Bakgrund: Kontorens utformning påverkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förändrats genom tiden vilket till viss del beror på samhällsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssätt är ett nytt sätt att utforma kontor på och allt fler organisationer väljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Syfte: Att skapa förståelse för modets inverkan på organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssätt.  Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien är en tvärsnittsstudie med datainsamling från mer än ett fall. Åtta kvalitativa intervjuer och två observationer har genomförts.    Resultat, slutsatser: Det finns flera motiv till att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Sänkta kostnader till följd av minskade lokalytor, ökad produktivitet, hänsyn till miljön, ökad attraktionskraft, ökat samarbete och innovationsskapande är exempel på motiv till implementeringen. Utifrån en modemetafor kan det ses en ökad spridning av begreppet aktivitetsbaserat arbetssätt, vilket sker genom konsulter, företag och media. Idén aktivitetsbaserat arbetssätt har rest in i diskursen organisation och håller på att förändra normen som upprätthåller bilden av vad som anses vara det bästa sättet att utforma arbetsplatsen på, det vill säga vad som ger organisationer legitimitet. / The design of the offices affect how organizations are perceived internal and externally. The design has changed over time that to some extents depend on the society development and fashion. Activity-based workplace is a new way to design offices and many more organizations choose to implement an activity-based workplace approach nowadays.  The purpose of the study is to create understanding of the influence of fashion in organizations development by studying the introduction of activity-based workplace. The study is based on a deductive research approach with a qualitative research methodology. The study is a cross-sectional research with data collection from more than one case. Eight qualitative interviews and two observations have been completed. There are several reasons for implementing an activity-based workplace. Reduced costs due to reduced workspace premises, increased productivity, being environmentally responsible, increased attractiveness, collaboration and innovation creation are examples of reasons for the implementation. In a fashion metaphor, the spread of the activity-based workplace concept is increasing provenly, which is done by consultants, companies and the media. The idea of activity-based workplace has entered the discourse of organization and it is about to change the norm that maintains the image of what is considered the best way to design the workplace; that is what gives organizations legitimacy.

Purpose: With the vast changes in the work life comes changes in the office design. One of the newest on the market is ABW (Activity Based Workplace), were the employees themselves chooses were to sit in the office depending on what fits them best according to the moment. This thesis contributes with knowledge that is necessary for an organisation to know before they begin using an ABW. The goal is to evaluate how an efficient ABW-environment is created. An ABW are efficient when the workplace concept works the way it is supposed to do and with that provides good results from the recourses that are available. This thesis addresses the implementation of the transition to an ABW from a traditional office type and how the office design could look from evidence-based results. Method: The main strategy for this thesis is a case study that involves the organisation NCC. That is because the evidence-based design is based on their workforce and their office building. The thesis goal is achieved through four different data collection methods: literature study, interview, observation and guidance form an architect. These methods were chosen to gather both qualitative and quantitatively data. Findings: The findings are divided into three areas: the first question of issue presents the different office types performances, there are both advantages and disadvantages with all office types. The advantages that can be found in these office types is for instance the cell offices privacy, the open landscapes interaction possibilities and that the kombi office retain the social environment whilst still give privacy from other employees. Whereas availability and flexibility are the most significant advantage of an ABW. Some disadvantages are how cell offices can be unwelcoming, the open landscapes noise level and the fact that you can not work in teams in a kombi office. The second finding is the evidence-based office design proposal, from an efficiency point of view. A collocation of the factors that needs to be thought of when designing an ABW is the fundament of this proposition. Some of these factors are for example the possibility to privacy, have co-workers nearby and distinct zone divisions. The third finding of the thesis demonstrate an evaluation of the transition to an ABW. An evaluation has shown to be necessary when establishing an efficient ABW. One of the most important part is to understand the employees, meet their needs and let them be heard. Implication: It takes both well planned transition and good design for an ABW to preform efficiently. Design and efficiency depend on each other and there are a few distinguished factors of what makes a workplace environment efficient. When talking about the transition to an ABW it is important to have a substantial process were the employees are given the possibility to be involved and informed of the ABW-concept and its impact. Limitations: The main limitations of this thesis are from a design perspective, such as artificial lightning, technical equipment and ventilation. The focus instead lies with the placement of walls and rooms, as well as furnishing. The economy aspect is also something that has not been taken into consideration, either when designing or in the evaluation process. This is maintained by defining the searches and stay focused.

