Vid utformning av kontor är krav på arbetsmiljö, tillgänglighet, trivselfaktor och att kunna påvisa sitt varumärke i kontoret av vikt. För att kontoret ska bidra till ett positivt arbetsklimat och ett effektivt arbetssätt bör även utformningen anpassas till den specifika verksamhet som bedrivs. Ett kontor med attraktiv utformning och bra arbetsmiljö ökar organisationens attraktionskraft mot befintliga och framtida medarbetare. Rapporten behandlar krav och aspekter att beakta vid ombyggnation av kontor och planering av ny kontorstyp i existerande lokaler. Med ett befintligt kontor finns givna förhållanden som ska tas hänsyn till och därför sammanfattas fakta om tekniska- och social aspekter som är av vikt vid valet av kontorstyp. Tekniska aspekter är ljud, ljus, luft, temperatur, bärande byggnadsdelar, vatten och avlopp, brand och el. Sociala aspekter innefattar ergonomi, kulörval, medarbetarhälsa, digitalisering, estetik och inredning. Olika kontorstyper beskrivs och utformningskrav från lagar och branschföreskrifter presenteras. Utförd studie baseras på en fallstudie av Skanskas kontor i Uppsala där en behovsanalys utförs och ett förslag på aktivitetsbaserad kontorslösning presenteras.

Bakgrund och syfte:Arbetet i ett aktivitetsbaserat kontor innebär både utmaningar och möjligheter. Syftet med studien är därför att undersöka vilka dessa är genom att studera hur ett företag som implementerat konceptet genomförde införandet, vilka effekter konceptet medfört samt huruvida arbetssättet tillgodoser den enskilde medarbetarens behov. Metod:Studien grundas i en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomförda på ett fastighetsbolag som implementerat konceptet. Empirin har sedan analyserats och diskuterats i relation till forskning och teori inom aktuellt området. Resultat:Resultatet visar att implementeringsprocessen har stor inverkan på hur konceptet upplevs och används efter införandet samt att både kunskaps- och informationsflödet påverkats positivt. Resultatet visar på utmaningar gällande koncentration och avskildhet, vilket lett till vissa justeringar. Slutsatser:Viktiga slutsatser är betydelsen av att i ett tidigt skede av processen involvera medarbetarna i den förändring som arbetssättet innebär samt att konceptet kan ha en positiv inverkan på kunskaps- och informationsspridningen samt sammanhållningen.

Ett coffice är en plats där café och kontor samverkar för att fungera som en alternativ kontorsplats för de som har behov av det. Det kan vara frilansare, kreatörer, studenter eller egna företagare som inte har möjlighet eller viljan att hyra en egen lokal. Samtidigt består ett coffice även av ett café som allmänheten är välkommen att besöka. Detta innebär att olika aktiviteter kommer ske på en och samma plats och det skapar en problematik kring utformningen av en cofficemiljö. Coffice är ett relativt nytt begrepp vilket innebär att det samtidigt inte finns någon uttalad etikett för hur besökare på platsen ska bete sig och det medför att det kan vara svårt att skapa tillit. För att lösa denna problematik skapas ett gestaltningsförslag som visar hur lokalen kan utformas för att stödja olika behov och aktiviteter samt på ett tydligt sätt kommunicera användandet. Gestaltningsförslaget utgår ifrån teori och empiri där teoriarbetet har gett en god inblick i aktivitetsbaserade kontorsmiljöer, social kognition samt hur informationsdesign kan användas för att kommunicera användandet av en plats. I det empiriska arbetet har metoderna intervju samt observation av befintliga coffice-miljöer använts. Data från metoderna har analyserats och utifrån detta har ett resultat framkommit. Resultatet visar i sin tur vilka aktiviteter platsen bör stödja samt vilka behov vardera aktivitet har. Detta arbete har varit ett samarbete med Villan, en cofficelokal i Eskilstuna. Resultatet har tillsammans med Villans förutsättningar och begränsningar använts för att skapa en zonindelning av lokalen. Zonerna är uppdelade efter aktivitetstyp och det ger besökaren möjlighet att välja den zon som lämpar sig bäst till det arbete som ska utföras för tillfället. Det kan exempelvis vara ett mer koncentrerat enskilt arbete eller en fika med några av de andra besökarna. Utformningen av lokalen har skapats för att tillgodose vardera aktivitets behov samt för att skapa en välkomnande plats som speglar verksamheten och dess omgivning. Förhoppningen är att gestaltningsförslaget visar en flexibel plats där besökarnas behov tillgodoses och där rörligheten på platsen blir naturlig. Även att besökarna ska ha möjlighet att i en avslappnad miljö interagera med varandra och öka den informella interaktionen som låter idéer växa. Detta arbete kan användas som utgångspunkt vid utformningen av Villan i Eskilstuna samtidigt som det går att användas som inspiration till utformningen av andra coffice-lokaler.

