Studien undersöker vilka verktyg svensklärare i årskurs 6 eftersöker för att underlätta den individanpassade undervisningen. Dessutom undersöks hur lärare redan arbetar med individanpassning i klassrummet samt hur de förhåller sig till läroplanen. Studien går in på begreppen individualisering och individanpassning samt individuella behov och redogör för en definition av dessa. Det sociokulturella perspektivet diskuteras utifrån dess inverkan på den befintliga läroplanen samt lärarnas sätt att arbeta. Fyra lärare i Uppsala kommun intervjuas, och dessa intervjuer analyseras i tre olika kategorier: Lärares nuvarande arbetssätt, från styrdokument till skolverksamhet samt lärares önskemål för en framgångsrik anpassad undervisning. Under samma rubriker presenteras också studiens resultat vilket kortfattat visar att individanpassning ser olika ut beroende på skola, lärare och elevernas behov. Individens och gruppens behov prioriteras och definieras olika beroende på situation och en individanpassad undervisning möter i dagsläget vissa svårigheter. För att hitta en lösning på dessa svårigheter uttrycker lärarna flera exempel på hjälpmedel som skulle underlätta deras individanpassning.

Bakgrund och syfte:Arbetet i ett aktivitetsbaserat kontor innebär både utmaningar och möjligheter. Syftet med studien är därför att undersöka vilka dessa är genom att studera hur ett företag som implementerat konceptet genomförde införandet, vilka effekter konceptet medfört samt huruvida arbetssättet tillgodoser den enskilde medarbetarens behov. Metod:Studien grundas i en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomförda på ett fastighetsbolag som implementerat konceptet. Empirin har sedan analyserats och diskuterats i relation till forskning och teori inom aktuellt området. Resultat:Resultatet visar att implementeringsprocessen har stor inverkan på hur konceptet upplevs och används efter införandet samt att både kunskaps- och informationsflödet påverkats positivt. Resultatet visar på utmaningar gällande koncentration och avskildhet, vilket lett till vissa justeringar. Slutsatser:Viktiga slutsatser är betydelsen av att i ett tidigt skede av processen involvera medarbetarna i den förändring som arbetssättet innebär samt att konceptet kan ha en positiv inverkan på kunskaps- och informationsspridningen samt sammanhållningen.

Competence as a part of human resource development is a well discussed subject as the individual is being seen as human capital for the organization. The question of whether competence development generates any effect creates an interest in examining it from an individual perspective. This study investigates the perception of competence development among people working in a management position. The purpose of this study is to examine how different individuals in managing positions reason about - and perceive - their own competence development, as well as how it relates to the needs of the organization in which the individual works. The study is carried out with a qualitative methodological approach where the empirical data has been collected through seven semi-structured interviews with respondents who all work in some form of management position. In order to create a wide range of respondents, the respondents consisted of managers from different types of Swedish organizations, both in the private and public sector. The data has been processed with a thematic analysis, where underlying themes have been identified based on the respondents' perception of competence development. The theoretical framework consists of Ellström's four perspectives on competence development, which intend to operationalize the purpose and raise perspectives on how competence development is shaped. The results show that the individual perceives their own motivation, as well as the possibilities of the organization to offer activities, as important factors for competence development. Also, the fact that the respondents work in management positions creates a two-sided relationship with the organization, where the respondents perceive a dependent relationship between their own and the organization's need for competence development. Thus, the result illustrates that the needs of the organization are governing in how competence development is designed, and that the individual's own interest in competence development can be influenced by how the need is expressed in the organization.

