Bakgrund: Överrapportering av patienter mellan olika vårdgivare eller vårdinstanser är ett lika komplext och livsviktigt som sårbart och riskfyllt fenomen. Den överrapportering som sker mellan ambulans- och akutmottagningspersonal är särskilt riskabel eftersom den kunskap som ambulanspersonalen har om patientens tillstånd och stabilitet är unik, och patientens prognos avhängig akutmottagningspersonalens förmåga att ta emot information. Ett flertal faktorer påverkar människans förmåga att inhämta, bearbeta och förmedla information. Vid hanteringen av exempelvis kritiska och sviktande patienter ställs alltjämt höga krav på sjukvårdspersonalens förmåga att upprätthålla effektiv och säker kommunikation trots upplevd press. Syfte: Att identifiera faktorer som försvårar respektive förenklar överrapporteringen av patienter mellan ambulans och akutmottagning. Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie. Artikelsökningar har gjorts via databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 16 artiklar i resultatet, varav en bedömts vara relevant trots att den är publicerad mer än 10 år innan denna studies utförande.  Resultat: Bland de försvårande faktorerna framstod de båda yrkesgruppernas såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljöer vara bidragande stressorer. De inkluderade studierna identifierade att informationsbortfall förekom till följd av bristande möjlighet till informationsinhämtning och dokumentation innan och under överrapportering.  Väl vid överrapporteringen fann man bristande ledarskap i traumarummet, otydliga rapporter, personalens attityd till patienten samt brist på gemensam terminologi som bidragande orsaker till förlängda vistelser på akutmottagningen, upplevt missnöje bland personalen och missförstånd som hotar patientsäkerheten. Faktorer som identifierats vara främjande för effektiv och säker kommunikation var i synnerhet strukturerade kommunikationsformer enligt akronymprotokoll, gemensamma dokumentationssystem samt interdisciplinär träning.  Slutsats: Samförstånd och samarbetsförmåga mellan involverade yrkesgrupper är centrala delar för att uppnå hög kvalitet i överrapporteringen. Utvecklingen av tekniska hjälpmedel för att ytterligare eliminera desinformation och informationsbortfall är nyckelfaktorer för att säkerställa kvaliteten i överrapporteringen mellan ambulans- och akutmottagningspersonal. Implementeringen av dessa hjälpmedel och förekommande kommunikationsmodeller befinner sig dock fortfarande i en utvecklingsfas och har således potential till ytterligare förbättringar.

Det övergripande syftet är att studera hur pedagoger i förskola och skola samarbetar. För att mer specifikt ta reda på potentiella möjligheter för utveckling av samverkan fokuseras ett exempel: arbetsätt och innehåll avseende matematik. Den belyser vilka samarbetsformer pedagogerna använder och hur pedagogerna utformar arbetssättet/arbetsätten inom matematik med hänsyn tagen till information som delges vid samarbetet mellan förskola och förskoleklass. Intresset till det valda undersökningsområdet baseras på erfarenheter av att vissa barn inte ges möjlighet att utvecklas vidare utan arbetar med samma innehåll i flera år och ofta på samma sätt. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på åtta intervjuer varav fyra med förskollärare i förskola och fyra med förskollärare i förskoleklass. Resultatet visar att det inte förekommer något samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass. Den enda samarbetsformen som förekommer är i form av överlämning och mottagande av barn mellan verksamheterna. I intervjuerna framkommer det att pedagogerna i de båda verksamheterna arbetar likartat inom matematik. Då inget samarbete förekommer och informationen om pedagogernas arbetssätt och barnens kunskapsnivå vid överlämningen är bristfällig tas inte barnens tidigare intressen, kunskaper och erfarenheter tillvara i arbetssättet. I metoddiskussionen lyfts frågan om resultatet hade blivit annorlunda om det hade funnits ytterligare följdfrågor till intervjufrågorna. Resultatdiskussionen berör orsaken till varför det inte finns ett samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass. Vidare diskuteras om det skulle gå att motverka orsaken som förhindrar samarbete mellan verksamheterna.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur överlämningen från grundskolan till</p><p>gymnasieskolan fungerar med avseende på dess organisation samt dess informationsinnehåll.</p><p>Uppsatsen belyser även samsynen mellan dessa två skolformer och hur stor insyn de har i</p><p>varandras verksamheter. Eftersom Lpo 94 betonar att samarbete mellan skolformerna är</p><p>speciellt viktigt för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd fokuserar denna uppsats</p><p>framför allt på dessa elever.