Syftet med denna studie var att undersöka om acceptansen av det aktivitetsbaserade kontoret har förändrats under de senaste åren och vilka faktorer som skulle kunna förklara detta. Covid-19 pandemin fick många tjänstemän att behöva övergå till att arbeta på distans vilket har lett till nya insikter angående det flexibla arbetet. Nya lärdomar har givit upphov till nya preferenser och därmed har en diskussion om vilket kontorskoncept som är mest lämpligt för att bemöta den efterfrågade flexibiliteten blivit aktuell. Genom att utföra intervjuer och analysera en Employee Preference Report kunde både primär- och sekundärdata användas för att besvara forskningsfrågan. Utifrån den empiri som samlats in och analyserats kunde det konstateras att acceptansen mot det aktivitetsbaserade kontoret tycks ha ökat. Resultatet visar att detta kan bero på att konceptet tillåter den anställde att arbeta mindre platsbundet samtidigt som det erbjuder en gemensam arbetsplats vilken stödjer innovation och samarbete.

Det är viktigt hur kontorsmiljöer utformas så att de kan skapa förutsättningar för lärande, välbefinnande och hälsa på arbetsplatsen. Syftet med aktivitetsbaserade kontor (ABkontor) är att ge de anställda möjligheten att välja den kontorsplats som bäst lämpar sig för den uppgift som ska utföras. Det innebär att ingen har en egen plats att gå till. Även om den här kontorstypen blir alltmer populär finns det begränsat med forskning som undersökt vilken effekt ABkontor har på kommunikation, stöd, hälsa och välbefinnande, särskilt ur ett lärandeperspektiv. Syftet med den här studien var att undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor i hur de skattar hälsa, välbefinnande och hur nöjda de är med olika förutsättningar för informellt lärande i ABkontor, samt om det finns ett samband mellan förutsättningar för informellt lärande på arbetsplatsen och upplevd hälsa och välbefinnande. Ett frågeformulär skickades ut till 174 arbetare på ett av Trafikverkets kontor och svarsfrekvensen var 53 %. Analyserna visar att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor i hur tillfredsställda de är med de olika förutsättningarna, generellt så skattades tillfredställelse högt. Ett signifikant samband hittades mellan informellt lärande och välbefinnande men inte mellan informellt lärande och hälsa. Vidare forskning behövs för att undersöka om informellt lärande faktiskt äger rum i ABkontor genom att undersöka en större population och en större variation av ABkontor för att reda ut den kausala relationen mellan informellt lärande och välbefinnande. / It is important how office environments get designed so they can promote conditions for learning, well-being and health in the workplace. The purpose of an activity-based office (ABW) is to give the employees a possibility to choose the workplace best suited for the task at hand, implying that no one has their own private office to go to. Although this office environment gets increasingly popular, there is a lack of research demonstrating the effects of ABW:s on communication, collegial support, health and wellbeing, especially from a learning perspective. The aim of this study was to investigate differences in how satisfied women and men are in an ABW with the conditions for informal learning, such as work-related information exchange, cooperation and social support and test whether it is a relation between informal learning at work and self-rated wellbeing and health. A questionnaire was sent out to 174 employees working at the Swedish Transport Administration and the response rate was 53 %. The analyses showed that there is no significant difference between men and women in how satisfied they are with the conditions for informal learning in the ABW, overall both genders gave high ratings on satisfaction. A significant relationship was found between informal learning and well-being but not between informal learning and health. Further research is needed to investigate whether informal learning actually takes place in the activity-based office, using a bigger sample and variety of ABW:s, to clear out if the relation between informal learning and well-being is causal.