Dagens arbetsmarknad är i ständig förändring och den aktivitetsbaserade arbetsplatsen (ABW) har ökat i popularitet de senaste åren. ABW kännetecknas av olika arbetszoner som anpassas utifrån arbetsuppgifternas olika krav. Inom denna kontorstyp har den anställde inte ett personligt skrivbord utan ändrar istället plats beroende på uppgiften. Syftet med denna studie är att undersöka medarbetares erfarenheter av sociala faktorer som påverkar relationer på lång sikt på arbetsplatsen efter implementeringen av ABW. Denna studie fokuserar på långsiktiga effekter eftersom flera tidigare studier har undersökt kortsiktiga konsekvenser av ABW. Detta gjordes genom att genomföra nio intervjuer med medarbetare från en stor offentlig organisation i Sverige. De långsiktiga begränsningar och möjligheter som är förknippade med ABW analyserades med de teoretiska begreppen i den aktivitetsbaserade flexibla kontorsmodellen (A-FO-M). Resultaten visar att medarbetarna rörde sig i ett större socialt sammanhang och att relationerna mellan kollegor som inte tillhör samma team hade förbättrats och att kommunikationen generellt hade förbättrats. Det fanns delade meningar om förhållandet till kollegor inom samma team. Majoriteten upplevde att relationen mellan kollegorna förbättrades medan andra upplevde att den minskade. Studien visade också att ABW skapade möjligheter för medarbetare med arbetsuppgifter som innebar mycket samarbete och informationsutbyte eftersom det underlättar den typen av arbete och att chefer spelade en viktig roll för att upprätthålla teamsammanhållningen. Sammanfattningsvis gjorde zonerna det möjligt för anställda att reglera och kontrollera sina sociala relationer.

Bakgrund: Det aktivitetsbaserade kontoret blir allt mer vanligt då fler företag och organisationer går från det traditionella kontoret till ett aktivitetsbaserat. Det aktivitetsbaserade kontoret är oftast uppdelat i olika zoner, utan bestämda platser, där medarbetare väljer plats efter arbetsuppgift. Tidigare studier inom ämnet har främst fokuserat på de organisatoriska effekterna och på medarbetares upplevelser av det aktivitetsbaserade kontoret. Genom att utgå från hur chefer upplever det aktivitetsbaserade kontorets effekter på deras möjligheter att leda bidrar denna studie med hur det aktivitetsbaserade kontoret upplevs av och påverkar formella chefer i deras roll som ledare. Syfte: Studiens syfte är att studera om och hur formella chefer i deras roll som ledare upplever att implementationen av ett aktivitetsbaserat kontor har påverkat deras möjlighet att utöva ledarskap. Studien fokuserar på påverkan på kommunikation och motivation. Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien bygger på en fallstudie av ett företag i fastighetsbranschen. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med chefer och interna dokument från företaget. Slutsats: Det aktivitetsbaserade kontoret upplevs ha förbättrat möjligheterna att ledasamtidigt som det kommer med vissa utmaningar. Utmaningarna har varit kopplade till hur man bäst leder medarbetare i deras självledarskap och etableringen av de riktlinjer som företaget skapat i samband med förändringen. De naturliga möten som det aktivitetsbaserade kontoret möjliggör upplevs främja ledarskapet, kommunikationen och motivationen, genom att det gör cheferna mer tillgängliga och främjar samarbete mellan medarbetarna. / Introduction: The activity-based office is a growing trend as more businesses and organizations are moving from the traditional office to an activity based. The activity-based office is usually divided into different zones, where employees do not have any allocated seats but chooses their location after the task at hand.  Previous research has mainly focused on the organizational impact and employees’ perceptions of the activity-based office. In order to further develop the theoretical area, there is a need to also consider the impact on the leadership. By examining how the managers perceive the effects on their ability to lead, this study contributes to expand the knowledge on how the activity-based office is perceived by and affects managers in their role as leaders. Purpose: The purpose of this study is to examine if and how managers in their role as leaders experience that the implementation of an activity-based office has affected their ability to exercise leadership. The study focuses on the effect in two aspects: communication and motivation, from a manager’s perspective. Method: The study uses a qualitative research strategy with a deductive approach and is based on a case study of a real estate company. The empirical data has been collected through semi structured interviews and internal documents from the company. Conclusion: The activity-based office is perceived to have improved the managers’ ability to lead at the same time as it comes with some challenges. These challenges have been related to how the managers can lead the employees in their self-leadership and the establishment of the company’s guidelines, which was created for the change. The natural meetings that the acitivty-based office provides is perceived to promote leadership, communication and motivation, in that it allows managers to be more accessible and promotes collaboration within the organization.

