Studiens syfte har varit att studera den kommunikation som rör barnet i dess övergångsprocess från förskolan till förskoleklass. Vad som sägs om barnet och varför, samt hur kommunikationen påverkar detta. Då syftet med studien är att studera kommunikationen har valet fallit på en socialkonstruktionistisk ansats som grund. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv använder vi oss av kommunikationsmodeller som analysverktyg (Jensen & Ulleberg, 2013). De metoder som använts i studien är personliga, semistrukturerade intervjuer riktade till förskollärare i förskola och i förskoleklass. Denna metod valdes för att fånga intervjupersonernas uppfattning om kommunikationen och dess innehåll. Frågeformulär lämnades personligen, via mejl och lades även ut på olika pedagogiska forum, för att få en bredare svarsfrekvens. Då förskola och förskoleklass arbetar utifrån olika läroplaner och inga fastställda gemensamma riktlinjer finns för hur denna kommunikation ska se ut eller vad den ska innehålla, var det därför av intresse att studera om läroplanerna påverkar vad som sägs och i så fall varför. Inga eller endast ett fåtal studier har tidigare gjorts på områden rörande innehållet i kommunikationen vid övergångsprocessen. Resultatet av studien stämmer till stor del överrens med tidigare forskning (Alatalo, Meier & Frank, 2014; Hjelte, 2005; Hopps, 2014) som visar på att innehållet i kommunikationen är svår att synliggöra, samt vikten av en fungerande kommunikation mellan verksamheterna i barnets övergångsprocess. Studien riktar sig främst till yrkesverksamma inom förskola och förskoleklass, då den förhoppningsvis kan bidra med kunskap kring det innehåll i kommunikationen under barns övergångsprocess mellan förskola och förskoleklass som överförs och efterfrågas.

Syftet med studien var att visa på hur övergången mellan amatörserierna till Svensk Elitfotboll ser ut. För att besvara frågeställningen har skribenten gjort sex djupgående intervjuer med spelare som tagit steget från amatörfotbollen till Svensk Elitfotboll. Därefter kartläggs likheter och skillnader i spelarnas karriärer. Resultatet visar att rekryteringsförfarandet inom svensk fotboll har förändrats under de senaste åren. Fler spelare tar klivet från division 1 till Svensk Elitfotboll, och klubbarna är ofta medvetna om att de behöver hjälpa till att underlätta anpassningen från en lägre till en högre serie. Däremot finns inte samma medvetna hållning i ungdomsverksamheterna, där spelare ofta har svårt att hitta en balans mellan professionalitet, lek och vila. Studien baseras på sex djupgående intervjuer med spelare som tagit steget från amatörfotbollen till Svensk Elitfotboll. Studien kartlägger likheter och skillnader i spelarnas karriärer.

Abstrakt Att gå från att vara ett förskolebarn till att bli ett förskoleklassbarn kan ses som ett naturligt steg för barnet. Det kan vara en omvälvande upplevelse att få möta allt det nya och okända. Att främja en gynnsam övergång för barnet är viktig för barnets framtida utveckling och hälsa. Det blir särskilt viktigt för de barn som är eller kan komma att bli i behov av särskilt stöd. Studien undersökte specialpedagogens beskrivning av sitt arbete i övergångsprocessen mellan förskolan och förskoleklass, framför allt främjandet av en god övergång. Frågor skickades ut till specialpedagoger både i förskolan och förskoleklass som sedan sammanställdes och analyserades genom att använda de teoretiska utgångspunkterna kategoriskt och relationellt perspektiv. I studien påvisades specialpedagogernas viktiga roll för att skapa en likvärdighet för barn i behov av särskilt stöd. I studien framkom det att synen på barnet och dess lärande och utveckling skilde sig åt i förskolan och förskoleklass. I syfte att minska steget mellan förskola och förskoleklass, behövde samarbetet utvecklas för att förstå och utveckla kunskap om varandras verksamheter. Det fanns mallar i arbetet som användes i syfte att främja en god övergång. Detta genom att exempelvis information om barnet gavs vidare till skolan och att arbetssätt som användes i förskolan som gynnat barnet följde med i övergången. Det gjorde att barnet fortsätter att vara ett barn i behov av särskilt stöd även om den möter en ny verksamhet.