</p><p>Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger på</p><p>grundskolan och gymnasieskolan har vi skapat oss en uppfattning om hur de upplever att</p><p>överlämningen fungerar och i vilken utsträckning de anser att det finns samsyn mellan</p><p>skolformerna.</p><p>Intervjuundersökningen visade att vår undersökningskommun har väl utarbetade riktlinjer för</p><p>informationsöverlämningen och att dessa riktlinjer till stor del följs. Intervjudeltagarna</p><p>upplever att de pedagogiska överlämnandeunderlagen som används i kommunen är tydliga</p><p>och att den information som lämnas över till stor del är relevant och användbar. Alla</p><p>intervjuade är eniga om att det finns brister i organiseringen av informationsöverlämningen</p><p>för de elever som väljer att byta kommun när de påbörjar sina gymnasiestudier.</p><p>Beträffande samsynen upplever alla intervjudeltagare att den brister, de är dock oeniga om det</p><p>skulle behövas ett aktivt arbete för att samsynen ska öka. Intervjudeltagarna uppger även att</p><p>de inte har så stor insyn i den angränsande verksamheten, utan menar att grundskolan och</p><p>gymnasieskolan till stor del är skilda verksamheter.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur överlämningen från grundskolan till gymnasieskolan fungerar med avseende på dess organisation samt dess informationsinnehåll. Uppsatsen belyser även samsynen mellan dessa två skolformer och hur stor insyn de har i varandras verksamheter. Eftersom Lpo 94 betonar att samarbete mellan skolformerna är speciellt viktigt för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd fokuserar denna uppsats framför allt på dessa elever. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger på grundskolan och gymnasieskolan har vi skapat oss en uppfattning om hur de upplever att överlämningen fungerar och i vilken utsträckning de anser att det finns samsyn mellan skolformerna. Intervjuundersökningen visade att vår undersökningskommun har väl utarbetade riktlinjer för informationsöverlämningen och att dessa riktlinjer till stor del följs. Intervjudeltagarna upplever att de pedagogiska överlämnandeunderlagen som används i kommunen är tydliga och att den information som lämnas över till stor del är relevant och användbar. Alla intervjuade är eniga om att det finns brister i organiseringen av informationsöverlämningen för de elever som väljer att byta kommun när de påbörjar sina gymnasiestudier. Beträffande samsynen upplever alla intervjudeltagare att den brister, de är dock oeniga om det skulle behövas ett aktivt arbete för att samsynen ska öka. Intervjudeltagarna uppger även att de inte har så stor insyn i den angränsande verksamheten, utan menar att grundskolan och gymnasieskolan till stor del är skilda verksamheter.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer som metod undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av samverkan vid överlämningar av information om barn och deras övergång mellan förskola, förskoleklass och årskurs ett. Syftet är att se hur processen vid överlämningar går till, om sekretesslagen har någon påverkan på den information som lämnas vidare och om verksamheternas traditioner kan utgöra ett hinder för samverkan vid överlämningar. Frågeställningarna är därför: Vad har lärare för erfarenheter och upplevelser av den samverkan som sker vid överlämningar mellan verksamheterna? Finns det något som de skulle vilja förändra? Vad är lärares uppfattning om sekretessens betydelse vid överlämningar? Påverkar verksamheternas traditioner den samverkan som sker vid överlämningar och i så fall hur? Intervjuerna genomfördes med sju lärare från olika skolor. Resultatet analyseras utifrån litteratur och tidigare forskning som berör ämnet. Resultatet visar att samverkan vid överlämningar mellan de olika verksamheterna fungerar bra då det hos alla de intervjuade lärarna finns en vilja till samverkan. I de överlämningar som sker mellan förskola och förskoleklass använder de sig av trepartssamtal vilket visar sig vara en anledning till uppfattningen av att samverkan fungerar bra vid överlämningar. Studiens informanter uttrycker att brist på gemensam tid för planering mellan lärare kan utgöra ett hinder vid samverkan och överlämningar. Förskolans och grundskolans olika sekretesslagar visar sig också ha en påverkan på den samverkan som sker vid överlämningar då känslig information om barn inte kan lämnas från förskola till förskoleklass utan föräldrars godkännande. Verksamheternas olika traditioner verkar inte utgöra något hinder för det samverkansarbete som sker utan lärarna är angelägna om att ha ett fungerande samverkansarbete. I resultatet framkommer också att lärarna anser att det arbete och den samverkan som sker i förskola och grundskola ska göras för att det främjar barnet. Informanterna uttrycker en vilja i att hela tiden handla för barnets bästa.

