behov av matematikstöd som fick ta del av en speciallärares kompetens. Läromedlet har en stor betydelse och inflytande över den matematikundervisning som deltagarna i denna studie bedriver. De läromedel som användes av deltagarna i denna studie var alla på ett eller annat sätt nivåanpassade för att lärarna lättare skulle kunna individualisera matematikundervisningen med stöd av läromedlet. Lärarna hade utifrån fortbildning fått ökad kunskap och trygghet i att undervisa i ämnet matematik. Det hade ökat deras förmåga att gå ifrån användandet av matematikläromedel för att säkerhetsställa att eleverna fick träna alla de matematiska förmågorna.
6

Hallå, algebra? En läromedelsanalys om hur frekvent algebra förekommer i matematikböcker för årskurs 3

Rohdin, Camilla January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att studera hur frekvent algebra förekommer i utvalda matematikböcker för årskurs 3 samt om det finns någon skillnad mellan läromedel från tidigare läroplaner i fokusen på algebra.  Frågeställningarna till studien är följande: Hur frekvent återfinns algebra i de utvalda matematikböckerna för årskurs 3? Är det någon skillnad mellan läromedel skapade för läroplanen Lgr11 och Lpo94? Ser vi någon förändring av hur frekvent algebra förekommer i läromedlen från de olika läroplanerna? I denna studie används den kvantitativa innehållsanalysen för att studera hur frekvent algebra förekommer i läromedlen. Studien legitimeras av de bristfälliga resultat som svenska elever visar på i exempelvis TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study). Svenska elever presterar dåligt i algebra och har gjort under en längre period, vad detta beror på studeras inte i denna studie dock ses denna problematik i relation till hur ofta det förekommer algebraiska uppgifter i läromedel för årskurs 3 från läroplanerna Lgr11 samt Lpo94. I studien används TIMSS tolkning (vidare kallade kategorier) av vad algebra innebär samt Bernsteins begrepp klassificering (classification) och inramning (framing). TIMSS tolkningar används för att identifiera algebraiska uppgifter. Bernsteins begrepp används för att studera hur väl kunskapsområdet algebra särskiljs från övriga områden samt för att se hur väl uppgifterna stämmer överens med de kunskaper som efterfrågas i TIMSS.    Resultaten av studien kan sammanfattas med att de analyserade läromedlen i övervägande fall inte särskiljer algebran från övriga kunskapsområden, d.v.s. klassificeringen är i majoritet svag. Vidare kan man även se att de olika läromedlen betonar TIMSS kategorier olika mycket vilket visats sig i hur frekvent de olika kategorierna förekommer i läromedlen. Inramningen av uppgifterna präglas i många fall av både svaga och starka uppgifter. Resultatet visar på en liten eller om än obefintligt skillnad mellan läromedel producerade för Lgr11 och Lpo94.
7

Aktiva pojkar och pojkar flickor? : Hur konstrueras barn i matematiska aktiviteter i matematikläromedel för årskurs 3?

Carolina, O´Neill Contreras, Pihlaja-aho, Marika January 2019 (has links)
Den här uppsatsen granskar hur barn konstrueras i ett urval av matematikläromedel för att undersöka hur barn konstrueras utefter kön, som aktiva eller passiva i en matematisk aktivitet. Genom en bildanalys har könsstereotypa mönster exponerats i det empiriska materialet. Bildanalysen tar sin utgångspunkt i frågor som är utarbetade för att synliggöra eventuella könsmönster. Nedan följer uppsatsens frågeställningar som ligger till grund för bildanalysen. 1. I vilken omfattning förekommer flickor, pojkar, könsneutrala och djur i illustrationerna i valda läromedel? 2. Hur konstrueras pojkar och flickor i en matematisk aktivitet samt i en icke matematisk aktivitet? De teoretiska ansatserna är kön, genus och feministisk poststrukturalism med utgångspunkt i matematisk aktivitet. Analysen och resultatet av det empiriska materialet visar att pojkar och flickor konstrueras som aktiva i större utsträckning än passiva. I de aktiviteter där ingen matematik utförs konstrueras pojkar som icke könsstereotypa medan flickor konstrueras som könsstereotypa. Den kvantitativa delen av analysen visar att djuren är överrepresenterade i två av fyra läromedel.
8

En bild säger mer än tusen siffror. : Bildernas funktion i populära matematikläromedel. / A picture says more than a thousand numbers. : The function of images in popular Mathematics teaching materials.

