Studiens syfte var att beskriva och jämföra förskollärares perspektiv på barns övergångar och samverkan mellan förskola och förskoleklass. Studien började med en litteraturstudie som behandlade historia och teorier rörande samverkan och övergångar. Vidare bygger studien på intervjuer med fem förskollärare varav två är verksamma i förskolan och tre i förskoleklass. Studien är kvalitativ och grundar sig i en livshistorisk metod. I analysen nyttjas ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som kombineras med nyinstitutionalistisk teori och institutionaliseringsbegreppet. Resultatet visar att förskollärare verksamma i förskolan fokuserar på barns trygghet och det livslånga lärandet och att förskollärare verksamma i förskoleklass fokuserar på barn i behov av särskilt stöd och trygghet. Resultatet och diskussionen visar på att samtliga förskollärare beskriver hur man organiserar för barns övergångar i det närmaste identiskt vilket i studien analyseras som institutionell isomorfism - likformighet mellan organisationernas struktur i avseendet barns övergångar mellan förskola och förskoleklass. Resultatet visar också på att det finns en vilja till att samverkan, främst från förskolans håll. Det glapp som tidigare fanns mellan förskola och skola har istället flyttats och hamnat mellan förskola och förskoleklass. Detta trots att ambitionen med förskoleklassens tillblivelse var att överbrygga avståndet mellan verksamheterna.

Samverkan mellan sjuksköterskan inom ambulanssjukvård och sjuksköterskan på akutmottagning är en viktig del i det dagliga arbetet på en akutklinik. Felaktigheter i samverkan vid överlämning kan få konsekvenser och följa patienten genom hela vårdförloppet. Syftet var att beskriva samverkan mellan sjuksköterskor inom ambulanssjukvård och mottagande sjuksköterska vid överlämning av patient till akutmottagning. I examensarbetet användes en kvalitativ deskriptiv metod med induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data, fem intervjuer med sjuksköterskor inom ambulanssjukvård samt fem intervjuer med sjuksköterskor vilka arbetar på en akutmottagning. Tematisk analys har använts vid granskning av data. Ur analysen framkom tre huvudteman: “Att utbyta information”, “Möta en engagerad samverkanspartner” och “Att skapa ett gemensamt helhetsintryck”, med respektive subteman. Samverkan fungerar till stor del bra, men vissa brister fanns vid överlämning av patient. Betydelsen av att använda sig av och förmedla information utifrån den givna strukturen SBAR var stor. Vidare framkom olika aspekter i hur information förmedlas via tal och skrift. Engagemang, attityder och förståelse för varandras verksamhet var andra aspekter som var av betydelse i samverkan. Det var också vanligt förekommande att sjuksköterskornas uppmärksamhet blev störd av distraherande brus, denna distraktion fick i sin tur konsekvenser för informationsöverföringen. En önskan om att skapa ett gemensamt helhetsintryck i samband med samverkan var framträdande. Att lyssna in patienten och att föra fram patientens berättelse kunde bidra till att sjuksköterskorna gemensamt kunde skapa detta helhetsintryck.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur tre förskoleklasslärare och tre lärare i årskurs 1 kartlägger och dokumenterar den tidiga läsutvecklingen. Vi vill även undersöka och analysera lärarnas syn på de material som tillämpas för att kartlägga elevers läsutveckling. En utgångspunkt i undersökningen har varit Eskilstuna kommuns remissupplaga av den språkutvecklingsplan som träder i kraft hösten 2012. I studien har vi undersökt Språkutvecklingsplanens relevans för arbetet med kartläggning och dokumentation av den tidiga läsutvecklingen. Denna kvalitativa undersökning baseras på intervjuer med lärare, rektorer och den ansvariga utgivaren av kommunens Språkutvecklingsplan. Efter genomförd undersökning kan vi konstatera att kartläggning och dokumentation av den tidiga läsutvecklingen delvis genomförs på olika sätt. På de skolor vi undersökt är Bornholmsmodellen och God läsutveckling de mest förekommande kartläggningsmaterialen. Resultaten av kartläggningarna används till stor del för att finna de elever som är i behov av särskilt stöd vilket kan leda till att de elever som når kunskapsmålen med god marginal hamnar utanför lärarens fokus. Språkutvecklingsplanens riktlinjer kan bidra till ett vidgat synsätt hos läraren där samtliga elevers optimala språkutveckling är i fokus.