Activity Based Workplaces (ABW) is the latest trend within the office layout for knowledge workers. The design and layout of an activity based workplace is based on the worker's need to carry out different tasks, in the most efficient way. In order to achieve that the office is divided into different zones and the workers doesn't have a private work-station. The biggest advantage with ABW is a space efficient working environment that promotes knowledge- and information sharing within the company’s different departments. The purpose of this master thesis is to investigate how to implement Activity Based Workplaces in an efficient way. In order to do that a literature review on existing research and a qualitative study have been carried out. The qualitative study is based on interviews with key persons at five different companies that have implemented ABW or had the intention to do so. The transition to ABW have been studied in three different blocks; the decision process, the implementation process and the outcome and user perspective. The analysis of the results from the qualitative study shows that the transition includes a lot of different challenges. One of the biggest challenge that the management has to overcome is to assure the co-workers that the implementation of an Activity Based Workplace will bring positive effects to the company. In order to achieve that it is important that the management acquires the right knowledge to successfully handle the implementation and is able to create a clear strategy of how to do so. During the process it is important to involve the co-workers in order to identify their needs. After all it is the co-workers who carry out the activities that the workplace is supposed to support. The involvement of the co-workers will also create a more positive attitude towards the concept of ABW. After the implementation of the Activity Based Workplace the challenge lies within the ability to constantly adapt and develop the office space after the changing needs of the company and its co-workers. The co-workers changing needs are hard to identify in advance, therefore it is important to adapt the workplace when these needs are identified. The demand for space efficient offices will grow in the future and in comparison to a traditional office space layout, we believe the Activity Based Workplace allows for a workplace better suited for the needs of the company and its co-workers. / Aktivitetsbaserade arbetsplatser (förkortas ABW) är den hetaste kontorstrenden för tillfället. Konceptet ABW bygger på att utforma kontoret och dess arbetsplatser utifrån personalens behov. På ett aktivitetsbaserat kontor ska personalens arbetsuppgifter styra valet av arbetsplats och personalen har därför inga fasta arbetsplatser. De stora fördelarna med ABW är en förbättrad och mer yteffektiv arbetsmiljö som främjar informations- och kunskapsutbyte mellan ett företags eller en organisations olika avdelningar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur aktivitetsbaserade arbetsplatser kan implementeras på ett effektivt sätt. Syftet har besvarats genom en litteraturstudie, bestående av aktuell forskning inom området, samt en kvalitativ empirisk studie av fem stycken företag som antingen har implementerat ABW eller haft för avsikt att göra detta. Hos dessa fem företag har olika nyckelpersoner intervjuats kring konceptet ABW. Övergången till ABW har studerats ur tre block; beslutsprocessen, implementeringsprocessen samt resultat och användarperspektiv. Analysen av resultaten från den empiriska studien visar att utmaningarna vid en implementering av ett aktivitetsbaserat kontor är många. En av de största utmaningarna är att företagets ledning lyckas övertyga personalen om att ett aktivitetsbaserat kontor kommer att gynna verksamheten och skapa en arbetsmiljö som på ett bättre sätt tillgodoser medarbetarnas behov. För att lyckas med detta krävs det att ledningen på företaget tillskansar sig kunskap om vad ABW är för någonting och har en tydlig strategi kring hur implementeringen ska genomföras. Under implementeringsprocessen är det viktigt att låta personalen vara delaktig för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov. Att låta personalen vara delaktig i processen resulterar också i en högre acceptans gentemot det nya aktivitetsbaserade konceptet. Efter implementeringen av det aktivitetsbaserade kontoret ligger utmaningen i att fortsätta utveckla kontoret. Personalens behov förändras med tiden och det kan även vara svårt att på förhand tillgodose samtliga behov vilket innebär att ett kontinuerligt utvärderingsarbete av kontorets layout är viktigt. En implementering av ABW är ingen punktinsats som avslutas efter flytten till det nya kontoret. Efterfrågan på yteffektiva kontor kommer i framtiden att öka och i jämförelse med ett traditionellt öppet kontorslandskap skapar ABW en arbetsmiljö som vi tror på ett bättre sätt tillgodoser företagens och dess personals behov.

