The purpose of this study is to contribute to the research on projectification of public administration. It aims to fill the gap of the previous research on implementation and hand over of project results to operating functions in municipal context by shedding light on project managers’ experiences in the Swedish municipal public administration. To reach this aim one research question has been used; what experiences does project managers have regarding implementation and hand over of project results in the municipal sector? When trying to answer the research question the study uses a definition of experience as someone’s impressions and thoughts, feelings and perception, practises and acts that is generated from a lived through or perceived experience. The study uses semi-structured interviews with ten project managers from different Swedish municipal public administrations and from diverse project types to gather material. The material has been analysed using thematic method and the analysis resulted in five different themes. The results show that project managers’ impressions and thoughts are that more responsibility is needed among actors connected to project and they seem to think that a possible shift in responsibility has occurred. They also think that a higher degree of regard needs to be taken to budget arrangements and that an important aspect is to establish and anchor the project in the main organisation and it is assisted through participation and promotion. The project managers feel and perceive mostly adverse feelings regarding implementation and hand over of project results. They seem satisfied when they can build alliances to succeed with implementation to reach utility realization in the ordinary operations.Finally, the study shows practises and acts that project managers utilizes regarding implementation and hand over of project results. They see great use from establishing, anchoring, and creating structure in the receiving operations. They ensure this by planning the hand over throughout the whole project, identifying and integrating with the receiver, affecting the formulation of goals and plan and produce material that can be handed over. They also use communications to a great extent and identifies that communication skill is an important skill to foster to succeed. They work hard to succeed with their mission and show a lot of flexibility and availability after their projects ended and recognizes that it is useful to stay contactable after the project result has been handed over to aid use of project results in the receiving operations.

With advancements in the mobile network architecture, from the Fourth Generation to the Fifth Generation, a vast number of new use cases becomes available. Many use cases require cloud-based services, where a service is deployed close to the user. For a user to communicate with a service, it connects to the mobile network base station, Fifth Generation Core network and then to the service. When the user changes physical location, the mobile network and the service must apply mobility techniques. This is to prevent tromboned traffic and provide low latency between user and service. When a handover occurs, so that a user’s attachment point to the mobile network is changed from the one base station to another and the User Plane Function changes, the cloud-based service may have to seamlessly move from one cloud to another as well. In this thesis, a Service mobility framework is proposed and implemented, which enables service live migration between edge clouds and it provides simple RESTful APIs. The evaluation of the framework shows that the proposed implementation adds low delays to the total migration time and the service downtime is also shown to be low in the case of video streaming with no service interruption. / Med framsteg i det mobila nätverkets arkitektur, sett från den Fjärde Generationen till den Femte Generationen, så blir nya användningsområden tillgängliga. Bland de nya användningsområdena inkluderas molnbaserade tjänster, där tjänster är placerade nära användare, dessutom har vissa områden behov av dessa molnbaserade tjänster. För att en användare ska kunna kommunicera med en tjänst så måste den först ansluta till det mobila nätverkets basstationer och sedan till Femte Generationens kärnnätverk, för att sedan kunna kommunicera med tjänsten. När användaren förflyttar sig från en plats till en annan, så måste det mobila nätverket och tjänsten tillämpa rörlighetstekniker, som förflyttning av tjänsten. Förflyttningen är för att förhindra trombonerad trafik och att förse låg latens mellan användare och tjänst. När en överlämning sker, d.v.s att en användares kopplingspunkt till det mobila nätverket ändras, från en basstation till en annan, och att User Plane Function ändras, så kan även den molnbaserade tjänsten förflytta sig sömlöst från ett moln till ett annat. I denna avhandling presenteras ett tjänströrlighetsramverk som möjliggör tjänströrlighet mellan moln och erbjuder enkla RESTfulla API:er. Evaluering av ramverket visar att implementationen bidrar med låga fördröjningar till den totala migrations tiden samt att tjänster med videoströmming har lågt driftstopp utan tjänstavbrott.