The aim for this study is to investigate how the cooperation between teachers from nine-years compulsory school and comprehensive upper secondary school is organized in a Swedish municipality, based on the formulation in the Swedish curriculum. My idea is to see how the cooperation is organized, when it comes to information about pupils who haven’t passed the qualifications to upper secondary school, especially in Mathematics. Lennart Lundquist’s basic ideas about the qualities of the one who is guided, in this case the teacher, underlie my study when it comes to the directions from the school board. I carried out my study in a Swedish municipality, where I interviewed teachers at two different compulsory schools and one upper secondary school. I also let the school board become a part of my study, as they received a minor questionnaire. The results of my study points out that there is much to be done when it comes to cooperation between the teachers from different school levels. The interviewed teachers points out that they lack knowledge about each other and they ask for more physical meetings to start cooperation. The school board also seems to be aware about the lack of cooperation. One of the principals states in his questionnaire that a first physical meeting is planned this August, as a first step to generate a more organized cooperation between the school levels. At the end of this essay I also suggest how this first meeting could be a start at a new form of cooperation in the investigated municipality, for example a wider discussion between the school board and the teachers and subject-focused collegial meetings across the school levels.

Abstract This study examines how knowledge transfer works within the student nations of Uppsala. The purpose is to describe and analyze how the knowledge is transferred when the officials are being exchanged within the student nation. Furthermore the purpose is to explore if the student nations work active to preserve the knowledge and how it is done in such case. Eight out of Uppsalas thirteen nations are part of the study and the survey was conducted by qualitative interview. The study mainly assumes from Argotes theories on the organizational memory, Davenport and Prusaks theories on knowledge transfer and Nonaka and Konnos SECI-model.   The study reveals that the student nations work in different ways and more and less active with knowledge transfer. Documentation and shading of representatives have proved to be important while working with preserving knowledge. However the study also reveals that there is an culture among the student nations which accepts failure and encourages asking questions. This also has significance for effective knowledge transfer. / Sammanfattning Denna uppsats undersöker hur kompetensöverföring går till inom studentnationer i Uppsala. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur kunskapsöverföringen ser ut vid skiftet av ämbetsmän på nationer. Syftet är även att studera om studentnationerna arbetar aktivt med att bevara kunskap och på vilket sätt det i så fall görs. Åtta av Uppsalas tretton studentnationer ingår i studien och som metod valdes kvalitativ intervju. På varje nation har en respondent valts ut och de innehar alla en roll som ansvarig inom respektive nations klubbverksamhet. Studien utgår huvudsakligen från Argotes teorier (1999) om det organisatoriskt minne, Davenport och Prusaks (1998) om kunskapsöverföring samt Nonaka och Konnos (1998) SECI-modell om hur tyst kunskap kan göras explicit. I studiens resultat framkommer det att studentnationerna arbetar på olika sätt och mer eller mindre aktivt med kunskapsöverföring. Dokumentation och skuggning har visat sig vara viktiga arbetssätt för att bevara kunskapen. Vidare har det visat sig att det finns en kultur inom studentnationerna där man tillåter misstag och det ges möjlighet att ställa frågor som har visat sig ha betydelse för en fungerande kunskapsöverföringen.