Studien syftar till att presentera förskollärares och lärares syn på vad som kännetecknar samverkan och dess betydelse mellan förskolan och skolan vid överlämningen av barn mellan verksamheterna. Den belyser även den pedagogiska dokumentationens betydelse för förskolans och skolans arbete med barnets utveckling. Studiens syfte uppkom ur teoretiska problem när det beror samverkan mellan förskola och skola, där den pedagogiska dokumentationen torde vara av betydelse för barnets utveckling. Utbildning och våra erfarenheter har också under åren gett ett intryck om att samverkan mellan verksamheterna visats sig vara en brist och att dokumentationen inte har använts på ett sätt som utvecklat barnet vidare. Studien är kvalitativ och genomförandet av intervjuerna skedde med hjälp av strukturerade intervjufrågor. Studien baseras på fem intervjuer, tre förskollärares och två lärare i skolan. Förskolorna och skolorna kommunalt drivna inom samma kommun. Resultatet visade på, enligt respondenterna, att samverkan har en stor betydelse inom verksamheterna vid överlämning av barn samt att vårdnadshavarna har en betydande roll för den pedagogiska dokumentationens vikt vid överlämningen. Sekretess och tystnadsplikt är av betydelse när dokumentationen överlämnas till skolorna. Yrkesetiska principer och normer vid samverkan, som till exempel trygghet, ses vara nödvändiga att beakta för barnen när de börjar skolan. Diskussionen berör samverkans betydelse, vilket framställs som en förhoppning och förberedande process som gynnar och främjar barnets fortsatta utveckling och trivsel. Studiens diskussion relateras till tidigare forskning och gällande styrdokument för förskola och skola. Samverkan som en röd tråd och organiseringen för att knyta nya vänskapsband lärare och barn emellan diskuteras då det enskilda barnet inte alltid är utgångspunkten. Skolan vill föra in förskolans pedagogik för att ta del av varandras erfarenheter, vilket uppmärksammas som en intressant diskussionsfråga.

Syftet med detta arbete var att undersöka skillnaden mellan förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning. Forskningsfrågorna var; Vilka skillnader och likheter finns i förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning? Hur arbetas det praktiskt med läs- och skrivinlärning i verksamheten? Hur påverkar arbetslagets synsätt och överlämningsprocessen mellan olika skolformer barnens läs- och skrivinlärning? Insamlingsmetoderna som användes var enkäter och observationer. Undersökningen genomfördes i förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 eftersom det är där läs- och skrivinlärningen oftast sker. Resultatet visade att förskollärarna, förskoleklasslärarna och lärarna i årskurs 1-3 hade liknade synsätt som kännetecknandes av att fånga, utveckla och väcka barnens/elevernas intressen. Skolan arbetar med att väcka elevernas intressen och förskolan arbetar med att fånga och utveckla barnens intressen.  Resultatet visade att arbetslagets synsätt och övergången mellan olika skolformer har betydelse för barnens läs- och skrivinlärning. Metoderna som lärarna använder ser olika ut, men syftet är detsamma, att utveckla, fånga och väcka barnens intressen.

Syftet med examensarbetet var att få fördjupad förståelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i årskurs 1 på två gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna. Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att få information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med åtta matematiklärare på gymnasiet samt två fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvägledare, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska, totalt åtta personer. De två fokusgrupperna är fördelade på en grupp från grundskolan och en grupp från gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhälsan på grundskolan och gymnasieskolan görs överlämning av information kring elever i matematiksvårigheter. Informationen är knapphändig och vanligaste åtgärden är att eleven har undervisats i liten grupp på grundskolan. Informationen om eleverna förmedlas till undervisande lärare via mentor eller på överlämningsträffar, i de fall vårdnadshavare gett sitt tillstånd till informationsöverföringen. De flesta lärare kartlägger elevernas förkunskaper och matematiklärande när de kommer till gymnasieskolan för att skapa sig en bild av eleverna. Detta underlag används vid planering av undervisningen för att förebygga hinder i elevers matematiklärande. Hur elevers behov av anpassningar och särskilt stöd möts i undervisningen beror på den enskilde läraren och vilka resurser som finns på skolan. Ett dilemma är att det saknas speciallärare för att möta denna elevgrupps behov.

