<p><strong></strong></p><p>Att kunna läsa med god förståelse är en förutsättning för att klara dagens skola och samhället i övrigt. Därför är ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling och att eleven redan från början får uppleva att läsning handlar om mening, glädje, budskap, upplevelse och förståelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lärare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade ämnen var de som hade bäst resultat i DLS-testen, delprov Läsförståelse var vårt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lärares uppfattningar om planering och arbete med läsförståelse för att eleverna ska nå goda resultat. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lärare Ma/No. Studien bygger på en fenomenografisk ansats, vilket innebär att den beskriver människors uppfattningar om ett fenomen.</p><p> Vårt resultat visar att våra respondenter visar på en god kunskap om vad begreppet läsförståelse innebär. Respondenternas framgångsrika faktorer för elevernas läsförståelse är att de arbetar utifrån den enskilde individens behov, samt använder samtalet med eleven som utgångspunkt i planering och undervisning. De arbetar även mycket med undervisning av lässtrategier och dessutom ser de högläsning för eleverna som betydelsefullt för att utveckla en god läsförståelse. Respondenterna påtalar även vikten av ordning och reda i klassrummet samt vad det gäller struktur och arbetssätt.</p><p> </p>

Att kunna läsa med god förståelse är en förutsättning för att klara dagens skola och samhället i övrigt. Därför är ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling och att eleven redan från början får uppleva att läsning handlar om mening, glädje, budskap, upplevelse och förståelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lärare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade ämnen var de som hade bäst resultat i DLS-testen, delprov Läsförståelse var vårt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lärares uppfattningar om planering och arbete med läsförståelse för att eleverna ska nå goda resultat. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lärare Ma/No. Studien bygger på en fenomenografisk ansats, vilket innebär att den beskriver människors uppfattningar om ett fenomen.  Vårt resultat visar att våra respondenter visar på en god kunskap om vad begreppet läsförståelse innebär. Respondenternas framgångsrika faktorer för elevernas läsförståelse är att de arbetar utifrån den enskilde individens behov, samt använder samtalet med eleven som utgångspunkt i planering och undervisning. De arbetar även mycket med undervisning av lässtrategier och dessutom ser de högläsning för eleverna som betydelsefullt för att utveckla en god läsförståelse. Respondenterna påtalar även vikten av ordning och reda i klassrummet samt vad det gäller struktur och arbetssätt.