Purpose: With the vast changes in the work life comes changes in the office design. One of the newest on the market is ABW (Activity Based Workplace), were the employees themselves chooses were to sit in the office depending on what fits them best according to the moment. This thesis contributes with knowledge that is necessary for an organisation to know before they begin using an ABW. The goal is to evaluate how an efficient ABW-environment is created. An ABW are efficient when the workplace concept works the way it is supposed to do and with that provides good results from the recourses that are available. This thesis addresses the implementation of the transition to an ABW from a traditional office type and how the office design could look from evidence-based results. Method: The main strategy for this thesis is a case study that involves the organisation NCC. That is because the evidence-based design is based on their workforce and their office building. The thesis goal is achieved through four different data collection methods: literature study, interview, observation and guidance form an architect. These methods were chosen to gather both qualitative and quantitatively data. Findings: The findings are divided into three areas: the first question of issue presents the different office types performances, there are both advantages and disadvantages with all office types. The advantages that can be found in these office types is for instance the cell offices privacy, the open landscapes interaction possibilities and that the kombi office retain the social environment whilst still give privacy from other employees. Whereas availability and flexibility are the most significant advantage of an ABW. Some disadvantages are how cell offices can be unwelcoming, the open landscapes noise level and the fact that you can not work in teams in a kombi office. The second finding is the evidence-based office design proposal, from an efficiency point of view. A collocation of the factors that needs to be thought of when designing an ABW is the fundament of this proposition. Some of these factors are for example the possibility to privacy, have co-workers nearby and distinct zone divisions. The third finding of the thesis demonstrate an evaluation of the transition to an ABW. An evaluation has shown to be necessary when establishing an efficient ABW. One of the most important part is to understand the employees, meet their needs and let them be heard. Implication: It takes both well planned transition and good design for an ABW to preform efficiently. Design and efficiency depend on each other and there are a few distinguished factors of what makes a workplace environment efficient. When talking about the transition to an ABW it is important to have a substantial process were the employees are given the possibility to be involved and informed of the ABW-concept and its impact. Limitations: The main limitations of this thesis are from a design perspective, such as artificial lightning, technical equipment and ventilation. The focus instead lies with the placement of walls and rooms, as well as furnishing. The economy aspect is also something that has not been taken into consideration, either when designing or in the evaluation process. This is maintained by defining the searches and stay focused.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogen kan bidra till att främja framgångsfaktorer i övergångsprocessen från förskola till förskoleklass genom att ta del av skolledares och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens roll samt undersöka hur deras uppfattningar förhåller sig till styrdokument och specialpedagogens examensordning.Studien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv. Systemteorin handlar om att se helheten av delarna i ett system. Det viktiga i systemteorin är vad som händer här och nu och ta reda på vad som hänger ihop med vad. Skolan ses som ett system som består av olika nivåer och det intressanta är det som sker i gränssnitten. Som specialpedagog på en skola rör man sig i gränssnittet mellan de olika nivåerna, individ, grupp och organisation. Vi har använt en kvalitativ metod i studien för insamlandet av det empiriska materialet. Som kvalitativ metod används halvstrukturerad intervju och gruppintervju av skolledare och pedagoger i förskoleklass från två olika skolor. Studien är genomförd med inspiration från fenomenografi som analysansats.I resultatet framträder sju aspekter av framgångsfaktorer i övergångsprocessen där specialpedagogen kan ha en betydelsefull funktion, vilka är förebyggande, kontinuitet, delaktighet, yttre ramar och villkor, samarbete och samverkan mellan berörda aktörer i övergångsprocessen, relation till vårdnadshavare och dokumentation. Resultatet visar att det krävs en specialpedagog som är delaktig i hela övergångsprocessen och inte bara i överlämnandet av elever i behov av särskilt stöd och som sedan fortsätter finnas med och vara delaktig även efter skolstart. Specialpedagogen kan bidra till att främja framgångsfaktorer i övergångsprocessen genom att fungera som övergångsamordnare.