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att se hur övergången mellan mellanstadiet och högstadiet ser ut i olika skolor i olika kommuner gällande elever i behov av stöd utifrån specialpedagogers/ speciallärares och mentorers perspektiv när det kommer till upplägget av extra anpassningar och särskilt stöd, med den sociokulturella teorin som bas. En kvalitativ forskning genomfördes innehållande 13 semistrukturerade intervjuer, sju med specialpedagoger/ speciallärare och sex med mentorer, med hjälp av en intervjuguide. Intervjupersonerna var involverade i övergångsprocessen på överlämnande eller mottagande skola och intervjuernas resultat diskuterades sedan gentemot rådande styrdokument och tidigare forskning som handlar om övergångar mellan olika stadier. Det som framkom i studien var att intervjupersonerna ansåg att samarbetet mellan specialpedagoger/speciallärare och mentorer när det kommer till elevärenden och hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt fungerade bra och att den öppna kommunikationen professionerna emellan samt specialpedagogens roll som handledare och rådgivare upplevdes som positiv. Studien visade även att specialpedagoger/speciallärare och mentorer ansågs viktiga då det kommer till utformandet av en god lärmiljö och lyckade övergångar. Elevernas delaktighet i övergångar ansågs nästintill obefintlig och istället är det vårdnadshavarna som representerade eleverna vid överlämningen. Studien visade också att mottagande skola bjöd in alla elever till prova-på dagar och andra aktiviteter innan skolstart samt att elever i behov av stöd och deras vårdnadshavare erbjöds att träffa blivande lärare eller elevhälsoteamets medlemmar för ytterligare överlämning. Vidare framkom att alla elever samt vårdnadshavare fick tycka till om blivande klasstillhörighet och stödinsatser. Det påvisades även att delaktigheten i övergångar ställde höga krav på elever i behov av stöd och att även förändringar i den fysiska miljön och andra skillnader mellan stadierna kunde leda till ångest och oro för eleverna.  Nyckelord: grundskola/primary school, mellanstadiet/middle school, skolövergång/school transition, särskilt stöd/special needs, överlämning / <p>På grund av de rådande omständigheterna på grund av covid19 presentationen av examensarbetet gjordes via ZOOM. </p><p></p>

Millimeter Wave (mmWave) is a key technology to meet the challenge of data rates and the lack of bandwidth in sub-6GHz networks. Due to a high operation frequency, the mmWave network has unique channel characteristics and a relatively high pathloss. Therefore, a dense deployment of Base Station (BS) is necessary, leading to a more frequent handover, which may cause a degradation of User Equipment (UE) experience. Furthermore, a massive number of devices cause an interference issue and a high dropping probability. In this project, we propose a handover method based on Reinforcement Learning (RL). This handover method provides a seamless connection and considers the load balancing. To verify the proposed method, Q-learning is selected to solve this RL problem and a simulation environment of mmWave is set up, including the pathloss model, system model, and beamforming. The average data rate, number of handovers, and number of available resources are evaluated during the movement of UEs. The results are compared with rate-max method and random backup method in different interference scenarios. Our proposed method shows a notable performance in terms of data rate, for example, while doubling the interference, the data rate decreases 8.6% with our method while it decreases 20% with the random-backup method. Moreover, our method has the minimum number of handovers in the trajectory. The performance in multiple trajectories is also illustrated and it performs as expected. / Millimeter Wave (mmWave) är en nyckelteknologi för att möta utmaningen med datahastigheter och bristen på bandbredd i sub-6GHz-nätverk. På grund av den höga driftsfrekvensen har mmWave-nätverket unika kanalegenskaper och en relativt hög banförlust. Därför är en tät användning av basstationen (BS) nödvändig vilket leder till en mer frekvent överlämning, vilket kan orsaka en försämring av User Equipment (UE) upplevelse. Dessutom orsakar ett stort antal enheter störningsproblem och en hög dropping probability. I det här projektet föreslår vi en överlämningsmetod baserad på Reinforcement Learning (RL). Denna överlämningsmetod ger en sömlös anslutning och tar hänsyn till lastbalanseringen. För att verifiera den föreslagna metoden har en simuleringsmiljö på mmWave ställts in, inklusive banförlust-modellen, systemmodellen och strålformning. Genomsnitt datahastighet, antal överlämningar och antal tillgängliga resurser utvärderas under förflyttning av UE: er. Resultaten jämförs med rate-max metod och slumpmässig säkerhetskopieringsmetod i olika störningsscenarier. Vår föreslagna metod visar en anmärkningsvärd prestanda när det gäller datahastighet, till exempel, när interferensen fördubblas minskar datahastigheten 8,6% med vår metod medan den minskar 20% med slumpmässig säkerhetskopieringsmetod. Dessutom har vår metod det minsta antalet överlämningar i banan. Prestandan i flera banor illustreras också och den fungerar som förväntat.

