No description available.

Forskning visar att lärare till stor del använder läromedel i matematikundervisningen, och att dessa läromedel till stor del bara använder uppgifter som gör att elever förstår likhetstecknet som ett resultattecken snarare än ett relationellt tecken. Denna studie är en läromedelsanalys som undersöker om läromedel i årskurs 1–3 innehåller uppgifter som tränar elevernas förståelse av likhetstecknet som en relationell symbol. Analysen görs genom att alla uppgifter som behandlar likhetstecknet analyseras och sammanställs som uppgifter som tränar elevers operationella förståelse av likhetstecknet eller uppgifter som tränar elevers relationella förståelse av likhetstecknet. Resultatet visar att vissa av de granskade läromedlen använder uppgifter där likhetstecknet används som en relationell symbol betydligt mer än andra av de granskade läromedlen. Läromedelsanalysen gjordes med hjälp av variationsteorin som grund. / <p>Pedagogiskt arbete med inriktning matematik</p>

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter. Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker. Av studien framkommer det också att eleverna jämför likheterna ofta med balansvågen, både muntligt men också kroppsligt. Studien tenderar även att ge en bild av att elevers svar skiljer sig beroende på vilka uppgifterna är.

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter.Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker. Av studien framkommer det också att eleverna jämför likheterna ofta med balansvågen, både muntligt men också kroppsligt. Studien tenderar även att ge en bild av att elevers svar skiljer sig beroende på vilka uppgifterna är.

Likhetstecknet har visat sig vara problematiskt för elever, oftast förstår elever likhetstecknet som det blir eller skriv svaret här det vill säga att elever tolkar likhetstecknet som term plus term = summa.  Studiens syfte är att bidra med kunskap om elevers förståelse kring likhetstecknet när eleverna arbetar laborativt i grupp på lågstadiet. Forskningsfrågorna som studien grundar sig på är: Hur uttrycker elever i årskurs 1-3 sin förståelse för likhetstecknet när de löser uppgifter i grupp? samt Hur påverkar gruppens förståelse för likhetstecknet gruppens arbete? Empirin består av ostrukturerade videoobservationer som analyserats genom en deduktiv ansats. Studiens resultat presenterar empirin från en klass i årskurs 2 och en klass i årskurs 3 från två olika skolor. Sammanlagt har 41 elever deltagit i studien. Resultatet presenterar fyra olika kategorier på hur elever i grupp förstår likhetstecknet. Resultaten visar att förståelsen av likhetstecknets betydelse är väldigt varierad, men även om elever har olika förståelser kan de samarbeta och komma fram till ett gemensamt svar, ofta då en elev kan förklara för en annan och få hen till att förstå uppgiften. Vi kan även konstatera att samarbete och laborativa material gynnar elevers lärande och förståelse. Vår centrala slutsats är att det finns variation kring förståelsen till likhetstecknet. I en grupp där enbart relationell förståelse fanns kom de fram till en snabb och oftast korrekt lösning. I en grupp där eleverna enbart hade en operationell förståelse kom de alltid fram till ett felaktigt svar eller så beslutade de sig för att ge upp. I en grupp där de hade motstridig förståelse kunde svaren variera beroende på om eleven med en relationell förståelse kunde få med sig eleven med en operationell förståelse eller ej.

Syftet med denna kvalitativa studie är att genom lärares berättelser belysa hur undervisningen i skolans tidiga år skapar förutsättningar för en relationell förståelse av likhetstecknet. Hur introducerar och utformar lärare undervisning som handlar om likhetstecknet i matematikundervisningen i skolans tidiga år så att relationell förståelse av tecknet kan uppnås. Sex halvstrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1. Med hjälp av det teoretiska ramverket variationsteorin analyserades sedan det insamlade materialet. Resultatet går att koppla till centrala begrepp inom variationsteorin. Från lärarnas beskrivningar går det tydligt att se att det överensstämmer med tidigare forskning om lärandeobjektet och gällande styrdokument. Studien visar att det finns en stor utmaning för lärarna att lyckas skapa en relationell förståelse av likhetstecknet. / <p>Matematik</p>