I snart 170 år har Uppsala studentkår värnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kårverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlägga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som ställs på studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta.   Resultaten visar stora skillnader från studiebevakare till studiebevakare. Ett mindre antal upplevde goda överlämningar och en välstrukturerad kunskapsöverföring, medan en stor del av de intervjuade upplevde en bristande eller helt obefintlig kunskapsöverföring i form av överlämning. Det framgick tydligt hur tidsbrist, strukturella brister samt interpersonella relationer påverkade möjligheterna till överlämningar negativt. Kunskapskraven ställda på studiebevakare är outtalade, det som istället premieras är engagemang inom studentdemokratiska verksamheter samt sociala förmåga.   Avslutningsvis diskuterades det stressiga arbetsklimatet studiebevakare verkar inom och hur Uppsala studentkår kan ta lärdom av andra ideella organisationer för att förbättra kunskapsöverföringen. / For almost 170 years, Uppsala student union has been active in student democracy related issues at Uppsala University. The student representatives of Uppsala student union are a major part of Uppsala student unions efforts to protect the rights of students. These student representatives are exchanged every year. The aim of this study was to map and analyze the knowledge transfer between resigning and new student representatives and to investigate which knowledge demands are put on student representatives and why. This was accomplished through interviews with both current and resigned student representatives. Results show big differences in attitudes regarding the knowledge transfer. Negative experiences of knowledge transfers were due to lack of time, lack of structure and due to bad interpersonal relationships. The knowledge demands put on student representatives appear to be implicit. Instead, the main focus was directed to demands on a certain dedication to student democracy and social skill. Lastly, possible explanations for the situation and proposals for future studies were presented.

I den svenska skolan har antalet obligatoriska avstämningar ökat. De införs allt tidigare under elevens skoltid. Höstterminen 2019 genomfördes i förskoleklassen för första gången kartläggningsmaterialet Hitta språket, med syfte att vara ett stöd i undervisningen och i arbetet med att identifiera elever som är i behov av stöd eller utmaningar. Denna studies syfte är att öka förståelsen för lärares erfarenheter av det nya kartläggningsmaterialet, hur det påverkar verksamheten, förekomsten av tidiga insatser, extra anpassningar och särskilt stöd och betydelsen för överlämningen till årskurs 1. Studien är en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografisk metodansats och består av en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer av lärare och speciallärare/specialpedagoger verksamma i förskoleklass. Undersökningen genomfördes i två kommuner, enkäten besvarades av 33 lärare och av dessa deltog åtta i intervjuer. I resultatet framgår att det finns både för- och nackdelar och materialet upplevs som bra men omfattande. Det är svårt att göra bedömningar och yttre faktorer påverkar genomförandet. Materialet leder till kollegiala samtal kring barns förmågor och tankar om hur undervisningen kan utformas. Samverkan med specialpedagogisk kompetens har ökat och det kommer att vara ett beydelsefullt verktyg vid överlämningen till årskurs 1. Två synsätt framträder i studien, att se kartläggningen som ett test eller en del i undervisningen som de följer upp under året. Införandet av ett nationellt kartläggningsmaterial har i studien visat sig medföra att lärarna upplever att målen för arbetet i förskoleklassen blir synliggjorda, ett yrkesspråk utvecklas, verksamheten får ökad status och förutsättningarna för likvärdighet ökar.

När en elev övergår från en skolform till en annan skolform ska den avlämnade skolenheten skyndsamt överlämna den dokumentation som underlättar och gynnar elevens fortsatta lärande. Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är komplex som visar på behov avsamarbete, tydliga rutiner och en innehållsrik dokumentation. Viktig information behöver överföras för att säkerställa att elever i behov av stöd fortsättningsvis får de förutsättningar eleven har rätt till. Studien syftar till att undersöka hur kommuner organiserar överlämningen från grundskolan till gymnasieskolan på huvudmannanivå. Forskningen är av kvalitativ karaktär där semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från kommunerna i studien. Som komplement till intervjuerna har kommunernas riktlinjer och rutiner bearbetats och använts i forskningen. Tidigare forskning, empiriskt underlag från intervjuer och kompletterande material har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med stöd av tematisk analys. Elever i behov av stöd är extra sårbara vid skolövergångar. Studien visar att överlämningsprocessen är viktig då den åskådliggör kontexten runt eleven och bistår mottagande skola att knyta an till ett unisont förhållningssätt och gemensamt samverkanssystem. Vidare framkommer att överlämningsprocessen mellan grundskolan och gymnasieskolan kan fungera som samverkan mellan olika skolformer och professioner som strävar mot samma mål för eleven. Utvecklingsområden som framkommer i studien är överlämningen mellan kommunala och fristående skolor samt att det finns ett behov av att dokumentationen följer eleven oavsett när eller hur många gånger en elev byter skola. Konklusionen i studien är att det finns ett behov och önskemål att generera en tydlig och effektiv process utifrån eleven förutsättningar och fortsatta progression. När elever är involverade i överlämningsprocessen och dokumentationens innehåll visar det på attövergången upplevs framgångsrik. / When a student transfers from one school form to another school form, the hand over school unit must promptly submit the documentation that facilitates and benefits the student's learning. The transition from primary school to Upper Secondary School is complex and shows the need for cooperation, distinct routines and relevant documentation. Crucial information needs to be transferred to ensure that special education needs students continue to receive the support the students are entitled to. The study aims to investigate how municipalities organize the handover from primary schools to high schools at an organisational level. The research is of a qualitative nature and semi-structured interviews were conducted with representatives from the municipalities in the study. In addition to the interviews, the municipalities' guidelines and routines have been processed and used in research. Previous research, empirical data from interviews and additional material have been analyzed from a System theory perspective with the support of a Thematic analysis. Students in need of special education are particularly vulnerable during school transitions. The study shows that the handover process is important as it shows the context around the student and assists receiving school to connect to a unison approach and common collaboration system. Furthermore, it appears that the handover process between primary school and Upper Secondary School can function as a collaboration between different school forms and professions which strives for the same goal for the student. Development areas that emerge in the study are the transfer between comprehensive and independent schools and that there is a need for the documentation to follow the student regardless of when or how many times a student changes school. The conclusion of the study is that there is a need and desire to generate a clear and effective process based on student conditions and continued progression. When students are involved in the handover process and the content of the documentation it shows that the transition is experienced as successful.