Syftet med studien är att ge förslag på hur Affärsområde Bostad på Riksbyggen kan förbättra överlämning av nyproducerade bostäder till fastighetsförvaltning för att generera nöjdare kunder. De frågeställningar som användes är: (1) Hur kan Bostad förbättra överlämningen till Förvaltning? (2) Hur kan Riksbyggen säkerställa att överlämningen av nyproducerade bostäder håller en jämn kvalitet i hela landet? (3) Hur kan förbättringar implementeras i processen? Förbättringsområdet består kort av att det inte finns samverkande processer, att mötet mellan de båda parterna inte fungerar optimalt och att överlämningen har visat sig fungera olika på olika platser inom Riksbyggen, vilket inte är bra för företaget som strävar mot gemensamma arbetssätt och rutiner. Den teori som arbetet vilar på är överlämning och implementering av projekt, möten, motivation, kontrakt, information, offensiv kvalitetsutveckling samt tidigare forskning om överlämning. De metoder som använts för att samla in material och framställa förbättringsförslag är benchmarking, dokumentär forskning, intervjuer, kategorisering, släktskapsdiagram samt matrisdiagram. Resultatet beskriver hur de åtta intervjupersonerna arbetar kring överlämningen kopplat till processkeden, några kvalitetsaktiviteter från ledningssystem kopplat till överlämningen, beskrivning av ett samverkansavtal och NKI resultat. Slutsatserna av analysen som besvarar frågeställningarna är följande: (1) Bostad kan förbättra överlämningen genom att initiera och planera, informera om resultatet, överföra kompetens, kvalitetshöja resultatet samt överlämna resultat och ansvar. De kan även skriva in i kontrakt vad Riksbyggen förväntar sig av entreprenör kring garantifelshantering. (2) Riksbyggen kan säkerställa en jämn överlämning genom att alla regioner har samma gemensamma rutiner och genom att skapa förutsättningar för ett bra samarbete. (3) Förbättringar kan implementeras genom att följa förbättringscykeln Planera-Gör-Studera-Lär. Baserat på slutsatser och analys presenterades sex förbättringsförslag. / The purpose of the study is to provide suggestions on how business area Bostad on Riksbyggen can improve their estate handover to facility management. The purpose includes the questions: (1) How can Bostad improve their handover of estates to facility management? (2) How can Riksbyggen ensure that the delivery of estates maintains a consistent quality throughout the country? (3) How can improvements be implemented in the process? The improvements area consists of the fact that there are few cooperative processes, that the interaction between the two does not work optimally and that the handover has proven to work differently on different locations within Riksbyggen, which is not good for the company that strives towards common practices and procedures. The theory that the work depends on is the delivery and implementation of projects, meetings, motivation, contracts, information, quality development and previous research on project handovers. The methods used to collect material and make improvements are benchmarking, documentary research, interviews, categorization, relationship diagrams and matrix diagrams. The result describes how the co-workers work on the assignment linked to the process chain, some quality activities from management systems linked to handover, description of a collaborative agreement and NKI results. The conclusions of the analysis that answer the questions are as follows: (1) Housing can improve the transfer by initiating and planning, informing about the results, transferring skills, raising the quality of the results, submitting results and responsibilities as well as entering into contracts what Riksbyggen expects from contractor regarding warranty management. (2) Riksbyggen can ensure a smooth delivery throughout all regions by having the same common routines and by creating the conditions for good cooperation. (3) Improvements can be implemented through the improvement-cycle Plan-Do-Study-Act. Based on conclusions and analysis, six improvement proposals were presented.

