<p>Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare och rektorer uppfattar och påverkas av Lpo 94. Utifrån Lpo 94 identifierade jag två olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet på en demokratisk undervisning och kravet på en individanpassad undervisning. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förändring som Lpo 94 var tänkt att innebära för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit. Av intervjuerna framkom det att lärarna och rektorerna upplever att Lpo 94 inte tar hänsyn till den verklighet som lärarna arbetar i. I intervjuerna framkom försvårande faktorer för möjligheten att arbeta i enlighet med Lpo 94. Dessa faktorer var till exempel, ett stort antal elever som är i behov av särskilt stöd och ett för stort elevantal i klasserna, i kombination med att lärarna ålagts allt fler arbetsuppgifter. Resultatet visade på att det finns ett behov hos lärarna att få en minskad arbetsbörda. Av resultatet kunde jag se att lärarna behöver känna sig mer delaktiga i författningen av styrdokument och i den organisatoriska planeringen, för att en utveckling av verksamheten i skolan ska vara möjlig.</p>

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare och rektorer uppfattar och påverkas av Lpo 94. Utifrån Lpo 94 identifierade jag två olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet på en demokratisk undervisning och kravet på en individanpassad undervisning. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förändring som Lpo 94 var tänkt att innebära för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit. Av intervjuerna framkom det att lärarna och rektorerna upplever att Lpo 94 inte tar hänsyn till den verklighet som lärarna arbetar i. I intervjuerna framkom försvårande faktorer för möjligheten att arbeta i enlighet med Lpo 94. Dessa faktorer var till exempel, ett stort antal elever som är i behov av särskilt stöd och ett för stort elevantal i klasserna, i kombination med att lärarna ålagts allt fler arbetsuppgifter. Resultatet visade på att det finns ett behov hos lärarna att få en minskad arbetsbörda. Av resultatet kunde jag se att lärarna behöver känna sig mer delaktiga i författningen av styrdokument och i den organisatoriska planeringen, för att en utveckling av verksamheten i skolan ska vara möjlig.

Projektet handlar om att möjliggöra förändringar och att gestalta generella rum.

Projektet har gått ut på att göra ett flexibelt bord som ska kunna gå att förändra mellan högt och lågt och mellan olika storlekar på bordsskivan. Detta som en funktionell aspekt av föränderlighet men jag ville även införliva en emotionell föränderlighet. Jag vill att användaren, på ett handgripligt sätt, ska kunna uttrycka sig själv i bordet. Min intention är att man, genom att göra sitt eget unika bord, skapar ett starkare band mellan artefakt och dess användare. Detta som ett led i en hållbar utveckling så att produkterna vi äger kan brukas längre och motverka den ohållbara så kallade slit-och-slängkulturen. / The aim of the project has been to make a flexible table with the ability to change between high and low, and various table tops. This is a functional aspect of variability, but also an emotional element is contained. I want it to be simple for users to express themself  in their table. My intention is that when users can make their own unique table there will be a stronger bond between the artifact and its user. This as a means of sustainability so that the products we own can be used for a longer time, and in this way oppose the unsustainable consumerism culture.The aim of the project has been to make a flexible table with the ability to change between high and low, and various table tops. This is a functional aspect of variability, but also an emotional element is contained. I want it to be simple for users to express themself  in their table. My intention is that when users can make their own unique table there will be a stronger bond between the artifact and its user. This as a means of sustainability so that the products we own can be used for a longer time, and in this way oppose the unsustainable consumerism culture.

Flexibilitet har varit ett återkommande begrepp inom Försvarsmakten och har haft olika betydelser beroende på i vilken kontext begreppet använts. I den nyligen utgivna doktrinen för gemensamma operationer 2020 utgör flexibilitet en del av svensk operationskonst. I doktrinen uttrycks att flexibilitet löser Försvarsmaktens problematik avseende osäkerhet och överraskning. Teorin bakom flexibilitet är tydligt inspirerad av den israeliska brigadgeneralen Meir Finkels teori som presenterar ett koncept för att hantera denna problematik.   Denna studie undersöker om – och i så fall hur – Svensk planerings- och ledningsmetod 2017 skapar förutsättningar för Försvarsmakten att konceptuellt tillämpa flexibilitet som en del av svensk operationskonst. Studien tar en teorikonsumerande ansats där den teoretiska spännvidden av Finkels teori utökas genom att applicera teorier om militär planering. Med hjälp av dessa teorier utvecklas en teoretisk modell kring militär flexibilitet i syfte att utveckla den konceptuella förståelsen för begreppet flexibilitet. Vidare utgör modellen en grund för att undersöka i vilken utsträckning Försvarsmaktens planerings- och ledningsmetod kan operationalisera flexibilitet på operativ nivå. Resultatet visar att Svensk planerings- och ledningsmetod 2017 i varierande grad stödjer Försvarsmaktens ambition att konceptuellt tillämpa flexibilitet. Tillämpningsgraden av flexibilitet varierar i planeringsprocessens olika faser och styr till del planeringsgruppen i valet av operationsdesign, centraliserad och decentraliserad ledning, linjärt och icke-linjärt tänkande samt synen på komplexa och komplicerade militära problem.

Abstract The purpose of this essay is to investigate the value of the creative process in itself. I want to study the creative process, with emphasis on the process instead of the result, in order to clarify and create awareness of how it can be understood as valuable. As a starting point I have chosen two self-perceived situations, in which preschool children aged two and a half are painting. One question is how and if, considering the background of my painting situations, it is possible to assess that the creative process is valuable and that it is possible to argue its case. Another question is why the creative process is valuable in itself. The background is, based on my observations, that the children in the painting sessions show concentration despite a noisy environment. Many of them sit and paint for a long time. It seems to me that this is an activity that is good for them, but the question is why. They also paint in different ways and do not seem to try to do the same picture as the person next to them. With the help of modern literature about aesthetic learning processes and flow, as well as older literature by Friedrich von Schiller (1995) on the subject, my aim is to investigate and discuss these questions. Reflecting on the children’s painting activities and the theoretical material, I have acquired a deeper understanding on the subject and knowledge of the importance of creative activities.