Sammanfattning/Abstract  Pihl Persson, Elin (2021). Informationsflödet - olika aktörers förståelse av övergången och överlämningen mellan förskola och förskoleklass. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag  Vid överlämningar inför övergångar finns en möjlighet att använda befintlig kunskap om barnet för att möjliggöra en positiv och smidig övergång mellan förskola och förskoleklass. Specialpedagogen har en roll som samordnare och handledare vid övergångar. Tidigare forskning visar att informationen är av betydelse vid övergångar och att det behövs ytterligare studier. För att få en ökad förståelse behövs även en förståelse kring vad som händer med informationen vid övergången. Förhoppningen är att studien ska bidra med en ökad förståelse kring informationsutbytet och därmed belysa dess roll i det förebyggande arbetet kring barn i behov av särskilt stöd.    Syfte och frågeställningar  Syftet med undersökningen är att bidra med ökad kunskap kring informationsutbytet och informationsanvändandet vid överlämningen utifrån olika aktörers perspektiv. De preciserade frågeställningarna; Vilka rutiner finns kring informationsutbytet vid överlämningar? Vilken information ges? Varför? Hur används informationen av mottagande personal och skola?   Teori Systemteorin användes för metaperspektivet. Den systemiska kommunikationsteorin tillsammans med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori användes för samspelet och kommunikationen mellan aktörerna.   Metod En kvalitativ fallstudie gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuer hölls med rektorn på skolan, rektorn på förskolan, en specialpedagog, två förskoleklasslärare (skola), en fritidspedagog och en förskolepedagog (förskola).   Resultat Det finns tydliga rutiner för övergången och överlämningen mellan förskola och förskoleklass i en handlingsplan. Överlämningen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet i både förskolan och skolan. I alla intervjuer framkommer ett relationellt förhållningssätt där barnets trygghet poängteras som huvudsyftet för överlämningar. Innehållet i informationen ligger på både grupp- och individnivå när det gäller den sociala- och kunskapsmässiga utvecklingen. Fokus ligger på barn i behov av särskilt stöd, men alla barn får en skriftlig överlämning. Informationen som lämnas vid överlämningar värdesätts och används i olika stor utsträckning. Ytterligheter och motpoler framkommer när det gäller tillit till varandras professioner och kunskap. För ett verkligt samarbete och en samverkan krävs förtroende och tillit till varandras professioner och kunskap. Kunskap kring hur innehållet ska formuleras kan ge en ökad tilltro till sanningshalten i informationen. Ett gemensamt språk underlättar förståelsen och minskar risken för missuppfattningar vid informationsutbytet. Fortbildning och handledning kring hur informationen kan användas är önskvärd för att belysa möjligheterna.    Specialpedagogiska implikationer Genom att ta till vara på kunskapen som finns på förskolorna kan man förebygga hinder vid övergången mellan förskola och förskoleklass. Informationen som ges vid överlämningar kan användas på både organisations-, grupp- och individnivå och är därför en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. På organisationsnivå kan informationen ge indikationer på hur personalen bör organiseras och även vara behjälplig vid schemaläggning och resursfördelning av personal. På gruppnivå kan den hjälpa till vid gruppsammansättningar och planering av kunskapsinnehåll. På individnivå kan den förebygga hinder och möta barnet på rätt utvecklings- och kunskapsnivå vid skolstarten.    Övergången och överlämningen som fenomen är en bra utgångspunkt för specialpedagogen vid handledning av personal för att öka förståelsen för varje individs betydelse i sammanhanget.    Nyckelord Förskola, förskoleklass, informationsanvändande, specialpedagogik, övergång, överlämning.