<p><strong></strong></p><p>Att kunna läsa med god förståelse är en förutsättning för att klara dagens skola och samhället i övrigt. Därför är ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling och att eleven redan från början får uppleva att läsning handlar om mening, glädje, budskap, upplevelse och förståelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lärare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade ämnen var de som hade bäst resultat i DLS-testen, delprov Läsförståelse var vårt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lärares uppfattningar om planering och arbete med läsförståelse för att eleverna ska nå goda resultat. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lärare Ma/No. Studien bygger på en fenomenografisk ansats, vilket innebär att den beskriver människors uppfattningar om ett fenomen.</p><p> Vårt resultat visar att våra respondenter visar på en god kunskap om vad begreppet läsförståelse innebär. Respondenternas framgångsrika faktorer för elevernas läsförståelse är att de arbetar utifrån den enskilde individens behov, samt använder samtalet med eleven som utgångspunkt i planering och undervisning. De arbetar även mycket med undervisning av lässtrategier och dessutom ser de högläsning för eleverna som betydelsefullt för att utveckla en god läsförståelse. Respondenterna påtalar även vikten av ordning och reda i klassrummet samt vad det gäller struktur och arbetssätt.</p><p> </p>

Att kunna läsa med god förståelse är en förutsättning för att klara dagens skola och samhället i övrigt. Därför är ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling och att eleven redan från början får uppleva att läsning handlar om mening, glädje, budskap, upplevelse och förståelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lärare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade ämnen var de som hade bäst resultat i DLS-testen, delprov Läsförståelse var vårt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lärares uppfattningar om planering och arbete med läsförståelse för att eleverna ska nå goda resultat. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lärare Ma/No. Studien bygger på en fenomenografisk ansats, vilket innebär att den beskriver människors uppfattningar om ett fenomen.  Vårt resultat visar att våra respondenter visar på en god kunskap om vad begreppet läsförståelse innebär. Respondenternas framgångsrika faktorer för elevernas läsförståelse är att de arbetar utifrån den enskilde individens behov, samt använder samtalet med eleven som utgångspunkt i planering och undervisning. De arbetar även mycket med undervisning av lässtrategier och dessutom ser de högläsning för eleverna som betydelsefullt för att utveckla en god läsförståelse. Respondenterna påtalar även vikten av ordning och reda i klassrummet samt vad det gäller struktur och arbetssätt.

Hur kan verksamma pedagoger i förskolan arbeta för att synliggöra och bemöta varje barns individuella behov samtidigt som man ska förhålla sig till barngruppen som helhet? Och hur säkerställer vi att varje barns individuella behov tillgodoses? Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar det finns i förskolan för att se varje barn och möta deras individuella behov för att verksamma pedagoger ska kunna ge alla barn lika möjligheter till utveckling och lärande. Förskolans uppdrag har historiskt sett ändrats från ett fokus på omsorg till ett fokus på lärande och utveckling i samband med införandet av Läroplanen för förskolan: lpfö 18 (2018). Ett begrepp som försöker förena dessa två uppdrag är educare, som syftar till förskolans helhetssyn, att trygghet och omsorg i relation till utveckling och lärande ska tillsammans göra att barnet uppnår sin fulla utvecklingspotential. Vår studie utgår från en kvalitativ metod som genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan försöker synliggöra och diskutera tryggheten och omsorgen som förutsättningar för ett barns utveckling och lärande. Utifrån ett omsorgsetiskt och anknytningsteoretiskt perspektiv analyseras den empiri som samlats in för studien. Diskussionen visar på hur pedagogernas barnsyn och gemensamma förhållningssätt kan skapa de förutsättningar som krävs för barnens trygghet och lärande och att utvecklas i en förskolemiljö som genom medvetenhet kan bidra till att alla barns individuella behov tillgodoses och möts i en gemensam förskola för alla.

Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har de som tillhör personkrets 1 eller 2 rätt till insatsen daglig verksamhet. Av samtliga tio insatser enligt LSS är daglig verksamhet vanligast. De övergripande målen med daglig verksamhet är meningsfull sysselsättning, delaktighet i samhället, stärka individens självbestämmande och att brukaren ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. Trots stora framsteg i funktionshinderpolitiken visar forskning att dessa mål kan vara svåra att uppfylla och att dessa människor ännu marginaliseras. Syftet med denna studie är att förstå och öka kunskapen om hur personal inom daglig verksamhet arbetar för att möta brukares individuella behov. Studien är baserad på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal på åtta olika dagliga verksamheter i Stockholms stad. För att analysera resultatet utgick vi från teori om empowerment och paternalism. Vi identifierade tre huvudteman under kodningen; Lära känna brukaren, Genomförandeplan och Vems behov styr som presentationen av resultatet sorterats efter. Resultatet visade att daglig verksamhet är ett forum där personer med intellektuell funktionsnedsättning har möjlighet kan få sina individuella behov tillgodosedda om rätt förutsättningar ges. Vi identifierade att personal stöter på hinder för att kunna tillgodose brukarens individuella behov som vanligtvis är av organisatorisk karaktär. Det är felaktiga nivåbedömningar, brist på ekonomiska resurser, handledning och vidareutbildning samt lokaler som inte var anpassade för brukarna. Vidare fann vi att det finns stora utmaningar med att kommunicera med personer som har kognitiva svårigheter varför det är av vikt att personal har tillgång till olika kommunikativa hjälpmedel samt kunskap för att använda dessa. För att kartlägga individuella behov använder personal olika verktyg men den huvudsakliga och centrala som vi fann var genomförandeplanen. I denna studie kommer vi beskriva närmare om personalens arbetssätt, möjligheter och dess utmaningar för att möta individuella behov som visat sig vara mycket komplext. / According to the Swedish act concerning support and service for people with certain functional impairment (LSS) those who meet the criteria 1 or 2 specified by the act have the right to daily activity centres. Of all ten initiatives according to LSS, daily activity centres are most common. The overall goals of daily activity centres are meaningful activities, community participation, strengthening the individual's self-determination and ensuring that the user is guaranteed good living conditions. Despite major advances in disability policy, research shows that these goals can be difficult to achieve and that these people are still marginalized.  The purpose of this study is to understand and increase the knowledge of how staff in daily activity centres work to meet users' individual needs. The study is based on eight qualitative semi-structured interviews with staff at eight daily activity centres in Stockholm. We used the theory of empowerment and paternalism to analyse our results. We identified three main themes during coding; Get to know the user, Implementation plan and Whose needs is in control? by which the presentation of the results is sorted. The result showed that daily activity centres is a forum where people with intellectual disabilities have the opportunity to get their individual needs met if given the right conditions. We identified that staff encounter barriers to being able to meet the user's individual needs, which are usually of an organizational nature. There are incorrect level assessments, a lack of financial resources, guidance and further education as well as facilities that were not adapted for the users. Furthermore, we found that there are major challenges in communicating with people who have cognitive difficulties, which is why it is important that staff have access to various communication aids and knowledge to use them. To identify individual needs, staff use different tools, but the main and central one we found was the implementation plan. In this study, we will describe in more detail about the staff's way of working, opportunities and its challenges in meeting individual needs that have proved very complex.

I Sverige finns något som benämns samhällsvård, det vill säga vård och behandling av olika målgrupper i dygnet-runt-miljö. Placering i samhällsvård kan göras i fyra olika former av vård, nämligen familjehem, hem för vård eller boende (HVB), särskilda ungdomshem och stödboenden. HVB-hem arbetar på uppdrag av socialtjänsten, som tar emot barn och unga för vård eller behandling i förening med ett boende. De barn och unga som placeras på ett HVB-hem bor med någon annan än sina biologiska föräldrar, vilket innebär att personalen träder i föräldrarnas ställe. Personalen bär på ett stort ansvar att ge klienten stöd och skydd, men också omsorg och gränssättning på ett professionellt sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka hur personalen inom HVB-hem arbetar för att möta och tillgodose klientens individuella behov. För att ta reda på detta har vi undersökt två HVB-hem i två olika kommuner i Sverige. Då uppsatsen bygger på en komparativ analys med kvalitativ ansats valde vi att jämföra två olika HVB-enheter, nämligen ett privat och ett kommunalt, för att se om det finns skillnader och likheter i arbetssättet för att tillgodose klientens individuella behov. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med totalt åtta personal i båda HVB-enheter. Studien ledde fram till ett resultat som visade flest likheter mellan det kommunala och det privata HVB-hem som vi undersökte. En av likheterna som framkom, utifrån det empiriska materialet, var att klienternas individuella behov handlar främst om trygghet, kärlek och omsorg. En ytterligare likhet var att personalen kommunicerar utifrån ett lågaffektivt bemötande för att uppfylla klienternas individuella behov. En annan likhet var att det rådde total enighet bland respondenterna om att kommunikation och god relation är det mest väsentliga i arbetet med barn och unga med diagnoser. Av samtliga respondenter nämndes vikten av lågaffektivt bemötande, empati och tålamod, särskilt då det kan uppstå svårigheter i arbetet med barn och unga med någon form av diagnos. Att vi fick fram dessa likheter är för at samtliga hem för vård eller boende (HVB) i Sverige arbetar under socialtjänstens lag samt mål. Utifrån resultatet kan konstateras att klientens individuella behov tillgodoses på närliknande sätt och metoder på respektive HVB-hem som vi undersökt. / In Sweden, there is something called community care, that is, care and treatment of different target groups in a 24-hour environment. Placement in community care can be done in four different forms of care, namely family home, homes for care or living (HVB), special youth homes and assisted living facilities. HVB-home works on behalf of the social service, which receives children and young people for care or treatment in association with a residence. The children and young people who are placed in an HVB-home live with someone other than their biological parents, which means that the staff take the place of the parents. The staff bear an important responsibility to provide the client with support and protection, but also care and boundary setting in a professional manner. This essay aims to investigate how the staff within HVB homes work to meet and satisfy the client's individual needs. To find out, we investigated two HVB homes in two different municipalities in Sweden. Since the essay is based on a comparative analysis with a qualitative approach, we chose to compare two different HVB units, one private and one municipal, to see if there are differences in the way of working to meet the client's individual needs. The material has been collected through interviews with eight personnel in the respective HVB units. The study led to a result that showed the most similarities between the municipal and private HVB homes that we examined. One of the similarities that emerged, based on the empirical material, was that the clients' individual needs are primarily about safety and care. A further similarity was that the staff communicate based on a low-affective approach to fulfill the clients' individual needs. Another similarity was that there was total agreement among the respondents that communication and good relationships are the most essential in working with children and young people with diagnoses. All respondents mentioned the importance of a low-emotional approach, empathy and patience, especially when difficulties can arise when working with children and young people with some form of diagnosis. The fact that we found these similarities is because all homes for care or living (HVB) in Sweden work under the social services law and goals. Based on the results, it can be concluded that the client's individual needs are met in closely similar ways and methods at the respective HVB homes that we examined.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningar beträffande äldre barn i åldrarna tre till fem års möjligheter till återhämtning som tillgodoser deras individuella behov i förskolan. För att undersöka studiens syfte är data framtagen med hjälp av semistrukturerade intervjuer med pedagoger från några förskolor i södra Sverige. Sammanlagt har sex förskollärare och två barnskötare delgett sina uppfattningar samt erfarenheter om hur de arbetar med vila i förskolan och vilka möjligheter barnen får till återhämtning som tillgodoser deras individuella behov. Maslows behovsteori med några tillhörande begrepp och analysbegreppen passiv samt aktiv vila har tillämpats vid analys av resultatet. Studiens resultat synliggör att pedagogerna anser att barns återhämtning i förskolan har en betydelsefull inverkan på barnens välbefinnande, utveckling samt lärande. Förekomsten av vila varierar mellan förskolorna och barnen erbjuds olika vilsamma aktiviteter i form av passiv alternativt aktiv vila. Somliga förskolor erbjuder barnen vila endast vid ett specifikt tillfälle samtidigt som andra förskolor erbjuder barnen vila vid ett flertal tillfällen under dagen. Dock är det vanligt förekommande att barnen främst får möjlighet till vilsamma aktiviteter efter maten. Resultatet visar även att vilan kan vara utmanande och pedagogerna nämner framförallt personaltäthet, stora barngrupper samt barns varierande behov av återhämtning som dilemman. Av den anledningen kan det vara svårt att finna en aktivitet som tillfredsställer samtliga barns behov av återhämtning. Pedagogerna anser således att det är betydelsefullt att vara närvarande, uppmärksam och flexibel för att erbjuda barnen vilsamma aktiviteter som tillgodoser det enskilda barnets behov. Mindre barngrupper och genomtänkta gruppsammansättningar anses även skapa goda förutsättningar för att anpassa vilan utifrån barnens individuella behov.