Detta examensarbete handlar om övergångsprocessen från studier till arbetsliv för studie- och yrkesvägledare. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade studie- och yrkesvägledares övergångsprocess från studier till arbetsliv och etablering har upplevts. För att uppnå vårt syfte och för att få svar på våra frågeställningar intervjuade vi yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare, arbetsgivare av studie- och yrkesvägledare och sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Den tidigare forskning inom ämnet som vi tagit del av har i huvudsak resultatet att övergångsprocessen kan vara en utmaning. Detta eftersom det finns ett kunskapsglapp mellan de kunskaper utbildning ger och det arbetsgivarna kräver. För att analysera vår empiri använder vi oss av teorier och teoretiska begrepp från Goodmans, Schlossbergs och Andersens Transition theory, Savickas Career Construction Theory, Lents m.fl. Social Cognitive Career Theory och Dawis Theory of Work Adjustment. Dessa teorier kompletterar varandra och ger en helhetsbild av övergångsprocessen.Huvudresultatet i studien är att övergångsprocessen innebär utmaningar av olika slag för studie- och yrkesvägledare. Det är studie- och yrkesvägledares och arbetsgivares kunskapsbrist och diffusa eller icke-existerande arbetsbeskrivningar som skapar majoriteten av dessa utmaningar. Det finns en kunskapsbrist om vad studie- och yrkesvägledare har för egentliga kompetenser och vad dessa kan användas till. Således skapas det ett glapp mellan vad studie- och yrkesvägledare kan och vad de får som arbetsuppgifter. Detta gör att övergångsprocessen enligt våra respondenter i vissa fall varit svårhanterad. Det är inte förrän de känner att de är etablerade som de nått slutet på den långa övergångsprocessen. / This essay is about the transition process from school to work for career guidance counselor students. The purpose of this essay is to find out about the experiences of the transition process for newly graduated career guidance counselors. To answer towards the purpose of this essay interviews were made with career guidance counselors, employers who employ career guidance counselors, and students who are studying their third year at the career guidance counselor program. Previous research within this field have found the result that the transition process can be a challenge because of a gap between the knowledge students receive through education and the knowledge required by employers. To analyze our interviews we are using theories and theoretical concepts from Goodmans, Schlossbergs and Andersen’s Transition Theory, Savicka’s Career Construction Theory, Lent’s et al Social Cognitive Career Theory and Dawis’ Theory of Work Adjustment. These theories work together to create an understanding of the transition process. The main results of this study is that the transition process is challenging because of the lack of knowledge both from a career guidance counselor- and an employer perspective. The study also shows that there is a lack of knowledge about which competences career guidance counselors actually have and how they can be applied. This lack of knowledge creates a gap between what the career guidance counselors can do at their new workplace and what kind of work they get to do. This makes the transition process difficult according to those who have been taken part of this study. It is not until they feel that they are well acquainted with their work and workplace that they feel they have reached the end of the transition process.

Denna studie har handlat om övergången för elever från årskurs nio i grundskolan till gymnasiet som ofta innebär en utmaning för elever på olika sätt utifrån deras bakgrund och olika behov. Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för de utmaningar och möjligheter som specialpedagoger på gymnasiet möter i sitt arbete med övergången från grundskola till gymnasiet. Metoden som använts i studien är kvalitativ metod där intervjuerna bygger på semistrukturerade intervjuer. Denna metod har således givit oss som är författare till studien möjlighet att följa upp informanternas svar med ytterligare fritt ställda följdfrågor samt möjlighet att gå djupare in i en viss frågeställning. Analysen skedde utifrån en hermeneutisk ansats. Studien har särskilt berört elever med behov av särskilt stöd och hur specialpedagoger på gymnasiet har arbetat med att skapa en trygghet för just dessa elever. Resultatet i studien har visat att allt som oftast är specialpedagoger som blivit utförare i arbetet med att skapa en trygg övergång. Detta har för specialpedagogen inneburit en omsättning av den information som inkommit till skolan med ett syfte som skapat möjligheter och förutsättningar för en fortsatt god inlärning på gymnasiet för eleverna. Studiens resultat har pekat på att informanterna verkligen har haft en struktur och ambition att skapa en så tydlig och trygg övergång som möjligt för samtliga elever. I studiens avslutning har vi författare givit förslag på olika vägar till vidare forskning som ter sig intressanta i sammanhanget rörande övergångar och elever i behov av särskilt stöd.

