Denna studie är gjord som ett examensarbete inom Masterprogrammet i strategisk fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola under våren 2021. Hållbarhet diskuteras såväl globalt som lokalt och frågor om hållbar utveckling har fått allt mer uppmärksamhet senaste åren. Den sociala dimensionen av hållbarhet har genomgående nedprioriterats gentemot ekonomisk och ekologisk hållbarhet vilket skapar intresse att undersöka vilket utrymme social hållbarhet får i planeringsprocessen. Det finns inte en entydig definition av social hållbarhet och detta ger upphov till flera möjliga förståelser och tolkningar. Vad finns det för synsätt på social hållbarhet? Vad tillskrivs social hållbarhet för betydelse och vilka aktörer och kompetenser får delta i definieringen? I Sverige vilar ett stort ansvar på kommuner att planera för en hållbar framtid och därför har social hållbarhet undersökts på kommunal nivå. Undersökningen har skett som fallstudie, där Lunds kommun och Västerås Stad fungerat som fall. Kvalitativ innehållsanalys av dokument och semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultat och analys presenteras tillsammans i en tematisk uppdelning och analysen ramas in av uppsatsens teoretiska perspektiv, makt i planeringsprocessen. Rent konkret innebär detta att arbetets teoretiska perspektiv utgår ifrån begreppen makt som handlingsförmåga och makt som uteslutning samt makttekniken kontrollera diskursen. Analysen pekar på att betydelsen av social hållbarhet är kontextberoende och påverkas av sociala och fysiska åtgärder i samhället. Vad social hållbarhet tillskrivs för betydelse påverkas bland annat av den plats som är aktuell, de utmaningar och problem som finns där samt vilka aktörer och kompetenser som får tillträde till processerna kring social hållbarhet. Olika kompetenser inom kommunerna har visat sig ha skilda perspektiv på betydelsen av social hållbarhet. Utifrån genomförda intervjuer framkommer fler betydelser av social hållbarhet än vad som kan urskiljas från dokumenten. Detta betyder att det existerar perspektiv på social hållbarhet som inte är representerade i de publicerade dokumenten. Av dokumenten framträder social hållbarhet som fysiska åtgärder som det primära perspektivet.  Detta tyder på att det finns ett dominerande synsätt då mjukare perspektiv på social hållbarhet inte representeras inte i samma utsträckning i dokumenten. I det långa loppet kan detta innebära att mjukare perspektiv nedprioriteras och marginaliseras. Berördas upplevelse av möjligheten att påverka och delta i planeringsprocessen kring social hållbarhet skiljer sig åt. På strategisk nivå är upplevelsen att samtliga har möjlighet att tillträda processen och påverka, medan mer verksamhetsnära nivå inte delar detta perspektiv. Utifrån undersökningen råder det en viss kunskaps- och kompetensselektivitet i planeringsprocessen kring social hållbarhet, där mjukare perspektiv inte väger lika tungt som hårdare.

Flexibilitet har varit ett återkommande begrepp inom Försvarsmakten och har haft olika betydelser beroende på i vilken kontext begreppet använts. I den nyligen utgivna doktrinen för gemensamma operationer 2020 utgör flexibilitet en del av svensk operationskonst. I doktrinen uttrycks att flexibilitet löser Försvarsmaktens problematik avseende osäkerhet och överraskning. Teorin bakom flexibilitet är tydligt inspirerad av den israeliska brigadgeneralen Meir Finkels teori som presenterar ett koncept för att hantera denna problematik.   Denna studie undersöker om – och i så fall hur – Svensk planerings- och ledningsmetod 2017 skapar förutsättningar för Försvarsmakten att konceptuellt tillämpa flexibilitet som en del av svensk operationskonst. Studien tar en teorikonsumerande ansats där den teoretiska spännvidden av Finkels teori utökas genom att applicera teorier om militär planering. Med hjälp av dessa teorier utvecklas en teoretisk modell kring militär flexibilitet i syfte att utveckla den konceptuella förståelsen för begreppet flexibilitet. Vidare utgör modellen en grund för att undersöka i vilken utsträckning Försvarsmaktens planerings- och ledningsmetod kan operationalisera flexibilitet på operativ nivå. Resultatet visar att Svensk planerings- och ledningsmetod 2017 i varierande grad stödjer Försvarsmaktens ambition att konceptuellt tillämpa flexibilitet. Tillämpningsgraden av flexibilitet varierar i planeringsprocessens olika faser och styr till del planeringsgruppen i valet av operationsdesign, centraliserad och decentraliserad ledning, linjärt och icke-linjärt tänkande samt synen på komplexa och komplicerade militära problem.