Purpose: The aim with this study is to compare perceived productivity and job satisfaction between activity based offices and traditional offices. The goal is to investigate, through a quantitative comparison, productivity and job satisfaction between the office types, and if generations perceive this differently. Method: The method used in this study is a quantitative method, in form of a questionnaire. The questionnaire used was taken from a study made by Sahlström and Severin (2015) at the Royal Institute of Technology in Stockholm. The same questionnaire was taken because it had already been quality assured and had good content for the survey. Four IT companies were included in the study. Two of them had activity based offices and two of them had traditional office type. Literature review has also been a method in order to get a deeper understanding of the subject. Findings: The results of the study show that there are differences between the two office types in perceived productivity and job satisfaction. The traditional office type showed the best results. However, this result can be discussed since the two traditional offices differed widely in their responses. The results also show that there are differences between the generations experiencing productivity and job satisfaction of the various offices. The elder generation, Baby boomers, shows better results on the traditional office type and the younger generation, Generation Y, shows better results on the activity based offices. Implications: One conclusion to be drawn from this is that employees at traditional offices are more satisfied with their working place and experience increased productivity than employees on activity based offices. However, these results may be due to other factors than how the office environment affects the employees. Therefore, these results will not be recommended. Another conclusion is that the Baby boomers are experiencing higher productivity and job satisfaction of traditional office and Generation Y experiences higher productivity and job satisfaction on activity based office. These results can be recommended. Limitations: The limitations of this study are to examine only IT companies in Sweden with a maximal amount of employees of 150 persons. The results are, apart from the scattered results in the first issue, generally valid and can be applied to other IT companies. To succeed fully applicable results, a survey with more companies involved had been better. Then, detections of anomaly would easier have been discovered and possible disregards of certain results could have been done. Keywords: Perceived productivity - Self-rated assessment of employees on their own productivity. Traditional offices - In this work traditional offices includes cell offices and shared rooms. Activity based offices - Office where employees have no fixed work place and there are often zones to support different types of working. / Syfte: Syftet med detta examensarbete är att jämföra upplevd produktivitet och arbetstillfredsställelse mellan aktivitetsbaserade kontor och traditionella kontor. Målet är att genom en kvantitativ jämförelse undersöka upplevd produktivitet och arbetstillfredsställelse mellan kontorstyperna, samt om generationer upplever detta olika. Metod: Metoden som har använts i detta arbete är en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning. Enkäten som användes är tagen från en studie av Sahlström och Severin (2015) som gjordes på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Samma enkät användes då den redan hade kvalitetssäkrats och hade passande frågor för vår undersökning. Fyra IT-företag var med i undersökningen, varav två av dem hade aktivitetsbaserat kontor och två av dem hade traditionell kontorstyp. Litteraturstudie har även varit en metod för att få djupare förståelse inom ämnet. Resultat: Resultaten från studien visar att det finns skillnader mellan de två kontorstyperna i upplevd produktivitet och arbetstillfredsställelse. Den traditionella kontorstypen visade högst resultat. Dock kan detta resultat diskuteras då de båda traditionella kontoren skiljde sig mycket åt i svaren. Resultaten visar också att det finns skillnader mellan hur generationer upplever produktivitet och tillfredsställelse på de olika kontoren. Den äldre generationen, Baby boomers, visar högre resultat på den traditionella kontorstypen och den yngre generationen, Generation Y, visar högre resultat på de aktivitetsbaserade kontoren. Konsekvenser: En slutsats som kan dras från detta är att anställda på traditionella kontor är mer tillfredsställda med sin arbetsplats och upplever högre produktivitet än anställda på aktivitetsbaserade kontor. Däremot kan resultaten berott på andra faktorer än hur kontorsmiljön påverkar de anställda. Därför rekommenderas inte just dessa resultat. Ytterligare en slutsats är att Baby boomers upplever högre produktivitet och arbetstillfredsställelse på traditionella kontor och att Generation Y upplever högre produktivitet och arbetstillfredsställelse på aktivitetsbaserade kontor. Dessa resultat kan rekommenderas. Begränsningar: Avgränsningar som har gjorts är att endast undersöka IT-företag i Sverige med maximalt 150 anställda. Resultaten är, med undantag från de spridda resultaten i första frågeställningen, generellt giltiga och kan tillämpas på andra IT-företag. För att lyckas få helt applicerbara resultat hade en undersökning med fler företag medverkande varit bra, eftersom man då hade kunnat upptäcka avvikelser lättare och eventuellt bortse från vissa resultat. Nyckelord: Upplevd produktivitet - Självuppskattad bedömning av anställda på deras egen produktivitet. Traditionella kontor - I detta arbete innefattar traditionella kontor cellkontor och delade rum. Aktivitetsbaserade kontor - Kontor där de anställda inte har några fasta arbetsplatser och där det ofta finns zoner för att stödja olika typer av arbete.

