Global ETD Search

1	Corpus & Nisch : En ikonologisk studie av altarskåp i Strängnäs Stift / Corpus & Niche : An iconological study of altarpieces in the Canonry of Strängnäs Leiding, Frida January 2019 (has links) Denna uppsats redogör för en ikonologisk bildanalys av fyra altarskåp i Strängnäs Stift. De utvalda altarskåpen för studien är Strängnäs domkyrkas altarskåp, Härad kyrkas högaltarskåp, Ytterselö kyrkas altarskåp och till sist Aspö kyrkas altarskåp. Genom en fältstudie för att analysera altarskåpens bildframställningar, en komparativ analys mellan altarskåpen i fråga, tillämpas även en analys av placering och betraktarperspektiv utifrån en receptionsestetisk teori. / This study presents an iconological analysis of four altarpieces in the Canonry of Strängnäs. The selected altarpieces for the study are Strängnäs cathedral’s altarpiece, Härad church’s altarpiece, Ytterselö church’s altarpiece and finally Aspö church’s altarpiece. Through a field study to analyze the imaging in the altarpieces, a comparative analysis between said altarpieces, an analysis of placement and viewer perspective based on reception theory is also applied. Corpus altarskåp Jesus senmedeltid Humanities and the Arts Humaniora och konst Arts Konst
2	S.Eriks tavla i Peringskiölds Monumenta Ullerakerensia 1719 Lidén, Anne January 1984 (has links) Denna D- Uppsats i konstvetenskap (KV4010) på avancerad nivå behandlar det senmedeltida altarskåpet S.Eriks tavla i Uppsala domkyrka, som gick förlorat i Uppsala brand 1702. Altarskåpets bildframställningar är bevarade i kopparstick i Johan Peringskiölds Monumenta Ullerakerensia 1719. Kopparplåtarna har undersökts i original. Dessa kopparstick undersöks källkritiskt och jämförelser görs med tidigare teckningar av honom själv, Erik Dahlberg och Johannes Schefferus samt skriftliga källor. Kopparstickens stil jämförs utifrån D.K. Ehrenstrahls och Bernt Notkes konst. En diskussion förs kring datering och attribuering till Bernt Notkes verkstad utifrån bl.a. Bernt Notkes verk i Århus och Stockholms Storkyrka och konstvetenskaplig forskning. En grundläggande jämförande bildanalys presenteras med underlag i illustrationer av samtida och senmedeltida konst. En ikonografisk genomgång görs av altarskåpets bilder ur Erikslegenden med S.Eriks skrin utifrån forskningen om Erikslegendens källtexter och övrig senmedeltida Eriksikonografi. Därutöver görs en jämförelse med S.Eriks tapet i domkyrkan som också förlorades 1702. Resultatet visar att Johan Peringskiölds avbildningar har god arkivalisk tillförlitlighet förutom ryttarporträttet av Karl Knutsson Bonde som har en karolinsk tendens. Slutligen presenteras ett nytt rekonstruktionsföslag av hela S.Eriks tavla baserat på Axel Romdahls tidigare rekonstruktion av det senmedeltida altarskåpet. / <p>Denna uppsats konstvetenskap (30 hp) är på D-nivå (KV4010) i en fördjupningskurs i konstvetenskap vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Fördjupningskursen är på dåvarande 80 p. Uppsatsen lades fram vid Lennart Karlssons seminarium Ht 1984. De två opponenterna kom från Uppsala universitet.</p> kyrkokonst ikonografi Erikslegenden altarskåp antikvarisk dokumentation Johan Peringskiöld Uppsala domkyrka Art History Konstvetenskap
3	Färg och gestik i Sankta Anna-altarskåpet från Skånela kyrka i Uppsala Domkyrka Bergman, Leo January 2014 (has links) Syfte med uppsatsen har varit att undersöka färgens och gestikens påverkan på altarskåpets iscensättning av berättelserna och därmed även budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utgångspunkt. Materialet för undersökningen är ett flandriskt altarskåp från Skånela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka. Skåpet är tillägnat Joakim och Sankta Anna. Undersökningen har avgränsats till att enbart analysera de sex skulpterade scenerna i korpusen. Analyserna har utförts genom en formell beskrivning och diskussion med hjälp av Lena Liepes lågikonografiska analys och med Norbert Ottos trestegsmetod för gestfunktioner. Lena Liepes metod och teori används som underlag för undersökningen. Undersökningen ansluter till Virginia Nixons forskningsarbete om Jesu mormor i kyrkokonsten. Det har konstaterats att färg- och gestikanalyserna möjliggör en nyanserad tolkning. Undersökningen har visat att färgen och gestiken är ett påverkningsmedel i syfte att leda betraktaren mot ett dolt