Projektarbetsformen blir allt vanligare samtidigt som fler och fler organisationer arbetar i projektform. Inom dessa multiprojektmiljöer bör man kontinuerligt säkerställa att kunskap och erfarenheter förs vidare mellan olika projekt för att bli framgångsrik inom sin marknad. Trots att fördelarna med kunskapsöverföring länge erkänts i projektbaserade organisationer så varierar effektiviteten kring fenomenet. Detta tros bland annat bero på svårigheterna med att gå från teori till praktik samt att de modeller och teorier som finns saknar struktur för själva genomförandet. Efter ett försök att kartlägga litteraturen inom detta mångfacetterade fält hittade vi en kunskapslucka angående hur kunskapsöverföring kan te sig inom tv-branschen. Därfär har en kvalitativ fallstudie gjorts på ett tv-produktionsbolag. Studien syftar till att bidra till ökad förståelse kring hur kunskap överförs mellan projekt samt hur man säkerställer kunskapsöverföring. Studien utgår ifrån att kunskap definieras enligt Nonaka och Takeuchis (1995) teori om implicit och explicit kunskap. Studien bygger på kvalitativ forskning i form av sex intervjuer med projektledare och VD, två fokusgrupper med tio projektanställda samt en dokumentanalys på överlämningar skrivna av projektdeltagare. Resultatet visar att det finns många olika typer av kunskapsöverföring inom organisationen. Den kunskap som överförs mellan projekt i organisationen är mestadels kunskap med explicit karaktär i form av dokument. I dagsläget är det huvudsakligen projektledarna som ansvarar för att kunskapsöverföring sker mellan projekt, i huvudsak genom att uppmana projektdeltagare att göra skriftliga överlämningar. Hos projektdeltagarna finns det god vilja att bidra till kunskapsöverföringen men organisationen saknar en huvudsaklig strategi. Slutsatserna konstaterar att ledningen bör implementera ett systematiskt arbetssätt angående organisationens kunskapsöverföring för ett effektivt arbete mot ett organisatoriskt lärande. Slutsatserna belyser även att synen på kunskap är mångtydig och att det handlar om mer än bara explicit och implicit kunskap. För att diskussionen om kunskapsöverföringen inom organisationen ska kunna utvecklas måste organisationen identifiera kunskapstyperna ytterligare samt förstå dessa för att konkretisera dem. / Project work is becoming more common as more and more organizations are working in project form. Within these multi-project environments, one should continuously ensure that knowledge and experience are passed on between different projects in order to be successful in their markets. Although the benefits of knowledge transfer have long been recognized in projectbased organizations, the effectiveness of the phenomenon varies. This is believed to be due, among other things, to the difficulties in moving from theory to practice as well as to the existing models and theories lacking a structure for implementation. Following an attempt to map the literature in this multifaceted field we found a gap in knowledge regarding how knowledge transfer can look within the television industry. Therefore, a qualitative case study has been done at a television production company. This study aims to contribute to an increased understanding of how knowledge is transferred between projects and how to ensure knowledge transfer. The study assumes that knowledge is defined in accordance with Nonaka and Takeuchi’s (1995) theory of implicit and explicit knowledge. This study is based on qualitative research in the form of seven interviews with project managers and CEO, two focus groups with ten project employees and a document analysis submission written by project participants. The result shows that there are many different types of knowledge transfer within the organization. The knowledge that is transferred between projects in the organization is mainly knowledge with explicit character in the form of documents. Currently the project managers are responsible for the transfer of knowledge between projects, which is done by inviting project participants to make written submissions. The project participants are glad to contribute to the transfer of knowledge, but the organization lacks a main strategy. The conclusions state that management should implement a systemic approach to the organization’s knowledge transfer for effective work towards organizational learning. The conclusions also highlight that the view on knowledge is ambiguous and that it is about more than just explicit and implicit knowledge. In order for the discussion of knowledge transfer within the organization to develop, the organization must further identify the types of knowledge and understand them in order to make them concrete.