Matematikundervisning är tänkt att ske i en progression genom årskurserna i skolan. För att detta ska ske även vid övergångar mellan stadier i skolan krävs överlämningar av t.ex. den tidigare undervisningens innehåll och elevens kunskaper. Det finns dock indikationer på brister i överlämningen mellan den sedan 2018 obligatoriska förskoleklassen och årskurs 1. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare beskriver överlämningen av elevers matematikkunskaper mellan förskoleklass och årskurs 1. Genom analys av intervjuer med lärare i både förskoleklass och årskurs 1, indikerar studien att lärare upplever att det saknas struktur och stöd för överlämning och samverkan mellan de två skolformerna. Vidare kan vi se att detta är problematiskt utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Vår slutsats är att aktuella styrdokument är otillräckliga och otydliga som stöd för lärarna i överlämningen mellan förskoleklass och åk 1.

Sverige ligger i framkant inom prehospital sjukvård med goda resurser för att kunna ge adekvat vård genom denna del av vårdkedjan. Sjuksköterskan skall besitta kunskap och utföra bedömning, rådgivning, prioritering samt åtgärder på plats under sjuktransport och överlämnande till mottagande slutenvård. Överrapporteringen består av tre delar, ett fysiskt, verbalt och skriftligt överlämnande. Syftet var att beskriva betydelsen av överrapportering mellan ambulanssjuksköterska till sjuksköterska på akutmottagning. Litteraturstudie valdes som metod. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuellsökning. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar i resultatet. Artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa. Resultatet redovisas två kategorier som framkom under dataanalyser: Vad som kan underlätta överrapportering och Vad som kan komplicera överrapporteringen. I dessa kategorier framkommer det bland annat att samarbete underlättar överrapportering samt de som kan komplicera överrapporteringen kan bland annat vara stress och tidspress. Slutsatsen var att samarbete är en stor faktor till att överrapporteringarna skall uppnå hög kvalité. En annan faktor är att utveckla tekniska hjälpmedel för att undvika informationsbortfall eller missuppfattad information. Detta säkerställer kvalitén på överrapporteringarna mellan ambulanspersonal och akutmottagningens personal.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares upplevelser av överlämningssamtalen mellan förskola och förskoleklass samt dess innehåll och betydelse. Frågeställningarna som besvarats är, Hur är upplevelsen av organisationen kring överlämningssamtalen mellan förskola och förskoleklass? Vilket innehåll har samtalen och hur upplevs det av förskollärarna? På vilket sätt upplevs varje enskilt barn synliggöras vid övergångarna? Studien är kvalitativ och åtta förskollärare i förskola och förskoleklass har intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en intervjuguide. Studien har en fenomenologisk teori som utgångspunkt samt att en tematisk analys har använts i bearbetning och transkribering av intervjuerna. Resultatet i studien visar att förskollärare i både förskola och förskoleklass upplever samtalen som stressiga för att de ofta bara har fem minuter per barn. Samtidigt som några upplever att de har ett bättre samarbete mellan skolformerna än andra när det kommer till överlämningssamtalen. Samtalen går ut på att informera mottagande förskollärare om barnen som ska börja i skolan, där upplevelsen skiljer sig åt hur förskollärare i förskola och förskollärare i förskoleklass upplever samtalen. En del upplever samtalen bra och en del något som behöver utvecklas, några av de förskollärare som deltagit i studien förklarar att informationen om barnen behöver ses över och bli bättre. Då förskollärare i förskoleklass uttrycker att de ofta upplever att de får ta del av information som inte är relevant. Förskollärarna beskriver att de samtalar om barnen som grupp eller enskilt, barnen är inte medverkande på samtalen men får vara delaktig i vad som sägs om dem i det övergångsdokumentet som lämnas till förskoleklassen.