Denna studie undersöker samrådsprocessen i kommunal planering relaterat till samtal och demokratiska principer. Utgångspunkten är hur synen på samrådsprocessen är bland planerare för att få en upplevelse av hur samrådets roll kan ses i dagens stadsplanering. Denna syn jämför vi sedan med hur samrådets roll är tänkt att vara. Vi relaterar i denna studie till deliberativ demokratiteori om hur deltagande, samtal och medbestämmande bör se ut i planeringsprocessen. Denna studies syfte begränsas till att utreda vilken roll samrådet har i en demokratisk kontext i dagens svenska stadsplanering. För att ta reda på detta har vi sökt svar på följande forskningsfrågor:1. Vilken formell roll har samrådet i stadsplaneringen ur ett juridiskt och planeringsstrukturellt perspektiv?2. Hur ser den deliberativa demokratiteorin på kommunikationens roll för demokratisktmedborgardeltagande?3. Hur är synen på samrådet som demokratiskt verktyg bland planerare?4. I vilken utsträckning överensstämmer planerares syn på samrådet med lagstiftarnas syn på samrådet och deliberativ demokratiteoris principer om kommunikationens och samtalets roll för demokratisk förankring? / Citizen Consultation and Deliberation as Democratic Justification in the City Planning Process- a study of the views of city planners on the role of citizen consultation and deliberation

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det är främst kortsiktiga finansiella intressen som får ledningen på företag att förändra organisationen med inriktning mot personalnedskärningar. Det finns tankegångar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka är mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. Svårigheter kan dock uppstå i hur man lyckas med förändringen, såtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförändring. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka upplevelser medarbetarna har av organisationsförändringen, samt hur medarbetarna upplever förändringen avseende delaktighet och hur de upplever att organisationen använder den kunskap medarbetarna har. Jag har genomfört en kvalitativ studie men inslag från fenomenologin. Jag har genomfört intervjuer med sex medarbetare. Medarbetarna upplever förändringen som en tuff bantning där det sagts upp folk i alla åldrar. Motivationen har sjunkit bland medarbetarna på grund av problem, gnäll och oro. Medarbetarna har tappat förtroende för ledningen och menar att ledningen genomfört beslut som ej är förankrade. Det har byggts upp ett motstånd mot förändringen. Medarbetarna menar att det inte finns utrymme för att vara med och påverka eller att ha dialoger. Medarbetarna upplever att  organisationen använder medarbetares kunskaper på ett nonchalant och otydligt sätt, samt att kassationer och leveransförseningar har ökat.

