Detaljplaner upprättas och antas när områden ska exploateras och bebyggas. Plan- och bygglagen säger att vissa handlingar måste upprättas under detaljplaneprocessen. Ett dokument som ofta upprättas, i synnerhet vid större exploateringsprojekt, kallas för gestaltningsprogram. Upprättandet av gestaltningsprogram är däremot inte ett krav uttryckt i lagen. Gestaltningsprogram upprättas framför allt för att det finns en önskan om att kunna få en bild av det nya områdets karaktär och stil. Gestaltningsprogram kan skilja sig åt. Vissa gestaltningsprogram innehåller avancerade illustrationer och mycket detaljerade element. Andra gestaltningsprogram är betydligt enklare med färre skisser och mindre i sitt omfång. Dessutom kan gestaltningsprogrammen även skilja sig åt hur de förhåller sig till detaljplanen. Syftet med uppsatsen är att undersöka gestaltningsprogram i relation till detaljplan dvs. hur den juridiska kopplingen ser ut. I arbetet undersöks tio stycken detaljplaner med motsvarande gestaltningsprogram från fem kommuner i Stockholms län. Undersökningen beskriver hur gestaltningsprogrammet ser ut, och vilken detaljeringsgrad de har. Vidare undersöks om det finns någon hänvisning till gestaltningsprogrammet i planbestämmelserna och hur de är formulerade. Det som undersöks i de olika fallen är om gestaltningsprogrammet ska följas i detalj eller om det mer fungerar som ett vägledande dokument för områdets gestaltning. Utifrån resultatet av undersökningen i denna uppsats går det att identifiera minst olika typerav kopplingar mellan detaljplan och gestaltningsprogram. Planbestämmelsernas kan hänvisa:1. till hela gestaltningsprogrammet2. konkret till en viss sida i gestaltningsprogrammet3. planbeskrivningen hänvisar till gestaltningsprogrammet4. inte alls hänvisa(5. genom informationsruta, ej planbestämmelse)I slutet är alla gestaltningsprogram sammanfattade med hänvisningar till de olika typerna av kopplingar. Det finns även idéer på andra frågeställningar gällande gestaltningsprogram som är intressanta att undersöka.

No description available.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala län, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt där målet är att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset står inför mångåriga ombyggnationer och för att stärka områdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram är ett måste. Vårt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översättas till praxis. Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartläggande, där vi arbetat utifrån tre teman: det första handlar om projektets förutsättningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det färdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet är tänkt att omsättas och översättas in i verksamheten. Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översättning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förändrat och kan komma att förändra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka åtgärder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hänvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok. Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig. Här har det skett utbyte av erfarenheter och kunskaper, och här har förankring skett på högre nivå inom flera av de samverkande organisationerna. Det har också borgat för en fortsatt samverkan, inte minst mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Sammantaget tyder detta på att organisationen genom samverkansprojektet och gestaltningsprogrammet påbörjat en reformering, vilken redan nu resulterat i att gestaltning blivit en viktigare del i arbetet.

The focus of this study is to examine the aesthetics due to a new residential area, Glasberga Sjöstad, located in the outskirts of Södertälje. During the first construction process in the housing estate, some of the buildings appeared not familiar to the Swedish norm, and they did not fit into the concept Garden City, “trädgårdsstaden”. The main research question is to investigate the aesthetics and planning ideals according to the forming of Glasberga Sjöstad and the study focus on the lack of consistency between the vision and the everyday-reality. Another important starting-point is questions about ethnic segregation and aspects of power relations between a majority and a minority in the society. Former research points at causal factors as socioeconomic imbalances and class-aspects as important to understand the ethnic- and race segregated Swedish society, and the main research question in this study, is to add a focus on the aesthetics as an important aspect and more, to pay attention to the middleclass-citizens. The study is built upon in-depth interviews with residents in Glasberga Sjöstad and analyses of planning documents and aesthetic guidelines due to the construction process. The material shows that the aesthetic guidelines are built upon former ideals and it also shows that the inhabitant of Glasberga pay less attentions to the aesthetics of the houses, than to the social relations with their neighbours. The outcome of this study proposes the aesthetics as an important matter in planning and power practices, and proposes for a more open-minded way to embrace and include cultural diversity.