No description available.

Syfte: Idag har det blivit allt mer vanligt att verksamheter använder sig av aktivitetsbaserade kontor, så kallade ABW-kontor. En anledning till detta är att kontorsformen är mer yteffektiv då den oftast är utformad för ett färre antal medarbetare än vad verksamheten har anställda. Problemet med många av dagens aktivitetsbaserade kontor är att utformningen inte är rätt anpassad till verksamhetens behov. Detta grundar sig i att det finns en kommunikationsbrist i utformningsprocessen vilket medför att arkitekten inte får den information om verksamheten som behövs. Målet med arbetet har varit att komma fram till ett hjälpmedel som kan undvika kommunikationsbristen för att i framtiden ge arkitekter ett bättre underlag för att utforma ABW-kontor. Metod: Studien har bestått av en kvalitativ undersökning där fallstudier, intervjuer och dokumentgranskning använts. Studiens största datainsamling består av semistrukturerade intervjuer med arkitekt och personer som arbetat hos de tre verksamheterna under utformningsprocessen. Utöver detta utfördes en dokumentgranskning av planlösningarna hos verksamheterna. Dessa datainsamlingsmetoder kunde därefter analyseras och generera svar på studiens frågeställningar. Resultat: Undersökningen visade att det funnits en kommunikationsbrist i samtliga utformningsprocesser hos de tre verksamheterna. En av verksamheterna hade använt sig mer av medarbetarna i utformningsprocessen vilket kan kopplas till att de anställda var nöjda med kontoret. Från intervjuerna framgick det vad i kontorets utformning som var viktigt för att kontoret skulle bli så anpassat till verksamhetens behov som möjligt. Utifrån den här informationen skapades en checklista för arkitekt, beställare och anställda. Checklistan kan användas i utformningsprocessen för att få ett bra underlag till att anpassa kontorets utformning till verksamhetens behov. Konsekvenser: En slutsats av den här studien är att alla ABW-kontor inte är anpassade efter verksamhetens behov. Under utformningsprocessen involveras inte alla medarbetarna tillräckligt mycket vilket har visat sig vara nödvändigt för ett fungerande resultat. För att ge en arkitekt möjlighet att utforma ett aktivitetsbaserat kontor så bra som möjligt behövs information från medarbetarna som förklarar deras arbetssätt och behov. En rekommendation utifrån resultatet är att göra checklistan digitaliserad så att större företag kan använda sig av den också. Begränsningar: Studien har avgränsats till att undersöka tre verksamheter med olika typer av organisationer, ekonomi, IT och marknadsföring. Antalet intervjuer på de olika verksamheterna har även avgränsats till att intervjua personer som endast varit med under bytet till ABW-kontor. Den resulterande checklistan är lämpad att användas i små företag eftersom checklistan är i pappersform. För stor insamling av checklistor kan minska effektiviteten i utformningsprocessen. Metodvalen är anpassade för studiens omfattning men arbetet hade stärkts om intervjuer även utförts med arkitekter som utformat de valda ABW-kontoren. Nyckelord: ABW, Aktivitetsbaserat kontor, Kommunikationsverktyg, Utformningsprocess. / Purpose: Nowadays it is more common to use activity based work offices, known as ABW-offices. One of the reasons why it is getting more popular is because of the space efficiency. ABW-offices are often designed for less people than number of employees. The problem with many of today’s activity based work offices is that it is not suitable for every type of work environment and its needs. The reason is lack of communication during the