Aktivitetsbaserade kontor blir allt vanligare men de har blivit kritiserade av ett flertal anledningar för att inte fungera effektivt och det behöver läggas mer fokus på att ta reda vad som blir problematiskt. Syftet med denna studie var bidra med kunskap hur den aktivitetsbaserade arbetsmiljön har för påverkan på arbetsmotivation, samverkan och kommunikation hos medarbetare som arbetar på ett sådant kontor. Med en kvalitativ undersökningsansats har jag utfört elva semistrukturerade intervjuer tillsammans med observationer på medarbetare som arbetar i Kungälvs stadshus. Litteraturöversikten innehåller tidigare forskning över aktivitetsbaserad kontorsmiljö och dess påverkan på faktorerna: arbetsmotivation, samverkan och kommunikation. Studiens resultat visade att motivation positivt av kulturen och arbetsmiljöns utseende tillsammans med det flexibla arbetssättet. Oväsen hade däremot en negativ påverkan på arbetsmotivationen när medarbetare inte kunde arbeta i en helt lugn arbetsmiljö och koncentrera sig. Fokuserade och hängivna ledare motiverar medarbetare till att vilja arbeta. Medarbetare kan sitta var som helst på kontoret och ledarna behöver lita på dem då de inte ser dem lika mycket, när medarbetarna känner att ledaren förlitar sig på dem ökar deras motivation. De grupporienterade ytorna på kontoret skapar en fysisk kontakt som stimulerar samverkan och höjer motivationen. Motivationen har ett samband till både samverkan och kommunikation. Grupporienterade ytor stimulerar även kommunikationen på kontoret men den överstimuleras inte. Kontoret som är kreativt på ett flertal sätt effektiviserar samverkan. Medarbetare kommunicerar mycket med hjälp av modern teknik på aktivitetsbaserade kontor för att ta kontakt med kollegor och ledare, men tekniken överanvänds inte. Avsaknaden av väggar på kontoret gör det öppet och synligt för medarbetarna att se varandra, då förbättras samverkan och effektiviseras kommunikationen mellan medarbetarna. / Activity-based offices are becoming more common, but they have been criticized by a number of reasons for not function effectively and it needs to be focused on finding out what the problems are. The purpose of this study was to contribute knowledge how the activity-based working environment has influence on work motivation, cooperation and communication among employees working in such offices. With a qualitative research approach, I have done eleven semi-structured interviews together with observations on employees working in Kungälvs Hall. The literature review includes previous research on activity-based office environment and its impact on the factors: motivation, collaboration and communication. The study results showed that motivation positive culture and work environment appearance along with the flexible working. Noise other hand, had a negative impact on work motivation when employees could not work in a completely peaceful environment and concentrate. Focused and dedicated leaders motivate people to want to work. Employees can sit anywhere in the office and leaders need to trust them when they do not see them as much, when employees feel that the leader relies on to increase their motivation. The group-oriented surfaces in the office creates a physical contact that stimulates cooperation and increase motivation. The motivation is related to both cooperation and communication. Group-oriented surfaces also stimulate communication in the office but not over stimulated. The office that is creative in numerous ways streamlines cooperation. Employees communicate a lot with the help of modern technology on activity-based office to get in touch with colleagues and leaders, but the technique of not used. The lack of walls in the office makes it open and visible for the employees to see each other, which improves cooperation and efficient communication between employees.

