This thesis studies students’ encounters with school science language games within the framework of laboratory classroom activities in Elementary Electricity. The focus is on students’ interaction with the teacher and with other students as well as with artefacts. The aim is to describe ongoing  activities and instructions as well as student focusing in relation to the teacher’s aims and also to elucidate the interactions appearing in students’ encounters with a new language game in the form of new artefacts and new language usage, as well as the way the teacher can assist the students in their learning process during these encounters. Three student groups from the Swedish comprehensive school year 7 and their teachers have been studied by observation in situ. The gathering of data has been done via field notes and video recordings made during approximately three weeks per group. One of the teachers was interviewed about the aims of the laboratory sessions. Classroom interactions in the form of talk and action have been analyzed as qualitative data. The result shows that the aim of the laboratory sessions as expressed by the teacher in the interview – what the students were expected to learn from the various laboratory sessions – remained implicit to the students. Explicit to them, were, however, the descriptions in the laboratory instructions – the doing that was supposed to take place. The students followed the instructions very carefully which made them focus primarily on what should be done and how this should be presented. From the instruction can be seen that the students are supposed to learn inductively. In other words, by doing and observing they are supposed to understand why the result turns out the way it does. The lab instruction can be viewed as an interaction affordance by which the students act, which gives the instruction a great impact on what students focus on and actually learn. The study looks upon the laboratory equipment, i.e., the artefacts, as participants in the activity. The artefacts are theory-dependent, offering several different interaction affordances, depending both on their design and on the students’ earlier experiences. This means that the interaction with artefacts creates learning differences for different students in different situations. It turns out that artefacts mediate in a more channelled and correct manner in the school science language game when students cooperate or obtain support from a more experienced person (student or teacher). Cooperation and talk, in other words, benefit the desired learning. The choice of artefacts together with their design has an impact on what students make meaning about. The encounter with scientific language usage and everyday language often leads to so-called language game clashes, the result of which may be that distracting gaps in the communication are noticed by one of the parties involved. These gaps may then distract students in their continued learning unless they are filled. Terms that are well know to students in the everyday language game but which obtain another meaning in the new scientific language game may, since the discrepancy is unclear to the student, be viewed as gaps unnoticed so far. In the thesis these gaps are interpreted as a lack of experience in a specific situation or even as a lack of support from a person who is more experienced in the situation; i.e., they are not looked upon as static misconceptions. Teacher support is required in various ways in student encounters with the school science language game. Teacher aid may either be described as indirect, when the teacher helps students to notice problems or gaps, i.e., desirable gaps in the situation, or as direct, when the teacher helps them to solve the problems they have noticed and thus to fill the gap with relevant relations. What is described is, in other words, the action pattern as an expression of the teacher’s didaktik finger-tip sensitivity or as part of the teacher’s Pedagogical Content Knowledge, PCK, or Pedagogical Context Knowledge, PCxK. Work with the analysis has developed the analysis method further. This had led to new analysis concepts (desirable gaps, distracting gaps, so far unnoticed gaps) for analyzing classroom talk, which may be regarded as a contribution to method development but also as a possibility to develop professional