Det här är en läromedelsgranskning som har syftet att granska hur tre olika matematikläromedel i årskurs 1 behandlar likhetstecknets innebörd och dess koppling till pre-algebra. Tidigare forskning visar att många elever har svårigheter inom just detta område. En djup och relationell förståelse för likhetstecknet är av stor vikt för att kunna utveckla ett algebraiskt tänkande och för att klara av högre studier inom matematik. För att nå denna typ av förståelse lyfter forskning flera olika undervisningsstrategier.  För att besvara studiens frågeställningar kring hur läromedel behandlar dessa undervisningsstrategier och pre-algebraiska uppgifter används ett analysverktyg, framtaget av oss studenter, vid granskningen. Varje läromedel undersöktes i relation till utvalda frågor som byggde på studiens teoretiska ramverk kring hur förståelsen för likhetstecknet påverkas av undervisning. Resultatet visade att alla tre läromedel innehöll uppgifter som stödjer en djup och relationell förståelse för likhetstecknet, men i olika utsträckningar och på olika sätt. Samtliga läromedel visade både likheter och skillnader till tidigare forsknings rekommenderade undervisningstrategier. Med denna insikt kan studien vara en hjälpande hand för lärare vid val av läromedel och vid undervisning av likhetstecknet.

Det har visat sig att många elever missuppfattar likhetstecknets innebörd, och att de saknar en djupare förståelse för att likhetstecknet symboliserar relationen mellan två uttryck, eller mellan två tal. Tidigare studier har visat att orsaken bakom denna missuppfattning baseras på de kontexter där eleverna möter likhetstecknet. Vidare visade studierna att elevernas svårigheter med att förstå likhetstecknets innebörd beror på en avsaknad av variation i framställningen av symbolen. För att förklara hur likhetstecknet framställdes i de digitala läromedlen användes ett begreppsramverk som inkluderade standardiserade och ickestandardiserade ekvationer, samt operationell och relationell förståelse.Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur likhetstecknet framställs i tre digitala läromedel. Studien baserades på en kvalitativ forskningsmetod där en innehållsanalys genomfördes för att besvara forskningsfrågorna. Ett kodningsschema formulerades för att kategorisera och analysera framställningarna av likhetstecknet. Resultatet tydde på atteleverna främst möter likhetstecknet tillsammans med addition och/eller subtraktion i standardiserade ekvationer i de digitala läromedlen. Detta gerdärför eleverna främst möjlighet att utveckla en operationell förståelse för likhetstecknet. Likhetstecknet ses därmed som en symbol som uppmanar eleverna att utföra en operation i stället för en symbol som står för likhet mellan två värden.

Abstract The aim of this study was to examine how teaching of mathematical equalities and the equal sign is conducted in preschool class and what linguistic formulations are used. The motive for the study was students' difficulties in understanding the meaning of the equal sign. A pilot study was conducted and in addition to that, twelve teachers participated in the study which we call informants. The data collection instruments used was a combination of methods with observation and interview. The results showed that the informants conducted a varied teaching where both variation in exercises and variation of the teaching aspect were offered. In contrast, the informants tried to stay consistent in their linguistic formulations. Regarding the linguistic formulations investigated, it was specifically operational and relational formulation that was studied. The results showed that the informants see the benefit in using relational formulations like "as much as" because it reinforces the meaning of the equal sign. An informant prefers to use operational formulations like "it will be" to concretize the sign for the students. The conclusion of the study is that the informants introduce and teach about the equal sign in an arithmetic context where relational linguistic formulations are primarily used.

This study is based on the variation theory where three primary school teachers have beeninterviewed about students' understanding of the equal sign, as well as how the teachers includethe equal sign in their daily teaching. During the study, some common critical aspects andmisconceptions are identified, that underlie students' understanding of the equal sign. The datacollection includes a test regarding the meaning of the equal sign, in which 67 studentsparticipated. The data collection also included three interviews with the primary schoolteachers aimed at the test and the critical aspects that formed the basis of this study. Somecritical aspects and misconceptions that emerged during the study were, among other things,that some of the students showed difficulties when the open statements did not follow the samestructure as the "reading direction". The students also showed more difficulty with the openended statements with the calculation method subtraction, than the statements with addition.Through the interviews, it emerges different methods that the class teachers work with, in orderto give the students the conditions to develop an understanding of the meaning of the equalssign. With the help of a test that the students had to do before the interviews, it turned out thatthe result was more positive than the teachers had expected. The teachers highlighted duringthe interviews how important it is to use different working methods and materials in teaching,in order to give the students the conditions to develop their relational understanding of the equalsign.