design process. That can lead into less information about the working environment for the architect. The goal with the case study has been to produce a userfriendly communication tool so the architect has a better base to start the design process. Method: The study is a qualitative survey with case studies, interviews and document analysis. The largest data collection has been semi structured interviews with architect and employees. The document analysis is based on the layouts of the different work offices. These data collection methods could thereafter be analyzed and generate answers to the questions of the case study. Findings: The study showed that there has been a lack of communication during the design process in every ABW-office. One of the three offices involved the employees during the design process, and the employees seemed to be happy with how the office turned out. The interviews gave information about what factors that can be most important to make the ABW-office as suitable as possible for the work office. After analyzing the empiricism a checklist was created for architect, client and employees. The checklist can be used during the design process to fill the client and the employees need to make a suitable working environment. Implications: A conclusion of this study is that all ABW-offices are not suitable enough for the work office. All the employees did not get fully involved during the design process which, after research, are the best way to get the ultimate result. Therefore, the architect needs to get as much information as possible from the employees to make a good and suitable layout for plan views. A recommendation is to improve the checklist and make it digitized so bigger companies can use the checklist too. Limitations: The study has been delimited to make a research about three different companies with different types of organizations, economy, IT and marketing. People that has been interviewed have all been a part of the exchange to an ABW-office. The checklist is mostly suitable for smaller companies to use since the checklist is in shape of paper. Too many checklist can lead to a less effective designprocess. The methods are chosen in consideration to time and extent of the study. The study would have strengthen if more interviews with for instance the responsible architects of the chosen ABW-offices were made. Keywords: ABW, Activity based work office, Communication tool, Design process.

Allt fler anställda runt om i landet väljer att ta med sig arbetet hem för att sitta och jobba i en hemmamiljö istället för att ta sig till företagets egna lokaler. Varför? Vem arbetar bäst bakom stängda dörrar? Hur ska ett företag tänka kring sin arbetsmiljö för de anställda? Det är några av de frågor som rapporten tar upp och diskuterar för att få svar på den universella frågan: “Måste dörren stängas till din framtida arbetsplats?”   De kontorsmiljöer som tas upp i rapporten är cellkontor, ABW-kontor och kombikontor. Dem tre jämförs och behandlas genom tre aspekter som är socialt, arbetseffektivt och hållbart perspektiv. Även den personliga arbetsytan tas upp och diskuteras, hur den påverkar den anställda men också organisationen i stort. Rapporten fungerar som en riktlinje för både Linnéuniversitetet och andra företag som vill utveckla eller förnya sina respektive arbetsmiljöer. Rapporten lyfter fram för- och nackdelar av de tre kontorsmiljöerna (cellkontor, ABW-kontor och kombikontor) som undersöks och ger förslag på vilka arbetsmoment som bäst lämpar sig i de olika<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> miljöerna.