A new district is going to be built in the center of Västerås. The area is an old industrial area and the buildings in this area are considered as an cultural heritage environment. When Västerås Stad is planning for development in the central parts of Västerås there are a number of rules to adhere to. For example, Västerås Stad wants the new buildings to incorporate the existing buildings. They want, that an, urban environment is created and that buildings that are already built is telling a story and that history should be preserved. The design program, authored by the City of Västerås and the other stakeholders, has in Kopparlunden Syd, created a clear change in functions and buildings. The district has a clear vision of the relationship between the residents and the city's desired functions. The construction of a vibrant urban environment should be seen as fulfilled. This essay will look how Västerås Stads guidelines for cultural heritage is used in this new district and it will also look at how the design plan for the area will work.Kopparlunden Syd is the first stage of three developments and in case the other two stages follow the same line, Västerås, will receive a much-needed addition of a district with several functions as well as an architectural mix between old and new. If the design program is taking care of other interests is more questionable. The cultural heritage risks being lost among all the new buildings and functions for relaxation and leisure activities are minimal. The district has a tendency to become a transport route through or to once home. It is clear that rules are built in if you look at the design program when it comes to the functions of the buildings. Relationship between the cultural heritage and the vision is fulfilled when it comes to rules to relate to. But the cultural heritage is more than just rules to be followed. The legacy is history. The heritage should be highlight and that the district should not distort the cultural heritage environment.

Denna uppsats undersöker hur kommuner arbetar med bostadsförsörjning och vilka krav kommunerna ställer på gestaltningen och utformningen på ny bebyggelse för att passa in i kommunens vision. Många av Sveriges kommuner arbetar aktivt med förtätning av sina redan utvecklade områden. I samband med detta krävs ett större fokus på hur kommunerna ska arbeta med gestaltning för att byggnaderna ska passa in i den befintliga miljön. Samtidigt finns det nationella krav som avgör hur många bostäder som ska färdigställas och att alla olika typer av hushåll, när det gäller till exempel storlek och sociala förhållanden, måste ha tillgång till ett hem. Hur fungerar detta i praktiken? Hur kan kommunerna arbeta för att skaffa bostäder för alla samtidigt som de fokuserar på arkitektur och design? Denna jämförande studie visar att Tyresö och Nacka kommuner har olika sätt att belysa arkitektur och gestaltning. Båda kommunerna prioriterar gestaltning och det visas genom deras arbete med kvalitetsprogram och/eller gestaltningsprogram i varje projekt. Nacka har också skapat en arkitekturpolicy som genomsyrar projekten eller utgör grunden för de dokument som produceras inom projekten. Deras försök att bygga för alla typer av hushåll syns tydligt i de många nybyggda projekt. Hur arkitektur och gestaltning eventuellt höjer boendeutgifter eller på annat sätt påverkar den framtida bostadsägaren/bostadshyresgästen har inte undersökts tillräckligt i denna studie, även om vissa tendenser visar på att en del arkitektoniska krav kan komma att påverka hyresavgiften och bostadspriserna. Det är svårt med resultatet i denna studie att motivera på vilket sätt som arkitekturpolitiken påverkar bostadsförsörjningen och det är en fråga som borde undersökas vidare. Resultatet visar dock tendenser på att kommunerna väljer när arkitektur ska få vara en stor del av projekten och inte. I centrala lägen läggs fokus på detaljspecifika krav och skapandet av en levande stadsmiljö i omgivningen. För de resurssvaga hushållen väljer kommunerna att främst arbeta för att få projekten att passa in i den stora helheten hellre än att ställa krav på detaljer. / This essay investigates how two of the municipalities of Sweden works with housing supply and which demands they place on the design and the formation of new buildings to fit in with the vision of the municipalities. Many of the municipalities of Sweden are actively working with densification of their already developed areas. In connection with this, a greater focus is required on how the municipalities should work with design for the buildings to fit into the existing environment. At the same time, there are requirements nationally which determine how many homes are to be completed and that all different types of households in terms of, for example, size and social conditions must have access to a home. How does this work in practice? How can the municipalities work to provide housing for everyone while increasing the focus on architecture and design? This comparative study shows that the municipality of Tyresö and the municipality of Nacka have different approaches to highlight architecture and design. Both municipalities prioritize design and it’s shown by their work with quality programs or design programs, or both, in every project. Nacka has also created an architecture policy that will permeate the projects or form the basis for the documents produced within the projects. Their attempt to build for all types of households is clearly seen in the variety of newly build projects. How architecture and design complicate, raises prices or in other affects the projects is not clear in this study.  Based on this result, it’s hard to motivate in what way the architectural policy affects the housing supply, and this is something which should be further investigated. The result shows tendencies that the municipalities choose when architecture should be a large part of the projects and not. In central locations, the focus is on specific requirements of details and the creation of vibrant urban environment in the surroundings. For the low-resourced households, the municipalities choose to work primarily to make the projects fit into the environment rather than making demands on details.