Med hänsyn till en politiskt styrd kontext behöver planerare arbeta utifrån utgångspunkten att värna om det allmänna intresset. Det kan vara problematiskt när mål eller strategier som är mer eller mindre förankrade i den fysiska planeringen behöver hanteras av planerare om målet i fråga påverkar den fysiska miljön. Två sådana strategier är att etablera kluster respektive bygga blandstad som ur en planeringsmässig utgångspunkt grundar sig i vissa motsättande behov och planering av den fysiska miljön. Klusteretableringar grundar sig i zonering av företag för att uppnå mål om ekonomisk tillväxt medan en planering efter blandstadens principer grundar sig i målet om en integrerad och levande stad genom en fysisk miljö där olika funktioner blandas. Då båda strategierna återkommer i dagens planeringpraktik finns det en möjlighet att de kommer pekas ut som utvecklingsstrategier inom samma geografiska område. Vid ett sådant scenario behöver aktörerna inom planeringsprocessen hantera båda strategierna och de potentiella konflikterna som kan uppkomma i planerings och genomförandestadierna. Studien initierades med förhoppningen att belysa hur en planeringsprocess påverkas av att behöva se efter två strategier som i teorin har viss motsättande påverkan på den fysiska miljön. Syftet är att genom att granska en pågående planeringsprocess undersöka hur etableringen av ett kluster påverkar kommunala strategier om att bygga blandstad. Syftet är vidare att kunna skapa en förståelse kring hur strategier som innebär att bygga blandstad respektive etablera kluster och som kan vara oförenliga i planeringsprocessen hanteras. Genom en fallstudie har initiativet till att etablera ett Life Science-kluster i Mölndal stad kunnat studeras. Studiens resultat presenteras utifrån det strategiska material som utgjorts av strategiska dokument och plandokument som direkt påverkat planeringsprocessen samt intervjuer med en översiktsplanerare, en detaljplanerare samt en representant från exploatören som ansvarar för genomdrivandet av den klusteretablering som nu håller på att ta form i kommunen.  Slutsatsen belyser att vagt definierade strategier om blandstad respektive klusteretableringar skapar risker för framtiden och förväntningarna för vad området i fråga kommer ge. Om området riktar in sig på en viss del av befolkningen specifikt finns en risk för att området kommer vara socialt tillgängligt och anpassat efter dem. Blandstaden används främst för att marknadsföra klusteretableringen gentemot företag som potentiellt kan etablera sig på platsen. Att använda blandstadsbegreppet inom planeringsprocessen kan dock skapa förväntningar på att området kommer vara vinklat gentemot allmänheten när området löper risk att istället bidra till en minskad integrering. Slutsatsen belyser även att planeringsprocessen har varit tillåtande i hanteringen av klusteretableringen. Trots det visar studien att båda strategierna behöver tillskrivas mening och konkreta åtgärder för att planerare ska kunna styra utkomsten av planerna och de behöver vara uppmärksamma på vilken tidsram som strategierna ska uppnås inom samt hur de kan utvecklas över tid. En oaktsam användning av begreppet kan annars leda till att begreppen förlorar sin mening och slutar användas. Konsekvensen av att etablera kluster respektive bygga blandstad inom samma område blir att risken för att de påverkar varandra till den grad att det skapas ett beroende dem emellan. Då klusteretableringar löper risken att avvecklas kan konsekvensen bli att blandstaden inte kan verka utan klusteretableringen. Det kommer i sin tur påverka strategierna och dess aktualitet i policydokument.

Hållbarhetsaspekten och framför allt den sociala dimensionen har börjat uppmärksammas mer i planeringen. Analysverktyg och modeller såsom social konsekvensanalys (SKA) har under senare tid blivit vanligare för att hantera de sociala värdena i planarbetet. Det finns ingen nationell standard för hur ett sådant verktyg ska se ut eller användas, vilket har resulterat i flera olika analysmodeller som skiljer sig åt. En gemensam nämnare i modellerna är att de till hög grad innebär en viss mätbarhet för att jämföra och bedöma konsekvenser av planförslaget. Det finns viss problematik i att använda ett verktyg, som SKA, i och med att de sociala frågor är kontextberoende och svåra att sätta mått på, därför undersöks i uppsatsen hur sociala värden ter sig i en planering där mätbarhet blivit norm.  Uppsatsen studerar fenomenet genom fyra fallstudier som består av två detaljplaner respektive två planprogram, för att undersöka SKA utifrån olika skalnivåer. Även två modeller av SKA studeras, en mer kvantitativ i sin karaktär och en mer kvalitativ. Vad för mått används för att mäta de sociala värdena och vilken effekt får SKA på planeringsunderlaget? Går det att urskilja ifall användandet av nya modeller och verktyg för den sociala dimensionen i stadsplanering kan påvisa ett paradigmskifte i stort?  Utifrån undersökningen dras slutsatsen att ett skifte kan urskiljas i hur de sociala frågorna hanteras i planeringen, men ett större skifte i planeringsprocessen går inte att se. Den sociala dimensionen får större utrymme i diskussionen men tvingas in i de ramar och modeller som planeringen redan utgör.