På grund av marknadsförings växande roll i kundinteraktion, befinner sig marknadsavdelningar allt mer i besittning av nya typer av kundinformation och sådan information som traditionellt har genererats och förvaltats av försäljningsavdelningar. Genom att tillhandahålla försäljningsavdelningen med högkvalitativa kundleads och samarbeta i att avancera dessa till faktiska affärer, kan marknadsföring använda sin nya roll i kundinteraktionen och därmed stödja försäljningstillväxten. I många B2B-företag är dock samarbetet mellan marknadsföring och sälj kantat av spänningar. Dessa spänningar har gjort gemensamma processer, såsom hanteringen av kundleads från marknadsföringsaktiviteter, utmanande. Trots friktionerna måste ett kundleads så småningom överlämnas från marknadsavdelningen till säljavdelningen för att kunna avanceras till en faktisk affär. Överlämnande av information mellan två avdelningar innebär alltid ett antal risker. De främsta riskerna är informationsförlust samt resursslöseri på grund av informationens låga kvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur överlämnandet av kundleads från  arknadsföringsaktiviteter mellan olika aktörer kan bli mer exakt. Undersökningen gjordes med hjälp av en fallstudie där överlämnandet av kundleads från marknadsföringsaktiviteter utreddes på ett multinationellt B2B-företag verksamt inom telekomindustrin. Empirin samlades in genom intervjuer, fokusgrupper, dokumentsökning och en global enkät. Resultatet av undersökningen är en kartläggning av nuvarande överlämnandet av kundleads efterföljande en global technologimässa. Överlämnandet visade sig omfatta 4 delöverlämningar och 4 aktörsgrupper. Utöver kartläggningen visar resultatet de olika aktörernas perspektiv på både samarbete i överlämnandet och konfigurationen av de kundleads som lämnas över. Det upptäcktes också att den globala marknadsorganisationen på det undersökta företaget har som mål att renodla kundleadskonceptet och skapa acceptans för nya typer av kundinformation som genereras genom marknadsföringsaktiviteter. Slutligen identifierades diskrepanser i aktörernas uppfattning om vad i överlämningen som ska skickas av vem, hur det ska skickas, och varför det skickas. Som en produkt av analysen har ett konceptuellt ramverk tagits fram. Det konceptuella ramverket definierar en överlämnings tre komponenter: Informationen, Processen och Aktörerna. Slutsatsen som drogs var att överlämningen av kundleads från marknadsföringsaktiviteter på det undersökta företaget kan bli mer exakt om dessa tre komptenter lieras och anpassas efter varandra. Rekommendationen som ges stödjer ambitionen att renodla kundleadskonceptet och utvidga den typ av kundinformation som skickas av marknadsföringsavdelningar. Rekommendationen omfattar införandet av 4 kundinformationskategorier. Ytterligare rekommendationer rör hur de tre överlämningskomponenterna ska anpassas till dessa nya kategorier. / Due to marketing’s expanding role in customer interaction, marketing departments are finding themselves in possession of new types of customer information and such that has traditionally been generated and managed by sales departments. By providing sales with high-quality leads and cooperating on successfully advancing these leads to actual deals, marketing can utilize its new role in customer interaction and ultimately support sales growth. In many B2B companies, however, the cooperation of marketing and sales is infused by interdepartmental tensions. These tensions have rendered shared processes, such as the handling of marketing generated leads, challenging. Despite the interdepartmental frictions the marketing generated lead eventually needs to be handed over from the marketing department to the sales department in order to be advanced to an actual deal. Handing over information between two departments always involves certain risks. Primarily, these risks are information loss and potentially wasted resources due to low quality of the information. The purpose of this study was to investigate the handover of marketing generated leads between stakeholders and how it can become more accurate. The investigation was done by means of a case study – exploring the handover of marketing generated leads within a multinational B2B cooperation active within the telecom industry. The empirical data was collected through interviews, focus groups, document search and a global questionnaire. The result of the investigation is a mapping of the current handover of marketing generated leads succeeding a global industry event. The handover was found to encompass 4 sub-handovers and 4 stakeholder groups. Furthermore, the result included the stakeholders’ perspectives on both cooperation in the handover and the configuration of the marketing generated leads. It was also discovered that the global marketing organization is aiming to streamline the lead concept and create acceptance for new types of marketing generated customer information. Additionally, mismatches were found in the stakeholders’ perceptions of what is to be sent by whom, how it should be sent, and why it is sent.  A product of the analysis was the Conceptual Framework, which defines three handover components: Information, Process and Stakeholder. The drawn conclusion states that handover accuracy at the case company could be achieved in aligning these three handover components. The suggestion made supports the ambition to streamline the lead concept and expand the customer information sent by marketing, by defining 4 customer information categories. Further suggestions are made on how to align the three handover components to these new categories.