Aesthetic  design  programs  are  often  used  as  a  complimentary  document  to  detailed development plans in Sweden and they focus on the areas architecture and design. The content varies between programs because there are no requirements in the Swedish Planning and Building Act (plan- och bygglagen, PBL) of neither the establishment nor the content. The general development of the detailed development plans and the connected aesthetic design program is that they are getting more and more detailed early in the spatial planning process which violates the intentions of PBL by not using brief outlines in the beginning of the spatial planning process. Due to the lack of requirements of the establishment of the aesthetic design program there is also no clear or statutory way of linking the two documents together. How the linking is done is the municipalities own decision, which leads to many variants that affect the municipality in its work in different ways. The purpose of my master thesis is to create an understanding of why the spatial planning process  is  conducted  the  way  it  is  and  how  the  detailed  development  plans  become  so detailed. This by conducting an empirical qualitative spatial planning process description of 10 detailed development plans in Stockholm County, with emphasis on the aesthetic design program, and interviews with the plan architect of each detailed development plan. The study showed that the project leaders and the project group from the municipality have the  biggest  influence  on  the  spatial  planning  process.  They  decide  which  documents  to establish, when to establish them, they take care of all the mandatory parts of the process and they decide the content of the aesthetic design program after discussion with the developer and consultants. The developer produces the documents required by the municipality as a basis for decision making and the aesthetic design program with the help from its consultants. The developers probably establish the aesthetic design program due to lack of competence from the municipality but also out of practical reasons. Because the developers very often act as initiators to the process they already have made sketches of the area with the help from consultants which easily can produce the aesthetic design program because they are already so involved in the project. The politicians have not been involved in the making of the aesthetic design program, neither has the public used its opportunities of public influence (samråd, granskning) to get their point across regarding the aesthetic design program. / Gestaltningsprogram är idag ett vanligt kompletterande dokument till detaljplaner i Sverige för   att   beskriva   ett   områdes   utformning   med   fokus   på   estetik   och   arkitektur. Gestaltningsprogrammens innehåll varierar från program till program då det inte finns något krav på att ett gestaltningsprogram måste upprättas och kopplas till detaljplaner enligt PBL. Gestaltningsprogrammen kan beskriva områdena väldigt övergripande för att bara skapa en idé om hur de önskar att området skall upplevas. De kan även vara mer detaljerade och illustrera arkitekturen för området och vilka material som skall användas. Den generella utvecklingen av detaljplaner och tillhörande gestaltningsprogram är att de blir mer  och  mer  detaljerade  tidigt  i  processen  vilket  strider  mot  PBLs  intentioner  om översiktlighet i den inledande planprocessen. Då det inte finns något krav på upprättandet av gestaltningsprogram finns det inte heller lagstadgat hur kopplingen mellan detaljplan och gestaltningsprogram skall göras. Hur denna koppling löses är upp till kommunerna själva vilket leder till många olika varianter med olika konsekvenser för kommunen i dess arbete. Syftet med mitt arbete är att skapa förståelse för varför processen ser ut som den gör idag och hur det kommer sig att detaljplanerna blir så detaljerade. Detta genom en empirisk kvalitativ detaljplaneprocessbeskrivning av 10 stycken upprättade detaljplaner i Stockholms län, med fokus på gestaltningsprogrammet, och intervjuer med respektive planarkitekt. Det visade sig att det största inflytandet på detaljplaneprocessens gång har projektledarna och projektgruppen  från  kommunen.  