No description available.

No description available.

Den svenska planprocessens effektivitet är ett problematiskt och omdiskuterat ämne. Uppsatsen behandlar effektivisering av den fysiska planeringsprocessen med leanteoretiska begrepp som utgångspunkt. På senare tid har flera alternativa lösningar för effektivisering uppkommit. En av dessa lösningar är lean, en verksamhetsstrategi med ursprung från Toyotas produktionsfilosofi. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med målet att genom intervjuer, offentliga rapporter och litteratur granska den svenska planeringsprocessen och fenomenet lean inom fysisk planering. Uppsatsen utgår ifrån syftet att studera den svenska planeringsprocessens problematik och ifall en verksamhetsfilosofi utvecklad för industriell tillverkning i Japan kan bidra till en effektivare fysisk planeringsprocess i Sverige. Uppsatsen utgår ifrån två empiriska exempel: verksamhetsutveckling av bygglovshantering inspirerat av lean i Norrtälje kommun och en övergripande verksamhetsutveckling inspirerad av lean på stadsbyggnadskontoret i Täby. Resultat tyder på att vägen till att bli lean inte är helt okomplicerad, samtidigt finns det tydliga indikationer på att effektivisering av planprocess med inspiration av Lean har gett goda resultat.

The Swedish population is growing and is expected to hit 11 million in 2025, at the same time there is a lack of residence. Beside the need to construct residence there is also a need for increased infrastructure for a growing city. The big amount of investments demands cheaper constructions by efficient processes with less resources and shorter construction time. To be competitive on the market the contractors need to have control of their construction processes and project management. Due to a larger degree of uniqueness in infrastructure projects compared to residentials there have been less development addressing efficiency and project management in this field. One of Sweden’s biggest contractors, NCC, has developed descriptions of standard processes and documents for managing the projects to keep the competitiveness on the market and to ensure a high quality. Despite this development, the content in processes and documents, are perceived as inadequate. The problem addressed in this study, is to find the difference between PMI’s PMBOK construction extension and a contractor’s described project management and its practice. The result of the comparison between PMBOK and NCC:s described project management show that some activities are included by both PMBOK and NCC, some activities are missing in either PMBOK or NCC and some are included only partially by NCC or PMBOK.   In practice, the result show that the executed activities follows the NCC:s described project management. The biggest issue is the understanding of why the activities are made and how they should be used.

Idag, 2014, är det vanligt förekommande att med hjälp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D går fort och har bl.a. fått konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer ställer högre krav på tillgång till information. För en kommun är det viktigt att tillgängliggöra information framförallt inom planprocessen där presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjälp inför samråd. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förutsättningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrån ett kommunalt perspektiv.   Målsättningen är att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö. Arbetet bygger på frågeställningarna: (1) hur tillämpar kommunerna 3D redovisning av detaljplaner efter införande av ny lagstiftning gällande tredimensionell fastighetsbildning och Plan och bygglag i kommunal planprocess; (2) vilka förutsättningar behövs för att kommuner skall implementera 3D redovisning av detaljplaner; och, (3) vilka åtgärder/riktlinjer kan förbättra/förenkla och underlätta hanteringsprocessen av 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.   Inför arbetet gjordes en litteraturstudie där det framkom att exempelvis redovisning av rättigheter och tydlighetskravet för detaljplaner behöver utredas mer. Metoden för att få fram resultatet bygger dels på intervjuer med Boverket, Lantmäteriet, RIGES-projektet och kommuner samt en enkät som skickats ut till 40 slumpvis utvalda kommuner.Resultatet från enkätundersökningen delades in i teman som visar att kommuner anger tid, kompetens/kunskap, ekonomi, efterfrågan och politisk vilja/beslut som både hinder och förutsättningar för att implementera 3D detaljplaner. Kommunerna anger även att data och standarder är en viktig förutsättning. För att kunna fullfölja ett system där tredimensionella fastigheter och 3D detaljplaner ingår behövs bl.a. gemensamma överföringsformat, tydlighetskravet i Plan- och bygglag (PBL), gemensamma synsätt och standarder utredas mer. Resultatet visar även på att det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller satsningen på 3D visualisering.

In this report the situation for cyclists on 2+1-roads is analysed and studied. These roads are often the old 13-meter roads that have been changed into 2+1 to increase the security. Two road sections outside Motala in Sweden has been deep studied and analysed. The different parts in the planning process show how the progress goes. To begin with the change should be within the old 13 meters but after the pilot study was circulated for comments the result became a broadening to 13,75 and 14,00 meters. These new broadth gave a wider roadside and a safer situation for cyclists. The reconstruction outside Motala is an unusual solution since broadthening of the road area rarely is done. The biggest reason to this broadthening is probably the cycle races Vätternrundan and Tjejvättern and all the practice that takes place before these events. The township of Motala wants to promote cycling in their municipality. This whish where probably an important factor during the commenting period. The rapport also analyses different control documents used in the planning process. These are VGU (Vägar och Gator Utformning) and Inriktningsdokument för 13-metersvägar inom Vägverket Region Sydöst.