Background: Frail older individuals run a greater risk of having to be cared for in hospital. Returning home after hospital discharge is often linked to an increased need for support from relatives or via care interventions. Close relatives experience worries, stress and despair linked to the older individuals return home. Nurses experience great importance in collaboration between nurses and the importance of participation and information to the elderly in the transition process. Purpose: The purpose was to shed light on older individuals' experiences of returning home after hospitalization. Method: Friberg's analysis method of processed material, which is called a general literature review. Results: The older individual have experiences of a transition process that involves reduced physical function and activity, dependence on caregivers and relatives, with emotions such as uncertainty, worry, fear, stress and frustration, with a lack of sufficient information. Conclusion: The experiences of the older individual show that there are areas in the transition process that the nurse can influence and improve in order to reduce the older individuals suffering in the transition process. / Bakgrund: Sköra äldre löper större risk att behöva vårdas på sjukhus, hemkomst efter sjukhusutskrivning kopplas ofta till ett ökat stödbehov från anhöriga eller via vårdinsattser. Anhöriga i sin tur erfar oro, stress och förtvivlan kopplat till den äldres hemkomst. Sjuksköterskor erfar stor vikt i samverkan mellan sjuksköterskor och vikten av delaktighet och information till den äldre i övergångsprocessen. Syfte: Syftet var att belysa äldres erfarenheter av att återvända hem efter sjukhusvistelse. Metod: Fribergs analysmetod av bearbetat material som kallas för allmän litteraturöversikt. Resultat: Äldre har erfarenheter om en övergångsprocess som innebär nedsatt kroppslig funktion och aktivitet, beroendeställning till vårdare samt anhöriga, med emotioner som osäkerhet, oro, rädsla, stress och frustration, med brist på tillräcklig information. Slutsats: Äldres erfarenheter tyder på att det finns områden i övergångsprocessen som sjuksköterskan kan påverka och förbättra för att minska den äldres lidande i övergångsprocessen.

Denna studies syfte var att undersöka fritidshemspedagogers erfarenheter av hur övergångsprocessen kan skapa kontinuitet från förskola till fritidshem för barn som är i behov av särskilt stöd, vilken samverkan som finns och vilka faktorer som påverkar utveckling och lärande i fritidshemmet. Genom att använda en kvalitativ metod, med sex semistrukturerade intervjuer, framkom en bild av fritidshemspedagogernas erfarenheter av samverkan i övergångsprocessen och vilka faktorer som påverkar elevens förutsättningar för utveckling och lärande i fritidshemmet. Resultatet analyserades och diskuterades med stöd av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och tidigare forskning om ämnet. Studiens resultat visade att det finns en strukturerad övergångsprocess där olika verksamheter och professioner samverkar, men att det finns skillnader i hur den är organiserad i de undersökta fritidshemsverksamheterna. Informanterna framhöll att övergångsprocessen är viktig för barn i behov av särskilt stöd. Genom att ta vara på tidigare gynnsamma arbetssätt i förskolan och bygga goda relationer mellan lärare i förskola, fritidshem och förskoleklass kan det skapas kontinuitet mellan verksamheterna. En kontinuitet gynnar barn och elever i behov av särskilt stöd, menade informanterna, men att förutsättningar för utveckling och lärande i fritidshemmet varierar, då fritidshemmet upplevs underordnat skolans verksamhet. Faktorer som informanterna beskrev påverkar fritidshemmets förutsättningar, är bland annat ekonomi, stora elevgrupper med få pedagoger och brist på planeringstid. Fritidshemmets position och fritidshempedagogernas möjligheter att arbeta för barnets bästa kan stärkas om de i tidigt skede får vara med vid planering och organisation av övergångsprocessen.

Studien har sin utgångspunkt i specialpedagogens uppdrag när det gäller övergångsprocessen från förskola till förskoleklass. Övergångsprocessen innebär att två skolformer ska utbyta information och samverka om barnens undervisning, utveckling och lärande. Studiens syfte är att synliggöra specialpedagogers roll i övergången från förskola till förskoleklass. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer med specialpedagoger från både överlämnande förskola och mottagande skola. Sammanlagt intervjuas åtta olika specialpedagoger i fem olika kommuner. Den insamlade empirin har bearbetats utifrån en kvalitativ analys. Analysen visar att specialpedagogens roll har sin största vikt vid särskilda överlämningar. Studien visar också att det finns rutiner och handlingsplaner på de flesta förskolor och skolor som skall följas vid överlämningarna men dessa används inte alltid på korrekt sätt. Kommunikationen mellan överlämningar är många gånger bristfällig. Det som uppmärksammas i analysen är att samtliga specialpedagoger menar att trygghet är en av de viktigaste aspekterna vid övergången. När vårdnadshavare känner att det finns en trygg person som var ansvarig vid övergången skapades trygghet. Specialpedagogernas syn är att det handlar om att skapa trygghet till vårdnadshavarna och barnen, för är vårdnadshavarna trygga skapas trygga barn.