Bakgrund: En organisatorisk utmaning för globala organisationer är arbetet med deras arbetsgivarvarumärke när de är globalt utbredda och behöver anpassa sig till olika geografiskt spridda marknader. Utmaningen faller inom området företagsekonomi och det är vanligtvis organisationens HR som axlar ansvaret med utmaningen. På grund av den snabbt föränderliga omvärlden vi lever i, och på grund av hur de åtskilda marknaderna skiljer sig beträffande kulturer, lagstiftningar eller digitaliserade samhällen möter globala organisationer utmaningar med att behålla sitt arbetsgivarvarumärke på samtliga marknader.  Syfte: Att förklara hur en global organisation kan arbeta med att behålla sitt arbetsgivarvarumärke trots olika geografiska marknader.  Metod: Studien har ett hermeneutiskt synsätt och en induktiv ansats, vilket innebär att studien inte utgått från tidigare teorier. För att förklara hur en global organisation kan arbeta med att behålla sitt arbetsgivarvarumärke trots olika geografiska marknader, har en kvalitativ fallstudie genomförts, uppbyggd med tio informanter som arbetar med en global organisations arbetsgivarvarumärke. Studien har implementerat kvalitativa semistrukturerade intervjuer med informanterna för att samla in empiri om den studerade organisationen. En tematisk kartläggning sattes i verk för att kartlägga den insamlade empirin kring organisationens arbete med sitt arbetsgivarvarumärke.  Slutsatser: I studiens slutsatser beskrivs vilka initiativ en global organisation kan ta för att behålla sitt arbetsgivarvarumärke. Dessa initiativ ligger till grund för studiens teoretiska bidrag som illustrerar byggstenar för att en global organisation ska kunna behålla sitt arbetsgivarvarumärke. Studien drar slutsatser som presenterar nya perspektiv på hur en global organisation kan bemöta utmaningen av en föränderlig och geografiskt spridd omvärld. / Background: An organizational challenge for global organizations is the work with their employer brand when they are globally widespread and need to adapt to different geographically dispersed markets. The challenge falls within the area of business administration and it is usually the organization's HR that bears the responsibility for the challenge. Due to the rapidly changing world that we live in, and due to how the separate markets differ in terms of cultures, laws or digitalized societies, global organizations face challenges in maintaining their employer brand in all its markets simultaneously.  Purpose: To explain how a global organization can work to maintain its employer brand despite its different geographical markets.  Method: The study has a hermeneutic perspective and an inductive approach, which means that the study was not based on existing theories. To explain how a global organization can work to maintain its employer brand despite different geographical markets, a qualitative case study has been conducted, built with ten informants that are working with a global organization's employer brand. The study has implemented qualitative semi-structured interviews with the informants to gather empirical data about the chosen organization. A thematic survey was launched to map the collected empirical data on the organization's work with its employer brand.  Conclusions: The study's conclusions describe what initiatives a global organization can take to maintain its employer brand. These initiatives form the basis of the study's theoretical contribution, which illustrates building blocks for a global organization to be able to maintain its employer brand. The study draws conclusions that presents new perspectives on how a global organization can cope with the challenge of a volatile and geographically dispersed world.

This is a master thesis dealing with reception-theoretical aspects of the 96 meter long photomontage called That day and that grief, created by the Swedish photographer and artist Larseric Vänerlöf. The artwork is situated in the Karlaplan metro-station in Stockholm. The text is an extension of the master thesis that I wrote in 2017-2018, entitled The Cinematic eye. This new essay aims to deepen the understanding of how the photomontage reveals it´s meaning and how it is received by the viewer in the metro context at Karlaplan. Main questions: 1/ What is it in this big photomontage, that makes the viewing travellers, wanting to stay and watch it, even though they are in a hurry towards another place, in another matter? 2/ How does this artwork speak to me and how does it want me to watch it? 3/ What does the photomontage want to tell me? 4/ What does the work represents? Since my study focuses on the imagery and communication-act of the artwork, I find semiotics and reception-theory as the obvious theoretical tools. Part of the interpretation of the image relates to the semiotics of Roland Barthes and his statement that all images are polysemic and ambiguous and that they are culturally and historically conditioned. In my conclusion I discuss and to some extent challenge the mechanism and interaction between literal, denoting information and symbolic connotation in the viewer’s reception. The reception analysis is based on Wofgang Kemps conceptual apparatus formulated in The work of Art and its Beholder (1998), and Peter Gillgrens concept of interartial references. Hans Georg Gadamers view of art as a performative game complements the essays theoretical construction. I use a deductive and systematic interpretive working method. Based on the chosen semiotic and reception theoretical formation and through my questions, I have studied the phenomenology of the photomontage, i.e. as an artistic and linguistic phenomenon. Empathy in site/location, beholder and zeitgeist form the basis of the methodological work.The conclusions of the thesis are radically different from that of my former text from 2017-18. Imagery and symbolic ambiguities and focalics that refuse to reveal the "meaning" and content of the photomontage, activate the viewer in a performative way and creates a highly communicative work, which involves the viewer in the theatrical course. Through a deeper study of the “zeitgeist”, I have also concluded that the collective and political symbols from the 1970s in the work, have lost power and content at the time of the dismantling in 1982. The character that I previously perceived as "Art as weapon" has in this essay been transformed to "Art as visuality". The art of photography appears as the real subject matter for the photomontage at Karlaplan subwaystation.