<p>In this report the situation for cyclists on 2+1-roads is analysed and studied. These</p><p>roads are often the old 13-meter roads that have been changed into 2+1 to increase</p><p>the security. Two road sections outside Motala in Sweden has been deep studied</p><p>and analysed. The different parts in the planning process show how the progress</p><p>goes. To begin with the change should be within the old 13 meters but after the</p><p>pilot study was circulated for comments the result became a broadening to 13,75</p><p>and 14,00 meters. These new broadth gave a wider roadside and a safer situation</p><p>for cyclists.</p><p>The reconstruction outside Motala is an unusual solution since broadthening of</p><p>the road area rarely is done. The biggest reason to this broadthening is probably</p><p>the cycle races Vätternrundan and Tjejvättern and all the practice that takes place</p><p>before these events. The township of Motala wants to promote cycling in their</p><p>municipality. This whish where probably an important factor during the</p><p>commenting period.</p><p>The rapport also analyses different control documents used in the planning</p><p>process. These are VGU (Vägar och Gator Utformning) and Inriktningsdokument</p><p>för 13-metersvägar inom Vägverket Region Sydöst.</p>

Dagens upplevelsesamhälle är baserat på upplevelser där konsumtion och njutnings besitter en central plats i offentligheten, där människor ger mening åt sina liv genom nya spännande upplevelser. Turismen kan därför anses ha en speciell betydelse och central roll i samhället. I och med turismbranschens komplexitet så inkluderar den många delar av samhällets näringar. Enligt vissa uppfattningar finns det ingen start för turismen, utan alla delar går in och förlitar sig på varandra. Trots den fragmenterade värld turismen skapat finns det fyra simpla begrepp som beskriver turismens grundläggande faktorer åka, bo, äta, göra.  Inom turismen fungerar evenemang som en av de viktigaste motivationerna för människors vilja att resa. I Karlstad utgör Löfbergs Arenas evenemang och attraktionskraft en viktig reseanledning som smittar av sig på stadens övriga näringsliv. Planeringsprocesser skapas i syfte att förebygga troliga kriser, samtidigt förblir vissa kriser oförutsägbara. Utifrån vår studie kan avläsa att restriktionerna som kommit till följd av Covid-19 pandemin har inneburit att Löfbergs Arena omöjligt kunnat förhålla sig till någon fast planeringsprocess. Detta eftersom restriktionerna hela tiden ändrats och att det inte funnits någon fast grund att utgå ifrån. Istället har verksamheten flexibelt fått spekulera i potentiella utvecklingsmönster, för att sedan snabbt kunna anpassa sitt arbetssätt i samma stund som nya restriktioner förmedlas från den svenska staten.  Covid-19 pandemins restriktioner har samtidigt även hindrat näringsidkarens möjligheter för att verka optimalt och fått evenemangen att försvinna. Detta gör att reseanledningen i många avseenden försvunnit, något som bidragit till minskat besökarantal. Studiens intervjuer har påvisat att de olika verksamheterna gynnas av de evenemang som arrangeras i Löfbergs Arena. I och med evenemangens bortfall som kommit till följd av Covid-19 pandemins restriktioner, har flera av de intervjuade verksamheterna fått erfara negativa effekter. Varsling av personal, ett reducerat gästantal, ekonomisk förlust och i ett avseende en hel verksamhet på paus är några av Covid-19 pandemins förödande konsekvenser. Utifrån dessa aspekter kan vi slutligen avläsa att evenemangens avsaknad har haft en ytterst negativ effekt på Karlstads näringsliv.

Birka är en av de äldsta fornlämningar som upptäckts i Sverige, och har gett historiker möjlighet att få en tydligare bild av hur det var att leva i en bosättning som har haft funktionen att vara en central punkt för handel under den tid då människor valt att kalla det sin hemvist. Denna inblick i historien är vad som hjälpt till att forma en besöksnäring vid denna destination som har haft som målsättning att utbilda människor om dess historia. De kulturella och historiska resurserna vid platsen har värdesatts av bland annat UNESCO, som utnämnt Birka till ett världsarv.  Det har även lett till att aktörerna bakom Birka har bytt ansvarsroller med tiden. Under senare tid så har även Riksantikvarieämbetet som aktör lämnat över ansvaret för Birka till andra aktörer inom den offentliga sektorn. Vår fallstudie kommer därför att fokusera på att titta närmare på Birka och de aktörer som ansvarar för destinationen, för att få en bild av hur destinationen marknadsförs och om detta sker enligt en tematisering som går att finna, samt om den tar hjälp av destinationens status som världsarv. Vidare visar majoriteten av forskningen att det saknas en tydlig planering för hur världsarven i Sverige ska behandlas, som alla de svenska världsarven kan använda sig av vid planering kring ett världsarv.

Den pågående urbaniseringen är en av orsakerna till att det regionala perspektivet ökati betydelse. Det ställer krav på planeringen och skapar ett behov av en väl fungerandesamverkan mellan de aktörer som påverkar den regionala utvecklingen. Institutionellaroller och ansvar behöver därför kartläggas. I ljuset av detta är denna studiesövergripande syftet att bidra med en ökad förståelse kring ansvar och roller i regionalasamverkansprojekt. Studien undersöker vilka framgångar och svårigheter som iakttasunder det första året av ett regionalt utvecklingsprojekt och redogör bl.a. för deltagandeoch incitament hos projektens deltagare. För att studera detta baseras det empiriskamaterialet på en intervjustudie och dokumentsanalys. Ökad förståelse för samverkan iplaneringen har växt utifrån tongivande tankeströmningar inom kommunikativ planeringoch institutionell teori. Resultatet visar en diversifierad bild av incitament för deltagande.Dock nyanseras en bild av att samverkan upplevs angelägen. Varje enskild aktörs beslutatt delta kan bl.a. förstås utifrån deras uppskattning av eventuella vinster och förluster avatt delta eller avvakta. Även då samverkan anses angelägen finns det ett flertal faktorersom kan hindra samverkan. Studien visar att det funnits en ständig strävan efter att nåsamförstånd. Denna strävan har bidragit till meningsfullhet, ett gemensamt språk ochförhållningsätt där motivation för deltagandet successivt har skapats. Det kan konstaterasatt regional samverkan är en tidskrävande process som kräver utrymme för dialog ochkonflikt.