De  beslutar  vilka  dokument  som  skall  upprättas,  när dokumenten skall upprättas, de handhar den formella hanteringen av ärendet, de upprättar de obligatoriska handlingarna till detaljplanen och bestämmer hur gestaltningsprogrammet skall utformas samt dess innehåll efter gemensamma diskussioner med representanter från både kommunen, exploatören och konsulterna. Exploatörerna i sin tur tar fram de dokument som kommunen kräver som beslutsunderlag och gestaltningsprogrammet med hjälp av konsulter. Exploatörerna  tar  förmodligen  fram  gestaltningsprogrammet  då  kommunen  inte  besitter tillräcklig kompetens för det, men även av praktiska skäl då exploatören väldigt ofta har agerat initiativtagare till detaljplaneprocessen och därmed redan har en arkitektkonsult som har tagit fram idéskisser för området och därmed är insatt i arbetet och enkelt kan fortsätta med det arbetet och handha upprättandet av gestaltningsprogrammet. Vidare  har  politikerna  inte  varit  inblandande  i  gestaltningsprogrammets  utformning,  inte heller har privatpersoner i kommunen använt sig av möjligheterna vid samråd och granskning för att lämna synpunkter på gestaltningsprogrammet.

This licentiate thesis on architecture addresses how the state and municipalities use programs that deal with the design process in town planning projects. The author describes the process of creating an aesthetic design program and also studies a completed aesthetic design program. Furthermore, the author combines different findings and presents how programs develop during the planning process. The background of the work with architectural policy programs by the state agencies can be tracked in the program Shape of the Future – Program of Action, Design and Creative Design, 1997. Municipalities have also been influenced by architectural policy programs in their work. Changes in the Plan and Built Act, 1998/1999 that concern aesthetic values have also had effect on their work. The thesis presents four studies that comprise concept analysis, a case study of a municipal planning process, a road movie test and finally a comparison of different methods for evaluation of aesthetic design programs in road design projects. The first study presents a survey of the linguistic usage for programs that concern the design process. Examples from Sweden from the period 1999-2005 have been studied. Also, differences in the usage of the programs between the property developers and the town planning departments have been studied. The study showed that four types of programs were more commonly used: achitectural programs, aesthetic design programs, architectural quality programs and urban design programs. The distinctions in the programs can be used as foundation for more clear and uniform language use among the property developers and town planning departments. The second study follows the planning process of creating an aesthetic design program for the area Kvibergs äng in Gothenburg. An example of city development, the planning process contains both house planning and traffic planning. By the study the author search to increase the comprehension of developing aesthetic design programs and the knowledge of the distribution of power in town planning projects. The case relies on multiple sources of evidence, participant observations have been a main source. The case study consists of two kinds of analysis, a process analysis account of planning process and a discourse analytic interpretation of work of the planning group. The work with the aesthetic design program and the city plan stopped before it was completed. The planning group did not succeed in creating consensus among key actors. The differences in objectives among the architectural discourse, traffic planning discourse and the property developer discourse are some of the reasons why the aesthetic design program has not been completed. There were differences in interests and goals among the participants in the project of city development. The claim made throughout the study is that a common goal for the planning work is significant and it is essential to create consensus among the participants. In addition, the municipalities need guidance for aesthetic design programs to be able to guarantee the architectural quality. The third study describes a full scale experiment “road movie”. A film and a questionnaire were tried to evaluate the aesthetic design program for the detour past Sollefteå. The question was: Are film and questionnaire more easily available in comparison to traditional evaluation methods? Film was chosen as medium, since while driving on the road the experience is dynamic and similar to watching the movie. The film was shown to three independent groups. A total of 25 persons participated in