Inom den fysiska planeringen talas det ofta om barnens perspektiv, men samtidigt har barn och deras åsikter en historia av att bli förbisedda trots att utformningen av den fysiska miljön har en stor betydelse för barns livskvalitet. Det finns en tro om att barn saknar kompetensen som krävs för att uttrycka sina åsikter om fysiska miljöer. År 2020 blir Barnkonventionen i Sverige lag vilket syftar till att barns rättigheter till inkludering inom bland annat den fysiska planeringen ska stärkas. Barn ska inte längre förbises utan måste inkluderas när våra samhällen planeras. Studier och rapporter visar dock att det finns en utbredd osäkerhet i Sveriges kommuner kring vilka metoder som ska användas för att barn ska kunna medverka i den fysiska planeringen och speciellt utsatta visar sig de yngre barnen vara. Ungefär ett år efter att Barnkonventionen blir lag saknar fortfarande 41 % av Sveriges kommuner strategier för implementeringen av lagen.  Barn består av en femtedel av den totala befolkningen i Sverige, men förbises ofta inom den fysiska planeringen och planerare vet inte genom vilka metoder barn ska inkluderas. Denna uppsats utvecklar därför ett exempel på dialogmetod, den så kallade multifunktionella metoden, för unga barn, i åldrarna 4-6 år, samtidigt som de förutsättningar som krävs för att barn ska kunna bidra till den fysiska planeringen samt deras kompetens till detta undersöks. Genom detta framkommer även hur den fysiska planeringen kan anpassas för att unga barn på ett mer självklart sätt ska bli inkluderade i planeringsprocessen för att Barnkonventionen därigenom ska kunna uppnås. Genom en tolkande intervjumetod testas och utvärderas förslaget på multifunktionell metod för dialog med unga barn. Den multifunktionella metoden kombinerar verbala, visuella och fysiska moment i form av dialog, användning av bilder, rita samt rundvandring.  Studien visar att unga barn med stor förståelse kan bidra med åsikter om fysiska miljöer om de sätts in i rätt kontext, får stöttning och tydliga beskrivningar om situationen de förväntas uttrycka sig om. En metod för dialog med unga barn behöver vara utformad utefter barnens personliga kompetenser och på ett sätt som tillåter dem att uttrycka sig på de vis som passar dem, samtidigt som planeraren genom metoden tillåts förstå barnens åsikter. Den multifunktionella dialogmetoden fångar upp en bred grupp av barn och låter dem förmedla sina åsikter på sätt som passar dem samtidigt som planerare får en större förståelse för åsikterna genom att barnen förmedlar dem på olika sätt.  För att Barnkonventionen ska ha möjlighet att uppnås måste det skapas förutsättningar för dialoger med barn kontinuerligt genom planeringsprocessen. Genom att utgå från uppsatsens teoretiska ramverk dras slutsatsen att den svenska planeringen därmed skulle gynnas av att skifta mot en mer kommunikativ, postmodern och tolkande planering. Som teorierna står för behöver den fysiska planeringen ha en accepterande syn på att samtliga invånare, däribland barn, besitter värdefull kunskap som bidrar till en bättre fysisk planering.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens.</p><p><strong>Metod:</strong> För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.</p><p><strong>Resultat:</strong> De båda målstyrningssystemen är mycket lika. Hoshin Kanri har dock ett starkt fokus på förbättrad marknadsposition och aktiviteter, medan det balanserade styrkortet har fokus på balans mellan finansiella och icke-finansiella mått. En frekvent horisontell och vertikal måldialog främjar en stärkt målkongruens. Målkongruens är inget statiskt tillstånd som antingen uppnås eller ej, utan snarare en skala varför benämningen grad av målkongruens bör användas. Det finns två sidor av begreppet målkongruens; en avser individens beteende målkongruens ska kunna uppnås och en sida avser de kausala samband som finns mellan mål och delmål. För att stärka de båda sidorna av målkongruens bör ett antal kriterier tas hänsyn till, vars effektivitet löpande bör granskas.</p> / <p><strong>Background:</strong> Several technological inventions occurred in the 20th century and the criticism from the Relevance Lost debate changed the perspective of traditional management control. The two performance measurement systems, the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri are tools to implement corporate strategies. The concept goal congruence is described heterogeneously by different authors. Thus it is interesting to examine how goal congruence can be reached in a company’s planning process.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this study is to describe the planning process in performance measurement systems and explain how goal congruence can be reached. Moreover, the purpose is to discuss and describe the concept goal congruence and to develop a method of how to strengthen goal congruence.