budskap i bilden. Och att det finns en koppling mellan Skånelaskåpets budskap och den medeltida kvinnofientlighet som var rådande då. Annaskåpet innehåller budskap som präglas av den dåvarande barn- och kvinnosyner. / Purpose of this essay has been to examine the color's and gesticulation's impact on the altarpiece staging of the stories and thus the message. The essay has a semiotic perspective as a starting point. The material for the study is a flemish altarpiece from Skånela church that exists today in Uppsala Cathedral. The altarpiece is dedicated to Joachim and St. Anne. The study has been limited to only analyze the six sculptured scenes in the corpus. The analyzes have been performed through a formal description and discussion by Lena Liepes low iconographycal analysis and with Norbert Otto's three-step approach for gesture features. Lena Liepe's method and theory was used as a basis for the investigation. The study connects to Virginia Nixon's research on Jesus' grandmother in church art. It was found that the color and gesticulation analyzes enables a nuanced interpretation. The investigation has shown that the color and gestures are an actuation in order to lead the viewer towards a hidden message in the picture. And that there is a link between Skånela altarpiece's messages and the medieval misogyny that prevailed then. Anne-altarpiece contains messages that are characterized by the contemporary child and female visions. Saint Anne Skånela church flemish altarpiece netherlandish altarpiece Uppsala Cathedral Mary’s mother semiotics low iconography high iconography Jan van Coninxlo Jan Borman color analysis late middle ages Anna Selbdritt rhetoric Lena Liepe Mia Åkestam Sankta Anna Skånela kyrka flandriska altarskåp nederländsk altartavla Uppsala Domkyrka Marias mor bildsemiotik lågikonografi högikonografi Jan van Coninxlo Jan Borman färganalys senmedeltiden Anna-själv-tredje retorik Lena Liepe Mia Åkestam
4	Det filmiska ögat : En undersökning av konstbetraktandets natur i tunnelbanan genom fotomontaget ”Den dagen, den sorgen” på Karlaplans station Ljung, Bo January 2018 (has links) Uppsatsen undersöker konstbetraktandets natur i tunnelbanan genom en närstudie av fotomontaget ”Den dagen, den sorgen på Karlaplans tunnelbanestation i Stockholm. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur spelar ”Den dagen den sorgen” upp sin mening och hur tas denna emot av betraktaren i tunnelbanekontexten vid Karlaplan? Två underfrågor kompletterar frågeställningen: 1.Vilken är fotomontagets konstnärliga särart och hur är det organiserat narrativt? 2.Hur är tunnelbanans ”genius loci” och hur samverkar konstverket med platsen och rummet? Impetus för uppsatsen är konstverkets säregna och unika karaktär som konstverk. Det finns inget liknande verk i Stockholms tunnelbana. Det lockar, väcker frågor och involverar betraktaren på ett direkt sätt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka mekanismerna för denna betraktaraktiverande rörelse. En fråga som ofta saknas i den omfattande litteraturen om konsten i Stockholms tunnelbana är hur tunnelbanekonsten kommunicerar och tas emot av sina betraktarresenärer. Denna brist motiverar en undersökning av relationen mellan konstverk, betraktare och miljö. Uppsatsen är utförd med hjälp av en deduktiv och systematiskt tolkande arbetsmetod utifrån en receptionsteoretisk och semiotisk teoribildning. De valda frågeställningarna har riktat analysen och fotomontaget har studerats som konstnärligt och språkligt fenomen. Receptionsteorin utgår från Wolfgang Kemps begreppsanalys, vilken är strukturerad i interna och externa faktorer. Peter Gillgren kompletterar Kemp och visar hur betydelsefulla verkets interartiella referenser och den litterära meningen är för den receptionsteoretiska tolkningen. Roland Barthes semiotiska teckenanalys, där denoterande tecken omvandlas till konoterande i betraktarens medvetande, ligger också till grund för tolkningen Texten är uppbyggd av fem delar. De består av inledning, bakgrund, interna faktorer, externa faktorer samt avslutande diskussion med slutsatser och sammanfattning. Genom verkets många interartiella referenser framträder en samhällskritisk litterär mening. För att förmedla denna litterära mening har upphovsmannen medvetet sökt motverka en riskerad polysemi. Kompletterande performativa textremsor, det hyperrealistiska