Den här intervjustudien undersöker vad som kan hända på en arbetsplats när man inför ett aktivitetsbaserat kontor och vad det kan få för konsekvenser hos medarbetare. Som ett sätt att göra detta studeras en avdelning på Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg, med syfte att förstå hur människorna inne på kontoret upplever kontorsmiljön och hur de arbetar och rör sig inne i kontoret. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare studier inom aktivitetsbaserade kontor, som ett sätt att kunna jämföra och diskutera med. Samt kulturforskning och social identitetsteori som ett mer analytiskt ramverk att utgå ifrån. Intervjuerna i studien är av en öppen karaktär där målet har varit att studien ska uppmärksamma det som respondenterna själva tar upp och utifrån det formas således studiens karaktär. Även en kompletterande intervju har utförts för att kunna jämföra respondenternas åsikter med vad tanken från början var med kontorsförändringen. Resultatet visar att respondenterna i stor mån vill sitta på en arbetsplats i anslutning till sina kollegor inom det team de arbetar, i istället för att utnyttja det aktivitetsbaserade kontoret till fullo. Ett av det aktivitetsbaserade kontorets mest centrala förhållningssätt är att det inte är tillåtet att ha kvar sin arbetsplats om man är iväg mer än en timme från den. Det här efterföljs sällan och de anställda har istället skapat en egen regel om att det är tillåtet att ha kvar sin plats. Målet med att införa aktivitetsbaserat arbetssätt är att öka interaktioner mellan avdelningar och främja spontana möten och nya konstellationer. Vår studie visar att de anställda, till stor del, inte interagerar med personer från andra avdelningar och utbyter kunskap emellan. Vi argumenterar för att den fysiska utformningen av kontoret inte verkar räcka som verktyg för att skapa eller främja en ny kultur i fallet med de specifika interaktionsmönster som önskas ur arbetssättet

As work life is evolving due to globalization and digitalization so are office spaces, new circumstances acquire new more flexible ways of working. There has been an increase in offices changing from the traditional cellular office to open and activity-based landscapes. Activity - based workplaces or ABW are designed to adapt to working needs and are said to be flexible where employees themselves can choose seating depending on their preferences and task at hand. While ABW seems to have certain benefits including cutting cost of unnecessary workspace and increased flexibility we are looking to understand the effects ABW has on social interactions &amp; coherence. We are also interested in finding out what strategies the employees use to handle the new way of working and maintain efficiency. Research this far has shown that the architectural disposition of the office space needs to be equipped with distinct rules and regulations, that productivity has shown to increase after a move to a ABW and that the pre-conditions for employee satisfaction are present. The study is of a qualitative nature and is based on  semi-structured interviews with five employees in an government organisation. Each of the employees has different occupational roles within the organisation. The theoretical framework used to analyze the results are parts of Goffman’s (2014) Dramaturgical Perspective and the results found show both pros and cons for an activity based approach. The study shows that social interactions to a large extent are regulated by the architectural disposition of the office, that coherence with the other government organisations in the building has somewhat improved and that the employees use both physical and digital strategies of guiding impression to let their colleagues know that they do not wish to be disturbed and can maintain efficiency. The results also show that the employees carefully choose their work station for the day in an attempt to control the number of social interactions they have during the day. / Arbetslivet är i en ständigt förändring och med den ökade globaliseringen och digitaliseringen följer krav för ett mer flexibelt och tilltalande kontorslandskap. Den senaste trenden i Sverige handlar om aktivitetsbaserade kontor (Activity Based Working eller ABW) som följer med flera fördelar, som exempelvis kostnadsbesparingar. ABK erbjuder ett arbetssätt och spontanitet som kan bidra till att skapa nya möjligheter för medarbetare och organisationer men skapar även nya utmaningar för effektiviteten. Studien undersöker den sociala interaktionen och sammanhållningen medarbetare emellan i ABK. Centrala frågor är hur ABK påverkar medarbetarnas sociala interaktioner &amp; sammanhållning och vilka strategier de anställda använder för att möta de nya kraven och bibehålla effektivitet. Tidigare forskning inom området visar att kontorets utformning behöver genomsyras av tydliga policys, att produktiviteten har blivit bättre efter en flytt till ABK och att förutsättningar som gjorde arbetstillfredsställelsen större fanns. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med medarbetare på en statlig myndighet i mellansverige, i analysarbetet tolkades intervjuerna med stöd i den teoretisk referensram som är Goffmans dramaturgiska perspektiv. Studiens resultat visar att sociala interaktioner styrs i stor grad av kontorets utformning, att samarbetet över avdelningar delvis förbättrats, sammanhållningen med de närmsta kollegorna försämrats och att de anställda använde sig av både fysiska och digitala strategier för intrycksstyrning för att möta de nya kraven som följer med ABK och bibehålla effektiviteten. Resultatet visar även att medarbetarna gör väl avvägda val av arbetsplacering i hopp om att sätta förutsättningar för sin prestation och sociala tillgänglighet.