The ever-growing demand of wireless traffic poses a challenge for current cellular networks. Each new generation must find new ways to boost the network capacity and spectral efficiency (SE) per device. A pillar of 5G is massive multiple-input-multiple-output (MIMO) technology. Through utilizing a large number of antennas at each transmitting node, massive MIMO has the ability to multiplex several user equipments (UEs) on the same time-frequency resources via spatial multiplexing. Looking beyond 5G, cell-free massive MIMO has attracted a lot of attention for its ability to utilize spatial macro diversity and higher resilience to interference. The cell-free architecture is based on a large number of distributed access points (APs) jointly serving the UEs within a coverage area without creating artificial cell boundaries. It provides a promising solution that is focused on delivering uniform service quality throughout the mobile network. The main challenges of the cell-free network architecture lie in the computational complexity for signal processing and the huge fronthaul requirements for information exchange among the APs. In this thesis, we tackle some of the inherent problems of the cell-free network architecture by providing distributed solutions to the power allocation and mobility management problems. We then introduce a new method for characterizing unknown interference in wireless networks. For the problem of power allocation, a distributed learning-based solution that provides a good trade-off between SE performance and applicability for implementation in large-scale networks is developed with reduced fronthaul requirements and computational complexity. The problem is divided in a way that enables each AP (or group of APs) to separately decide on the power coefficients to the UEs based on the locally available information at the AP without exchanging information with the other APs, however, still attempting to achieve a network wide optimization objective.  Regarding mobility management, a handover procedure is devised for updating the serving sets of APs and assigned pilot to each UE in a dynamic scenario considering UE mobility. The algorithm is tailored to reduce the required number of handovers per UE and changes in pilot assignment. Numerical results show that our proposed solution identifies the essential refinements since it can deliver comparable SE to the case when the AP-UE association is completely redone. Finally, we developed a new technique based on a Bayesian approach to model the distribution of the unknown interference arising from scheduling variations in neighbouring cells. The method is shown to provide accurate modelling for the unknown interference power and an effective tool for robust rate allocation in the uplink with a guaranteed target outage performance. / Den ständigt växande efterfrågan på trådlös datatrafik är en stor utmaning för dagens mobilnät. Varje ny nätgeneration måste hitta nya sätt att öka den totala kapaciteten och spektraleffektiviteten (SE) per uppkopplad enhet. En pelare i 5G är massiv-MIMO-teknik (multiple-input-multiple-output). Genom att använda ett stort antal antenner på varje mobilmast har massiv MIMO förmågan att kommunicera med flera användarutrustningar (eng. user equipment, UE) på samma tid/frekvensresurser via så kallad rumslig multiplexing. Om man ser bortom 5G-tekniken så har cellfri massiv-MIMO väckt stort intresse tack vare sin förmåga att utnyttja rumslig makrodiversitet för att förbättra täckningen och uppnå högre motståndskraft mot störningar. Den cellfria arkitekturen bygger på att ha ett stort antal distribuerade accesspunkter (AP) som gemensamt serverar UE:erna inom ett täckningsområde utan att dela upp området konstgjorda celler. Detta är en lovande lösning som är fokuserad på att leverera enhetliga datahastigheter i hela mobilnätet. De största forskningsutmaningarna med den cellfria nätverksarkitekturen ligger i beräkningskomplexiteten för signalbehandling och de enorma kraven på fronthaul-kablarna som möjliggör informationsutbyte mellan AP:erna. I den här avhandlingen löser vi några av de grundläggande utmaningarna med den cellfria nätverksarkitekturen genom att tillhandahålla distribuerade algoritmlösningar på problem relaterade till signaleffektreglering och mobilitetshantering. Vi introducerar sedan en ny metod för att karakterisera okända störningar i trådlösa nätverk. När det gäller signaleffektreglering så utvecklas en distribuerad inlärnings-baserad metod som ger en bra avvägning mellan SE-prestanda och tillämpbarhet för implementering i storskaliga cellfria nätverk med reducerade fronthaulkrav och lägre beräkningskomplexitet. Lösningen är uppdelat på ett sätt som gör det möjligt för varje AP (eller grupp av AP) att separat besluta om effektkoefficienterna relaterade till varje UE baserat på den lokalt tillgängliga informationen vid AP:n utan att utbyta information med de andra AP:erna, men ändå försöka uppnå ett nätverksomfattande optimeringsmål. När det gäller mobilitetshantering utformas en överlämningsprocedur som dynamiskt uppdaterar vilken uppsättning av AP:er som servar en viss UE och vilken pilotsekvens som används när den rör sig över täckningsområdet. Algoritmen är skräddarsydd för att minska antalet överlämningar per UE och förändringar i pilottilldelningen. Numeriska resultat visar att vår föreslagna lösning identifierar de väsentliga förfiningarna eftersom den kan leverera jämförbar SE som när AP-UE-associationen görs om helt och hållet. Slutligen utvecklade vi en ny Bayesiansk metod för att modellera den statistiska fördelningen av de okända störningarna som uppstår på grund av schemaläggningsvariationer i närliggande celler. Metoden har visat sig ge en korrekt modell av den okända störningseffekten och är ett effektivt verktyg för robust SE-allokering i upplänken med en garanterad maximal avbrottsnivå. / <p>QC 20230503</p>