</p><p><strong>Methodology:</strong> To answer the purpose of this study, two case studies have been conducted with companies that have implemented and actively worked with the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri. At each company, three interviews were held with respondents who had significant knowledge and experience of the systems respectively.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The performance measurement systems the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri are indeed homogeneous. Yet, the Balanced Scorecard puts significant emphasis on reaching a balance between financial and non-financial measures with its four perspectives. Hoshin Kanri on the contrary focuses on activities and to reach a prominent position in the market. Vertical and horizontal communication enables the systems to strengthen goal congruence. Goal congruence is not a definite state but rather a scale on which goal congruence gradually can be strengthened. The concept goal congruence is twofold; it concerns the individual’s behavior and the causality when determining goals and sub-goals. In order to strengthen both sides of goal congruence a number of criteria must be fulfilled and their effectiveness needs to be continuously revised.</p>

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri. Resultat: De båda målstyrningssystemen är mycket lika. Hoshin Kanri har dock ett starkt fokus på förbättrad marknadsposition och aktiviteter, medan det balanserade styrkortet har fokus på balans mellan finansiella och icke-finansiella mått. En frekvent horisontell och vertikal måldialog främjar en stärkt målkongruens. Målkongruens är inget statiskt tillstånd som antingen uppnås eller ej, utan snarare en skala varför benämningen grad av målkongruens bör användas. Det finns två sidor av begreppet målkongruens; en avser individens beteende målkongruens ska kunna uppnås och en sida avser de kausala samband som finns mellan mål och delmål. För att stärka de båda sidorna av målkongruens bör ett antal kriterier tas hänsyn till, vars effektivitet löpande bör granskas. / Background: Several technological inventions occurred in the 20th century and the criticism from the Relevance Lost debate changed the perspective of traditional management control. The two performance measurement systems, the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri are tools to implement corporate strategies. The concept goal congruence is described heterogeneously by different authors. Thus it is interesting to examine how goal congruence can be reached in a company’s planning process. Purpose: The purpose of this study is to describe the planning process in performance measurement systems and explain how goal congruence can be reached. Moreover, the purpose is to discuss and describe the concept goal congruence and to develop a method of how to strengthen goal congruence. Methodology: To answer the purpose of this study, two case studies have been conducted with companies that have implemented and actively worked with the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri. At each company, three interviews were held with respondents who had significant knowledge and experience of the systems respectively. Conclusion: The performance measurement systems the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri are indeed homogeneous. Yet, the Balanced Scorecard puts significant emphasis on reaching a balance between financial and non-financial measures with its four perspectives. Hoshin Kanri on the contrary focuses on activities and to reach a prominent position in the market. Vertical and horizontal communication enables the systems to strengthen goal congruence. Goal congruence is not a definite state but rather a scale on which goal congruence gradually can be strengthened. The concept goal congruence is twofold; it concerns the individual’s behavior and the causality when determining goals and sub-goals. In order to strengthen both sides of goal congruence a number of criteria must be fulfilled and their effectiveness needs to be continuously revised.

Syftet med studien var att försöka förstå faktorerna och motiven bakom kommunernas övergång från cellkontor till aktivitetsbaserade kontorslösningar. För att se vad som har påverkat beslutet om övergången och för att se hur kommunerna har gått till väga under processen mot införandet av den nya kontorsformen. / The purpose of the study was to create an understanding of the factors and motives behind the municipal transition from cellular offices to an activity based workplace. To see what influenced the decision about the transition and to see how the municipalities proceeded in the process of the new form of office.