teacher language. The analysis concepts may, for example, be applied by teachers in didaktik self-analysis and in studies of didaktik action patterns among teachers as well as among peers. / I avhandlingen studeras elevers möten med skolans naturvetenskapliga språkspel inom ramen för en laborativ klassrumsverksamhet i elementär ellära. Fokus är riktat mot elevers interaktion med läraren och andra elever, samt med artefakter. Syftet är att dels beskriva den pågående verksamheten och instruktionerna samt elevernas fokusering i förhållande till lärarens syften, dels att belysa de interaktioner som uppstår i elevernas möten med ett nytt språkspel i form av nya artefakter och ett nytt språkbruk, samt hur läraren kan bistå eleverna i deras lärprocess i dessa möten. Tre elevgrupper i den svenska grundskolans år 7 och deras lärare har studerats in situ genom observation. Insamling av data har skett via fältanteckningar och videoinspelningar under ca tre veckor i vardera gruppen. En av lärarna intervjuades om syftena med laborationerna. Klassrumsinteraktionerna i form av samtal och handling har analyserats som kvalitativa data. Resultatet visar att syftet med laborationerna som läraren uttryckte i intervjun – vad eleverna skulle lära av de olika laborationerna – förblev implicit för eleverna. Det som däremot var explicit för eleverna var det som beskrevs i laborationsinstruktionerna – vad som skulle göras. Eleverna var mycket noga med att följa instruktionerna och fokuserade därmed främst på vad som skulle göras och hur det skulle redovisas. Av instruktionen kan man se att eleverna förutsätts lära induktivt, dvs. genom att göra och observera antas de förstå varför resultatet blir som det blir. Laborationsinstruktionen kan ses som ett interaktionserbjudande som eleverna agerar efter, vilket gör att instruktionen har stor betydelse för vad eleverna fokuserar och lär. Laborationsutrustningen, artefakterna, ses i studien som deltagare i verksamheten. De är teoriberoende och ger upphov till flera olika interaktionserbjudanden beroende dels på design, dels på elevers tidigare erfarenheter. Det innebär att interaktionen med artefakter ger upphov till skillnader i lärandet för olika elever i olika situationer. Det visar sig att artefakterna medierar på ett mer kanaliserat och korrekt sätt enligt skolans naturvetenskapliga språkspel, då eleverna samarbetar eller får stöd från en mer erfaren person (elev eller lärare). Samarbete och samtal främjar med andra ord det önskade lärandet. Valet av artefakter och deras design får betydelse för vad eleverna skapar mening om. Mötet mellan det naturvetenskapliga språkbruket och vardagsspråket ger ofta upphov till s.k. språkspelskrockar, vilket t.ex. kan resultera i att distraherande mellanrum i kommunikationen uppmärksammas av den ena samtalsparten. Dessa mellanrum kan sedan distrahera elever i det fortsatta lärandet om de inte fylls. För eleven välkända termer i det vardagliga språkspelet, men med ny innebörd i det nya naturvetenskapliga språkspelet, vilket ej står klart för eleven, kan ses som ännu ej uppmärksammade mellanrum. Dessa mellanrum tolkas i avhandlingen som i situationen  bristande erfarenhet eller t.o.m. bristande stöd från någon i situationen mer erfaren person, dvs. de ses inte som statiska ”misconceptions”. Läraren behövs som stöd på flera sätt i elevernas möten med skolans naturvetenskapliga språkspel. Lärarens hjälp kan beskrivas dels som indirekt, då läraren hjälper eleverna att uppmärksamma problem eller mellanrum, dvs. i situationen önskvärda mellanrum, dels som direkt, då läraren hjälper eleverna att lösa de uppmärksammade problemen och därmed att fylla mellanrummen med relevanta relationer. Det som beskrivs är med andra ord lärarens handlingsmönster som uttryck för lärarens didaktiska fingertoppskänsla, dvs. som en del av lärarens Pedagogical Content Knowledge, PCK, eller Pedagogical Context Knowledge, PCxK. Analysarbetet har vidareutvecklat analysmetoden. Detta har lett till nya analysbegrepp (önskvärda  mellanrum, distraherande mellanrum, ännu ej uppmärksammade mellanrum) för analys av klassrumssamtal, vilket kan ses som ett bidrag till en metodutveckling, men också som en möjlighet att utveckla lärares yrkesspråk. Analysbegreppen kan t.ex. användas av lärare i didaktisk självanalys och i studier av didaktiska handlingsmönster såväl bland lärare som kamrater.