fotografiska bildmediet samt en återhållsamhet med fragment stramar åt och riktar bildens ”betydelse”. Bildens komposition och perspektiv samt en frekvent användning av vakanser och fokaliserande gestalter bjuder in betraktaren i bildens ”spel” och sätter dennes öga i rörelse. Verk, betraktare och miljö möts och förstår varandra i hastiga filmiska ögonblick. Sådan är konstbetraktandets natur på Karlaplans tunnelbanestation. bildkonst tunnelbanekonst politisk konst receptionsteori semiotik Wolfgang Kemp Roland Barthes Peter Gillgren fotomontage dada John Heartfield genius loci Metropolis Fritz Lang Apocalypse Now Mörkrets hjärta Joseph Conrad filmisk arkitektur Le Corbusier Bayeuxtapeten altarskåp Hieronymus Bosch Ebba Grön punk Karlaplan konstvetenskap visuell retorik Johan Eriksson. Larseric Vänerlöf Humanities and the Arts Humaniora och konst
5	Det omättliga ögat Ljung, Bo January 2020 (has links) This is a master thesis dealing with reception-theoretical aspects of the 96 meter long photomontage called That day and that grief, created by the Swedish photographer and artist Larseric Vänerlöf. The artwork is situated in the Karlaplan metro-station in Stockholm. The text is an extension of the master thesis that I wrote in 2017-2018, entitled The Cinematic eye. This new essay aims to deepen the understanding of how the photomontage reveals it´s meaning and how it is received by the viewer in the metro context at Karlaplan. Main questions: 1/ What is it in this big photomontage, that makes the viewing travellers, wanting to stay and watch it, even though they are in a hurry towards another place, in another matter? 2/ How does this artwork speak to me and how does it want me to watch it? 3/ What does the photomontage want to tell me? 4/ What does the work represents? Since my study focuses on the imagery and communication-act of the artwork, I find semiotics and reception-theory as the obvious theoretical tools. Part of the interpretation of the image relates to the semiotics of Roland Barthes and his statement that all images are polysemic and ambiguous and that they are culturally and historically conditioned. In my conclusion I discuss and to some extent challenge the mechanism and interaction between literal, denoting information and symbolic connotation in the viewer’s reception. The reception analysis is based on Wofgang Kemps conceptual apparatus formulated in The work of Art and its Beholder (1998), and Peter Gillgrens concept of interartial references. Hans Georg Gadamers view of art as a performative game complements the essays theoretical construction. I use a deductive and systematic interpretive working method. Based on the chosen semiotic and reception theoretical formation and through my questions, I have studied the phenomenology of the photomontage, i.e. as an artistic and linguistic phenomenon. Empathy in site/location, beholder and zeitgeist form the basis of the methodological work.The conclusions of the thesis are radically different from that of my former text from 2017-18. Imagery and symbolic ambiguities and focalics that refuse to reveal the "meaning" and content of the photomontage, activate the viewer in a performative way and creates a highly communicative work, which involves the viewer in the theatrical course. Through a deeper study of the “zeitgeist”, I have also concluded that the collective and political symbols from the 1970s in the work, have lost power and content at the time of the dismantling in 1982. The character that I previously perceived as "Art as weapon" has in this essay been transformed to "Art as visuality". The art of photography appears as the real subject matter for the photomontage at Karlaplan subwaystation. Larseric Vänerlöf Den dagen och den sorgen offentlig konst tunnelbanekonst politisk konst receptionsteori semiotik Wolfgang Kemp Roland Barthes Peter Gillgren Bengt Olvång Våga se Christer Strömholm Susan Sontag On Photography Hubert Damish The Origin of Perspective Kristina Fridh fotomontage dada genius loci Fritz Lang Metropolis Apocalypse Now Joseph Conrad Mörkrets hjärta Chatarina Dyrssen filmisk arkitektur Le Corbusier Bayeuxtapeten altarskåp Hieronymus Bosch The Garden of earthly Delights Ebba Grön Karlaplan konstvetenskap Johan Eriksson Bo Ljung Humanities and the Arts Humaniora och konst

1

Page generated in 0.0466 seconds