Syfte: Idag har det blivit allt mer vanligt att verksamheter använder sig av aktivitetsbaserade kontor, så kallade ABW-kontor. En anledning till detta är att kontorsformen är mer yteffektiv då den oftast är utformad för ett färre antal medarbetare än vad verksamheten har anställda. Problemet med många av dagens aktivitetsbaserade kontor är att utformningen inte är rätt anpassad till verksamhetens behov. Detta grundar sig i att det finns en kommunikationsbrist i utformningsprocessen vilket medför att arkitekten inte får den information om verksamheten som behövs. Målet med arbetet har varit att komma fram till ett hjälpmedel som kan undvika kommunikationsbristen för att i framtiden ge arkitekter ett bättre underlag för att utforma ABW-kontor. Metod: Studien har bestått av en kvalitativ undersökning där fallstudier, intervjuer och dokumentgranskning använts. Studiens största datainsamling består av semistrukturerade intervjuer med arkitekt och personer som arbetat hos de tre verksamheterna under utformningsprocessen. Utöver detta utfördes en dokumentgranskning av planlösningarna hos verksamheterna. Dessa datainsamlingsmetoder kunde därefter analyseras och generera svar på studiens frågeställningar. Resultat: Undersökningen visade att det funnits en kommunikationsbrist i samtliga utformningsprocesser hos de tre verksamheterna. En av verksamheterna hade använt sig mer av medarbetarna i utformningsprocessen vilket kan kopplas till att de anställda var nöjda med kontoret. Från intervjuerna framgick det vad i kontorets utformning som var viktigt för att kontoret skulle bli så anpassat till verksamhetens behov som möjligt. Utifrån den här informationen skapades en checklista för arkitekt, beställare och anställda. Checklistan kan användas i utformningsprocessen för att få ett bra underlag till att anpassa kontorets utformning till verksamhetens behov. Konsekvenser: En slutsats av den här studien är att alla ABW-kontor inte är anpassade efter verksamhetens behov. Under utformningsprocessen involveras inte alla medarbetarna tillräckligt mycket vilket har visat sig vara nödvändigt för ett fungerande resultat. För att ge en arkitekt möjlighet att utforma ett aktivitetsbaserat kontor så bra som möjligt behövs information från medarbetarna som förklarar deras arbetssätt och behov. En rekommendation utifrån resultatet är att göra checklistan digitaliserad så att större företag kan använda sig av den också. Begränsningar: Studien har avgränsats till att undersöka tre verksamheter med olika typer av organisationer, ekonomi, IT och marknadsföring. Antalet intervjuer på de olika verksamheterna har även avgränsats till att intervjua personer som endast varit med under bytet till ABW-kontor. Den resulterande checklistan är lämpad att användas i små företag eftersom checklistan är i pappersform. För stor insamling av checklistor kan minska effektiviteten i utformningsprocessen. Metodvalen är anpassade för studiens omfattning men arbetet hade stärkts om intervjuer även utförts med arkitekter som utformat de valda ABW-kontoren. Nyckelord: ABW, Aktivitetsbaserat kontor, Kommunikationsverktyg, Utformningsprocess. / Purpose: Nowadays it is more common to use activity based work offices, known as ABW-offices. One of the reasons why it is getting more popular is because of the space efficiency. ABW-offices are often designed for less people than number of employees. The problem with many of today’s activity based work offices is that it is not suitable for every type of work environment and its needs. The reason is lack of communication during the design process. That can lead into less information about the working environment for the architect. The goal with the case study has been to produce a userfriendly communication tool so the architect has a better base to start the design process. Method: The study is a qualitative survey with case studies, interviews and document analysis. The largest data collection has been semi structured interviews with architect and employees. The document analysis is based on the layouts of the different work offices. These data collection methods could thereafter be analyzed and generate answers to the questions of the case study. Findings: The study showed that there has been a lack of communication during the design process in every ABW-office. One of the three offices involved the employees during the design process, and the employees seemed to be happy with how the office turned out. The interviews gave information about what factors that can be most important to make the ABW-office as suitable as possible for the work office. After analyzing the empiricism a checklist was created for architect, client and employees. The checklist can be used during the design process to fill the client and the employees need to make a suitable working environment. Implications: A conclusion of this study is that all ABW-offices are not suitable enough for the work office. All the employees did not get fully involved during the design process which, after research, are the best way to get the ultimate result. Therefore, the architect needs to get as much information as possible from the employees to make a good and suitable layout for plan views. A recommendation is to improve the checklist and make it digitized so bigger companies can use the checklist too. Limitations: The study has been delimited to make a research about three different companies with different types of organizations, economy, IT and marketing. People that has been interviewed have all been a part of the exchange to an ABW-office. The checklist is mostly suitable for smaller companies to use since the checklist is in shape of paper. Too many checklist can lead to a less effective designprocess. The methods are chosen in consideration to time and extent of the study. The study would have strengthen if more interviews with for instance the responsible architects of the chosen ABW-offices were made. Keywords: ABW, Activity based work office, Communication tool, Design process.