the test. The informants were all professionals, either students or persons that worked with design tasks. The informants were asked to answer questions that concerned three kinds of evaluation criteria: research criteria, professional criteria and criteria specific for the program. The experiment showed that the informants had a positive attitude to use film for showing completed aesthetic design and evaluating road architecture. Film was a medium that showed critical viewpoints on the aesthetic design program and on completed design measures. In the beginning the method was expensive and took a lot of time, which was compensated by the fact that it was possible to conduct anywhere and anytime. The film also gave a good general impression of the road. The method was good at putting together measures and result when appraising the aesthetic design program. The fourth study shows a comparison of methods for evaluations that were used for completed aesthetic design programs at the Swedish Road Administration. A rich material was available to investigate the difference between film and other methods for evaluation. The evaluations carried out were: Tuning at place with the aesthetic design program, Evaluation at place with criteria and Qualitative evaluation. The issue investigated was: Which one of the methods of evaluation gave the best basis for assessment of the aesthetic design program and the result of the completed design measures. The study showed that used methods were suited in different situations. Tuning at place with the aesthetic design program was the fastest and cheapest method, it was only a local evaluation. With Evaluation at place with criteria more resources were needed, a discussion with informants was added. The method Qualitative evaluation was the only one of the methods that had users in the role as informants. The users provided new information through local knowledge. Film and questionnaire was the only one of the methods that gave critical comments to the aesthetic design program. The method put together program, measures and result. The method Film and questionnaire is based on criteria of research. Method and result become comparable with other evaluations that are built on theory. / Denna licentiatavhandling behandlar program avsedda att styra gestaltningen i stadsutvecklingsprojekt. En central frågeställning i avhandlingsarbetet har varit att undersöka hur programmen används hos statliga byggherrar och kommuner. Jag valde dels att följa ett gestaltningsprogram under själva framtagningsprocessen, dels att studera ett färdigt och genomfört gestaltningsprogram. Tillsammans ger studierna kunskap om bestaltningsprogrammets utvecklingsförlopp under planeringsprocessen från tidiga skeden till uppföljning av genomförda gestaltningsåtgärder. Bakgrunden till de statliga myndigheternas arbeten med arkitekturpolitiska handlingsprogram kan spåras i programmet Framtidsformer – Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design, 1997. Även kommuner har blivit påverkade av handlingsprogrammet i sitt arbete med arkitekturprogram. De ändringar i Plan- och bygglagen, 1998/1999, som berör estetiska värden har också haft betydelse för stadsbyggnadskontorens hantering av planprojekt. Licentiatavhandlingen innehåller fyra delstudier, de omfattar en kartläggande begreppsanalys, en fallstudie av en kommunal planprocess, ett filmförsök med utvärdering och slutligen en jämförelse av olika utvärderingsmetoder för gestaltningsprogram i vägprojekt. I den första delstudien redovisas en kartläggning av språkbruket som rör program för gestaltningsfrågor. Svenska exempel på hur programmen används som hjälpmedel i planeringsprocessen hos stat och kommuner mellan åren 1999–2005 studeras. Studien visar att fyra programtyper dominerar: arkitekturprogram, gestaltningsprogram, kvalitetsprogram och stadsmiljöprogram. Det råder inte något enhetligt språkbruk på området och studien avslutas med ett förslag till definitioner av förekommande programtyper. En klarare begreppsanvändning framstår som önskvärd. Den andra delstudien följer tillblivelseprocessen för ett kommande gestaltningsprogram för bebyggelsen vid Kvibergs äng i Göteborg. Planprocessen innehåller både bebyggelseplanering och trafikplanering. Genom studien söker jag få en ökad förståelse för utvecklingen av gestaltningsprogram och kunskap om maktordningen inom stadsutvecklingsprojekt. Information samlade jag främst genom deltagande observation vid möten som behandlade gestaltningsprogram och