I detta examensarbete utforskar jag hur en kan arbeta med en designprocess i möbler för en skolmiljö med ett bredare fokus än vad möblerna på marknaden är idag. Genom att utgå från barn i klassrummet med varierande behov, hoppas jag på att designa skolmöbler som passar fler individer. Med det har jag utgått i designprocessen med perspektivet och arbetsmetoden – Design for all och tagit fram en möbel som kan placeras in en skolmiljö i dagens klassrum. Min förhoppning är att kunna formge skolmöbler som inkluderar hjälpmedel som stimulerar och hjälper till i elevens arbete. Syftet med att fördjupa mig i ämnet skolmöbler är att jag vill fördjupa mig i skolans värld och lära känna miljöerna som möblerna sätts in i. Detta med en önskan att sedan i arbetslivet arbeta med att ta fram anpassade möbler. Arbetet inleds med en teoretisk undersökning där jag gör platsbesök på skolor, har samtal med pedagoger och med en fysioterapeut vid namn Ulrika Myhr som jag har samarbetat med samt dialog med handledare. Med ett valt fokus på mellanstadiet arbetar jag utifrån ett befintligt klassrum tillhörande en fyra bestående av två mentorer och 34 elever. Där har jag en dialog med eleverna och pedagogerna om hur de ser på och arbetar i sin miljö. Därefter gör jag egna analyser från de resultaten och gör ett förslag på möbler tänkta för det klassrum jag arbetat med. Därpå går jag över till en praktisk undersökning där jag har en kontinuerlig dialog om ergonomi med Ulrika Myhr samt jag testar hur ergonomi och design möts tillsammans i en form som till slut blir min design. Min slutsats visar på att det är svårt att få in alla funktioner i en möbel och tillgodose alla elever även ifall om man designar utifrån perspektivet design for all. Men däremot går det att designa för fler och för fler än vad det görs nu. Jag drar också slutsatsen att ha involverat eleverna själva i designprocessen har visat på att de har tydligt själva vet vad de vill ha och deras åsikter har gjort att mitt arbete har gett ett så gott resultat. / In this degree project, I explore how one can work with design processes in furniture for a school environment with a broader focus than the furniture on the market today. By focusing on children in a classroom, all with a broad spectrum of different needs, I hope to design school furniture that suits more individuals. I have started this particular design process with the perspective, and working method, of "design for all"; and produced a piece of furniture that can be placed in a school environment in today's classroom. My hope is to be able to design school furniture that includes features which can stimulate and assist the student's work. The further purpose of this project is that I want to immerse myself in the world of today's pupils, getting to know the environments that the furniture they use is placed in. My hope is that this will aid me in my further desire to then work on creating customized furniture in my professional working life. My working process begins with a theoretical investigation where I make on-site visits to schools, have conversations with educators and with a physiotherapist named Ulrika Myhr, with whom I have also collaborated, as well as dialogue with supervisors. With a chosen focus on the ages of 9-12, which constitutes the Swedish school system's later primary school years, I work on-site with access to a fourth-grade class and classroom, consisting of two mentors and 34 students. There, I have a dialogue with the students and teachers about how they view and use their working environment. I then make my own analyzes from those results which leads to a proposal for new furniture intended for the classroom I worked with. I then move on to a practical investigation where I have an on-going dialogue about ergonomics with Ulrika Myhr, and I test how ergonomics and design meet in the form that ultimately becomes my design. My conclusion shows that it is difficult to include all necessary functions in a piece of furniture while still satisfying the needs of all students, even if you design it from the perspective of "design for all". But on the other hand, it is possible to design for more people than is currently being done. I also conclude that having involved the students themselves in the design process has shown that they clearly know what they want, and their opinions have given the results of my work a greater legitimacy in its relevance.