No description available.

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter. Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker. Av studien framkommer det också att eleverna jämför likheterna ofta med balansvågen, både muntligt men också kroppsligt. Studien tenderar även att ge en bild av att elevers svar skiljer sig beroende på vilka uppgifterna är.

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter.Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker. Av studien framkommer det också att eleverna jämför likheterna ofta med balansvågen, både muntligt men också kroppsligt. Studien tenderar även att ge en bild av att elevers svar skiljer sig beroende på vilka uppgifterna är.

The focus of this study is to examine the aesthetics due to a new residential area, Glasberga Sjöstad, located in the outskirts of Södertälje. During the first construction process in the housing estate, some of the buildings appeared not familiar to the Swedish norm, and they did not fit into the concept Garden City, “trädgårdsstaden”. The main research question is to investigate the aesthetics and planning ideals according to the forming of Glasberga Sjöstad and the study focus on the lack of consistency between the vision and the everyday-reality. Another important starting-point is questions about ethnic segregation and aspects of power relations between a majority and a minority in the society. Former research points at causal factors as socioeconomic imbalances and class-aspects as important to understand the ethnic- and race segregated Swedish society, and the main research question in this study, is to add a focus on the aesthetics as an important aspect and more, to pay attention to the middleclass-citizens. The study is built upon in-depth interviews with residents in Glasberga Sjöstad and analyses of planning documents and aesthetic guidelines due to the construction process. The material shows that the aesthetic guidelines are built upon former ideals and it also shows that the inhabitant of Glasberga pay less attentions to the aesthetics of the houses, than to the social relations with their neighbours. The outcome of this study proposes the aesthetics as an important matter in planning and power practices, and proposes for a more open-minded way to embrace and include cultural diversity.

I Harry Martinsons rymdepos Aniara: En revy om människan i tid och rum (1956) fäster språket uppmärksamhet vid sig självt. Eposet är bitvis skrivet på ett fiktivt språk och inrymmer metaspråkliga kommentarer som kan sägas vittna om språkets förbistring, mutationer och gräns. Syftet med uppsatsen har därför varit att göra en tematisk analys av språket i Aniara, såsom det framträder i verket och gestaltas ombord på goldondern. Verket läses i ständig dialog med olika språkfilosofiska teoretiker, däribland Ludwig Wittgenstein. På så sätt blir det möjligt att urskilja ett samspel mellan språkets utveckling och skeppets resa ut i rymden. I takt med att Aniara avlägsnar sig från jorden tycks språket förlora sin meningsfullhet.

This study identifies and describes students’ mathematical reasoning, when students work with probability tasks. The study also, to some extent, examines the role of oral communication in mathematical classrooms. The students who participated in the study were all in grade 9, the last year of the compulsory school in Sweden. The students were videotaped during their work with the probability tasks and their conversations were transcribed. The tasks are chosen with the purpose to engender oral communication and discussions concerning probability. A practical epistemology analysis was conducted on the data. The observed students’ reasoning concerning probability was analyzed and compared with reasoning competencies and framework for mathematical reasoning. Students’ reasoning was also examined in relation to sociomathematical norms and students’ aesthetic judgments were analyzed.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur mening kan skapas utifrån en upplevelse av den amerikanska konstnären Robert Irwins verk, Scrim Veil – Black Rectangle – Natural Light, Whitney Museum of American Art, New York, när det uppfördes på Whitney Museum 2013. Åtta recensioner bildar underlag för undersökningen där de partier som på något sätt hanterar hur recensenterna skapar mening av verket valts ut för närläsning. Metoden som använts för textselektion utgår från Mieke Bals koncept som Bal förklarar som ett alternativ till metod i sin bok Travelling Concepts. Uppsatsen tar teoretiskt spjärn mot Ludwig Wittgensteins begrepp språkspel och duckrabbit, (aspektväxling) som de beskrivits i Filosofiska undersökningar, publicerad 1953, samt gestalten som bildar figur-grund, en inom gestaltpsykologin utvecklad perceptionsteori. Uppsatsen visar på att mening har skapats av verket genom att det framträder, det förvandlar sig till en händelse, något som Rudolf Arnheim beskriver som An event in space, i sin bok Art and Visual Perception – A Psychology of the Creative Eye från 1954. Uppsatsen visar också på hur förförståelse genom bild eller text med stor sannolikhet påverkar upplevelsen av ett verk. Samtidigt är det svårt att avgöra om denna förståelse, med hänseende till uppsatsens material, är något som skapats innan verket upplevts eller är något som recensenten tagit till sig och adderat i samband med att recensionen skrivits. Två recensioner tenderar att ställa sig i vägen för det verk som de är tänkta att beskriva.

I denna uppsats avhandlas alternativ till det sociokulturella perspektivet inom lärande och språkutveckling om hur förståelse konstitueras. Denna syn på språket grundar sig i Ludwig Wittgensteins teorier om till exempel språkspel som utvecklat en språktradition som kallas fenomenografi. Det fenomenografiska perspektivet ta i beaktande den föregående lärandeprocessen i medvetandet om hur konceptualisering av förståelse konstitueras. Detta är vad som inom filosofin kallas intentionalitet. Språket kan inte förstås utifrån en förutbestämd vokabuläranvändning eller logiska ideal. Inlärning borde istället förstås utav hur språket används i en kontext i en konkret användning. Förståelse blir därför något som inte går att utforska utifrån sociala relationer eller ideala lösningar.