Kontorslösningar med olika typer av utrymmen, så kallade aktivitetsbaserade kontor, blir allt vanligare  bland  svenska  organisationer.  Utspridningen  av  denna  kontorstyp  är  mycket omstridd.  Tydligt  är  att  det  vanligen  pratas  om  ämnet  ur  ett  finansiellt  kostnadssparande perspektiv. I denna uppsats har en fallstudie av en organisation som har genomgått skiftet från ett  klassiskt  cellrumskontor  till  ett  aktivitetsbaserat  kontor.  Uppsatsen  söker  svar  på frågeställningen  Hur  påverkar  implementeringen  av  ett  aktivitetsbaserat  kontor  anställdas produktivitet?. För att undersöka hur produktiviteten har påverkats används en teoretisk modell som  visar  på  en  anställds  produktivitet  är  beroende  av  den  anställdes  välmående  på arbetsplatsen. Sex stycken intervjuer  har hållits och interna dokument från organisationen har varit del av underlaget. Studiens resultat visar på att implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor leder till en förbättring av de anställdas välmående på arbetet och därmed en förbättring i  produktiviteten.  Utöver  detta  framkommer  det  att  organisationen  kraftigt  har  minskat  sin kontorsyta  och  att  det  aktivitetsbaserade  kontoret  därmed  är  en  metod  för  att  spara  pengar. Dessutom har studien funnit att det är av stor vikt att ledarskapet inom en organisation förändras då organisationen går från en klassisk till en aktivitetsbaserad kontorsmiljö.

Uppsatsen syftar till att undersöka en aktivitetsbaserad arbetsplats och de anställdas upplevelser av att arbeta på en sådan. Frågeställningarna berör vilka möjligheter och utmaningar som kan identifieras på en aktivitetsbaserad arbetsplats, samt hur de anställda beskriver övergången till ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Det teoretiska ramverk som presenteras berör begrepp om fysisk arbetsmiljö, organisatorisk och social arbetsmiljö, integrering och segmentering, extern- och intern reglering, samt den så kallade krav-kontroll och stödmodellen. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har präglat denna uppsats. Det empiriska materialet är insamlat genom åtta semi-strukturerade intervjuer med anställda som arbetar på en aktivitetsbaserad arbetsplats. Målet har varit att fånga de intervjuades upplevelser, åsikter och känslor om uppsatsens ämne. Studiens resultat har gett en ökad förståelse för hur anställda upplever och beskriver sin aktivitetsbaserade arbetsplats. De möjligheter som har konstaterats handlar om den kontroll och flexibilitet informanterna har fått i och med arbetssättet, samt att de fått större kontroll och utbyte gällande de sociala relationerna på arbetsplatsen. De utmaningar som uppmärksammats berör huvudsakligen hur individuella preferenser och personlighetsdrag kan påverka upplevelsen av en aktivitetsbaserad arbetsplats. Resultatet visar även att informanterna beskriver övergången till aktivitetsbaserat som relativt positiv, eftersom de har varit delaktiga i processen och i och med övergången till aktivitetsbaserat fått större självbestämmande än innan implementeringen. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har delvis förbättrats i och med större valmöjligheter, medan den fysiska har några utmaningar kvar, speciellt gällande anställdas koncentrationsmöjligheter och arbetsplatsens lokaler.