Backman Såthén, Josefin, Vårhall, Anna January 2018 (has links)
Detta examensarbete är baserat på forskning kring bildernas betydelse i matematikböcker.  De analyser som genomförts visar bildernas funktion. De läromedel som analyserats är Eldorado, Favorit matematik, Koll på matematik och Prima Formula. Vi har valt att fokusera på böckernas geometriavsnitt eftersom bilder förkommer ofta inom detta arbetsområde. Syfte: Syftet med studien är att analysera och jämföra bilder som finns i populära matematikböcker. Det arbetsområde som analyseras i samtliga läroböcker är geometri. Metod: Den analysmodell som används vid bildanalyserna hämtar inspiration från Pettersson (2008). Vid den första analysen fördelades bilderna efter vilken funktion de har i matematikböckerna. Den andra analysen syftar att visa antal uppgifter som har eller inte har någon bildkoppling. Genom bildanalyserna framkommer även bilder som fyller sin funktion att kommunicera sitt innehåll positivt eller negativt. Resultat: Resultatet av bildanalyserna visar att den funktion som förekommer mest bland bilderna i läroböckerna är den kompletterande. Det finns bilder inom samtliga funktionskategorier som kan påverka elevernas uppfattning av uppgifterna, både positivt och negativt. En stor del av uppgifterna som finns i matematikböckernas geometriavsnitt är kopplade till bilder.
9

Vad vill de att jag ska göra? : Om språkbruket i matematikläroboken

Bergqvist, Charlotte January 2022 (has links)
Forskning och studier visar att behärskandet av matematikspråk är viktigt för kunskapsutvecklingen inom matematik samt att eleven riskerar att misslyckas om hen inte förstår begreppen. Studier har också visat att textbaserade uppgifter riskerar att skapa hinderför elever då språket kan vara svårbegripligt. Samtidigt visar undersökningar att användandet av läromedel dominerar matematikklassrummet och att tyst räkning i boken är ett vanligt arbetssätt. Uppsatsens syfte var att granska språkbruket i två upplagor av tre olika läromedels texter om geometri med kvantitativ innehållsanalys. Förekomsten av vardagsspråk, skolspråk och matematikspråk kartlades och resultatet användes för att undersöka förekomsten av ord och begrepp med dubbel betydelse. Resultaten visar att runt 3-4 % av texten innehåller ord eller begrepp med dubbel betydelse som skulle kunna skapa hinder för elever ispråksvårigheter. Genom att analysera matematikläromedel kan både lärarstudenter och praktiserande lärare förekomma eventuella språkförbistringar och istället bidra till att elever utvecklas både språkligt och matematiskt.
10

Likhetstecknets betydelse : En läromedelsanalys av matematikböcker

Häggblad, Martina January 2022 (has links)
Forskning visar att lärare till stor del använder läromedel i matematikundervisningen, och att dessa läromedel till stor del bara använder uppgifter som gör att elever förstår likhetstecknet som ett resultattecken snarare än ett relationellt tecken. Denna studie är en läromedelsanalys som undersöker om läromedel i årskurs 1–3 innehåller uppgifter som tränar elevernas förståelse av likhetstecknet som en relationell symbol. Analysen görs genom att alla uppgifter som behandlar likhetstecknet analyseras och sammanställs som uppgifter som tränar elevers operationella förståelse av likhetstecknet eller uppgifter som tränar elevers relationella förståelse av likhetstecknet. Resultatet visar att vissa av de granskade läromedlen använder uppgifter där likhetstecknet används som en relationell symbol betydligt mer än andra av de granskade läromedlen. Läromedelsanalysen gjordes med hjälp av variationsteorin som grund. / <p>Pedagogiskt arbete med inriktning matematik</p>

Page generated in 0.1025 seconds