intervjuer. Fallbeskrivningen redovisar dels en processanalys av planeringsprocessen, dels en diskursanalytisk tolkning av planeringsgruppens arbete. Arbetet med gestaltningsprogrammet och detaljplanen avstannade innan det var färdigt till följd av oklarheter i planeringsprocessen och politiska omprioriteringar. En bidragande orsak kan sökas i skillnaden mellan de tre diskurser som var representerade i planeringsgruppen: arkitekturdiskursen, trafikplaneringsdiskursen och byggherrediskursen. De representerade olika intressen och målbilder i stadsutvecklingsprojektet. Resultatet av studien visar att en gemensam målbild för arbetet är viktig för att skapa samsyn bland mötesdeltagarna. En vägledning för gestaltningsprogram hos kommuner behövs för att säkra de arkitektoniska kvaliteterna. Den tredje delstudien beskriver ett fullskaleförsök, ”road movie”, där film och enkät prövades för att utvärdera genomförda gestaltningsåtgärder för förbifarten vid Sollefteå. Är film och frågeformulär ett mer lättillgängligt sätt jämfört med traditionella utvärderingar? Film valdes för att det finns en dynamik som är inbyggd i att färdas på vägen som liknar filmens möjlighet att redovisa en upplevelse av rörelse. Filmen visades för tre oberoende grupper vid olika tillfällen. Sammanlagt deltog 25 personer i försöken. Informanterna var professionella, antingen studenter eller personer som arbetade med gestaltningsfrågor. För att undersöka hur road movien uppfattades av informanterna fick de svara på frågor rörande tre typer av utvärderingskriterier: forskningskriterier, professionella kriterier och programspecifika kriterier. Informanterna i försöket var överlag positiva till att använda sig av film, både för att visa genomförda gestaltningsåtgärder och för att utvärdera vägarkitektur. Filmen var ett medium som lockade fram kritiska synpunkter både på gestaltningsprogrammet och utförda gestaltningsåtgärder. Initialt var metoden tids- och kostnadskrävande, vilket kompenserades med att den vid tillämpning var oberoende av tid och rum. Filmen återgav ett bra helhetsperspektiv av vägen. Metodiken bidrog till att länka samman åtgärder och resultat vid bedömningen. Den fjärde delstudien är en jämförelse av utvärderingsmetoder för genomförda gestaltningsprogram inom Vägprojekt. Det fanns ett rikt jämförelsematerial för att undersöka skillnader mellan film och övriga utvärderingsmetoder. De genomförda utvärderingarna var: Avstämning på plats mot gestaltningsprogrammet, Utvärdering på plats med utvärderingskriterier och Kvalitativ utvärdering. Den frågeställning som undersöktes var vilken av metoderna som gav det bästa underlaget för bedömning av gestaltningsprogram och bedömning av vidtagna gestaltningsåtgärder. Resultatet av jämförelsen visar att använda utvärderingsmetoder lämpade sig för olika användningsområden. Avstämning på plats mot gestaltningsprogrammet var den snabbaste och billigaste metoden, det blev dock endast en lokal utvärdering. Utvärdering på plats med utvärderingskriterier var mer resurskrävande, det tillkom även ett diskussionsmoment med informanterna. Metoden Kvalitativ utvärdering var den enda av metoderna som hade brukare som informatörer. Brukare tillförde ny kunskap genom sin lokalkännedom. Film och enkät var den enda av metoderna som gav kritiska kommentarer till gestaltningsprogrammet. Den bidrog till att länka samman program, åtgärder och resultat. Metoden film och enkät bygger på forskningsbaserade kriterier och härigenom blir metodik och resultat jämförbara med teoribaserade utvärderingar. / QC 20101125

I arbetet besvaras två frågor om vilka designprinciperna är för traditionella trädgårdsstäder från början av 1900-talet samt hur trädgårdsstaden kan anpassas med nutida forskning och praktik till dagens kontext. Ett gestaltningsarbete av ett bostadsområde har utformats med framtagna designprinciper som en del av analysen. Utgångspunkten är en nutida trädgårdsstad i låg och tät bebyggelse. Förslaget utarbetas sig i Kungsmarkens högskaliga miljonprogramsområde som ett alternativ till bebyggelsen som finns på plats idag. Platsens förutsättningar har beaktats gällande; verksamheter, målpunkter, omgiven bebyggelse, trafik, barriärer, utsikter, grönska och topografiska skillnader. Vidare så har målsättningen i det alternativa planförslaget varit att skapa lika många bostäder som idag finns på platsen. Arbetet har undersökt om en nutida låg och tät trädgårdsstad, kan vara ett av alternativen till dagen byggnadsideal.

Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt.