Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i Stockholmsområdet upplever hur processen och övergången för elever med autism som gör sitt gymnasieval går till. Vidare också om denna process leder till övervägda gymnasieval. Dessutom söker studien svar på om studie- och yrkesvägledare anser att de har relevant utbildningsbakgrund för att kunna vägleda elever med autism. Processen kring gymnasievalet för elever med autism är ofta mångfacetterad och samordning med professionerna på avlämnande skola och samarbete med mottagande skola är två nyckelfaktorer. Majoriteten av respondenterna uttrycker att de inte fick tillräckligt med utbildning på studie- och yrkesvägledarprogrammet för att möta elever med autism. Slutligen visar studien också att studie- och yrkesvägledarna upplever att vårdnadshavares roll i övergången från grundskola till gymnasium ofta är central och de belyser att vårdnadshavare ofta känner oro kring övergången.

SammanfattningAllert och Sandberg, Marie och Stefan(2018). ”Jag berättar inte att jag går på specialskola” – Elevers och vårdnadshavares upplevelser av skolövergång från grundskolan till specialskolan. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVi avser med vår studie att öka kunskapen hos personal, såväl när det gäller avlämnande som mottagande för elever med språkstörning som byter skolform från grundskolan till specialskolan. I kunskapsbidraget ämnar vi lyfta fram viktiga faktorer, utifrån ett elevperspektiv i ett förändligt skede i elevernas liv. Vi vill också belysa vad som är hindrande och gynnsamt för att eleverna ska motiveras och utvecklas i deras nya skolmiljö.Syfte och frågeställningarVårt syfte med denna studie är att beskriva några elevers och vårdnadshavares berättelser om skolövergång från grundskolan till specialskolan och ge kunskap till skolpersonal och ökad förståelse för vad det innebär för elever att byta skolform när de redan gått flera år i grundskolan. Utifrån intervjuer med elever och vårdnadshavare ämnar studien att belysa möjligheter och hinder för elever som erfar en skolövergång från grundskolan till specialskolan.Frågeställningar:•Vad framkommer i elevernas och vårdnadshavarnas berättelser som betydelsefulla faktorer kring övergången till specialskolan?•Vad beskrivs som gynnsamma respektive hindrande faktorer vid skolövergången? TeoriVi har utgått från Antonovskys teori om KASAM, vilket innebär känslan av sammanhang. Där ingår tre viktiga komponenter, vilka är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De hör ihop och behöver vara sammanflätade med varandra för att en människa ska uppleva en hög grad av KASAM. Att ha en låg grad av KASAM kan till exempel innebära att man förstår sin situation, men har svårigheter att hantera den och då blir inte heller situationen meningsfull.MetodVi har tagit vår metodansats från livsberättelser. Inom livsberättelseforskning tar forskaren fasta på historieberättande och använder det för att skapa förståelse kring människors liv så som de själva minns och berättar om det. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer, där vi ställde öppna frågor utifrån en intervjuguide med områden vi ville täcka in i intervjuerna för att få så mycket information som möjligt. Intervjuerna spelades in och transkriberades och analyserades sedan i en mall för textanalys där vi fick fram olika teman.ResultatDe teman som kom fram som betydelsefulla i vår studie för skolövergång var: förberedelser, relationer, delaktighet, självkänsla och acceptans. Elevers och föräldrars erfarenheter skiljer sig åt. De elever som haft tillgång till gott stöd av vuxna, haft möjligheter till förberedelser och känt sig delaktiga i processen har lättare kunnat acceptera att börja på specialskolan och inte sett det som ett misslyckande. Resultatet visar också att grad av självkänsla spelar roll i sammanhanget och där är goda vuxen och kamratrelationer, förståelse och bemötande, känslan av att hantera sin klassrumssituation och att få möjlighet att arbeta på en självständig nivå och förstå sitt sammanhang av avgörande karaktär.Specialpedagogiska implikationerVår studie har visat grundläggande nödvändigheter i och med teoriavsnittet där vikten av KASAM belyses och de faktorer som kom fram av vårt resultat som är viktiga för elever när det gäller byte av skolform. Dessa är enligt det vi kommit fram till nödvändiga för att eleven ska känna skolmotivation och därmed ta till sig de hjälpmedel de har att tillgå på specialskolan, som i sig är en specialpedagogisk åtgärd, att gå där. Har en elev tappat självkänslan, delaktigheten och har svårigheter att acceptera sin situation på specialskolan innebär det också svårigheter med relationer till speciallärare och att ta emot specialpedagogiska metoder för att nå målen i skolan. Motivationen är avgörande för hur skolgången blir. Ju mer eleven förstår sitt sammanhang och ser meningsfullheten med att gå till skolan, ju lättare kan hen vara mottaglig för hjälp och stöd, utan att känna att det är ett personligt misslyckande.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att öka och bredda förståelsen för ungdomars upplevelser under övergången från högstadiet till gymnasiet. Studien ämnar undersöka vilka faktorer som påverkar ungdomars upplevelser under denna övergång. Med hjälp av tolkande fenomenologisk metod har åtta ungdomar i åldern 16–17 år intervjuats och materialet har sedan analyserats. Resultatet utmynnade i tre huvudteman; skolornas betydelser, förväntan och hanterbarhet. Informanterna beskriver en diskrepans mellan hur lärarna på högstadiet beskrev gymnasiet och hur de själva upplevde gymnasiet. Informanterna upplever dessutom en brist i hur högstadieskolorna erbjuder kontinuitet under övergången till gymnasiet vilket har påverkat informanternas förväntan och bidragit med upplevelser av ovisshet inför gymnasiestarten. Den ovisshet som präglar informanternas inledande tid på gymnasiet har i vissa fall gett upphov till försämrat självförtroende och den stora förändring som övergången innebär har lett till identitetsförändring. Övergången till gymnasiet utgör samtidigt en möjlighet för informanterna att bryta sig loss från sitt umgänge och sin miljö och de uttrycker en längtan efter att få en nystart på gymnasiet.

Förväntat kunskapsbidragGenom att ta del av elevernas egna berättelser om språkstörning relaterat till skolbyte samt lärande så får vi möjlighet att höra deras röster kopplat till forskningsområdet. Vidare är det viktigt att belysa övergången från specialskola med inriktning grav språkstörning till gymnasieskola. Skolpersonalen belyser vilka behov skolan ställs inför och hur de kan rusta för att möta upp målgruppen vid övergången. Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att samla information om hur elever med språklig sårbarhet och mottagande skolors personal har upplevt skolövergången från specialskola till gymnasieskola. Frågeställningarna täcker in empirin i studien och genom att ställa dem i relation till de specialpedagogiska perspektiven och Vygotskijs sociokulturella teori genomfördes analyser samt slutsatser drogs baserade på resultatet. Syftet var att bidra med nya aspekter kring språklig sårbarhet kopplat till lärande på individ, grupp, skol samt organisationsnivå. Vad berättar eleverna om i sin dokumentation inför gymnasiestart? Vad framkommer i elevernas berättelser som betydelsefullt kring övergången från specialskola till gymnasieskola avseende lärande och socialt samspel relaterat till språklig sårbarhet? Vad berättar den mottagande skolpersonalen om hur de upplever att eleverna är rustade för att kommunicera och förmedla de anpassningar och metoder som gynnar dem i deras lärande i den nya skolformen? Vilka anpassningar eller pedagogiska strategier har den mottagande skolan genomfört för att gynna elevernas lärande? Vad visar resultatet i jämförelse med den tidigare forskningen samt den teoretiska ansatsen i uppsatsen?TeoriUppsatsen tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven. Detta innebär att elevernas skolövergång samt lärandeprocess kan belysas med hjälp av flera olika perspektiv. Elever med språklig sårbarhet och skolpersonalens upplevelser kan med hjälp av perspektiven betraktas genom berättelser om kommunikation, socialt samspel,proximal utvecklingszon och kontext men även utifrån delar och helhet, så som individ, grupp, skola och organisationsnivå.MetodStudien är en kvalitativ studie med narrativ ansats. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom elevdokumentation, elevberättelser samt intervjuer med skolpersonal. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och eleverna hade tillgång till Symwriter text (bildstöd) under våra samtal. Berättelserna och intervjuerna transkriberades. Elevdokumentationen analyserades. Elevdokumentationen, det inspelade materialet och texterna användes sedan som underlag till resultat och analys.ResultatResultatet visar att bara några av eleverna har förmedlat sina behov muntligt i mötet med den mottagande skolans personal vilket kan bero på att alla gymnasieskolor helt enkelt inte frågat efter elevernas berättelser eller att relationer tar tid att bygga upp och undersökningen genomfördes i anslutning till skolstarten. Eleverna uttrycker alla i sina berättelser en nervositet inför gymnasiestarten och är enligt tidigare forskning mer utsatta än andra jämnåriga kamrater vad gäller det sociala samspelet eftersom de har en språkstörning vilket medför ett behov av stöd. Överlämningsprocessen har sett olika ut på de tre gymnasieskolorna. Utifrån den teoretiska ansatsen som bygger på de specialpedagogiska perspektiven kan vi se att eleverna får olika bemötande utifrån den mottagande skolans perspektiv. Elevernas behov relaterat till den omgivande miljön kan tolkas utifrån fyra olika nivåer: individ, grupp, skola och samhälle. Förutom att ta emot skriftlig och muntlig information från specialskolan mötte en av skolorna även eleverna i samtal och lyssnade på deras berättelser vilket gynnar målgruppen bäst. Vidare gav två av skolorna efter mottagande av eleven ett personligt stöd i sociala och pedagogiska processer medan den tredje skolan inte erbjöd detta stöd vilket resulterade i att eleven inte kom till skolan mer än vid några enstaka tillfällen. En av skolorna hade inte anpassat undervisningen på ett särskilt sätt för elever med språklig sårbarhet utan de hade istället anpassat undervisningen utifrån alla elevers behov. Undersökningen visar även att skolpersonalen bör fundera över hur de uttrycker sig om och till elever med språklig sårbarhet då det är viktigt att möta ungdomarna med respekt och tillförlit om elevernas självbild inte stämmer överens med vuxenvärldens. I resultatdelen utgår vi från Vygotskijs sociokulturella teori, då vi presenterar olika samspelssituationer.ImplikationerDet är viktigt att personalen som möter eleverna ha den kompetens som krävs för att möta upp de behov som kan uppstå i lärandesituationer men de ska även kunna koppla teori till praktikutifrån att eleverna är individer och att språkstörningen är föränderlig då den påverkas av kontexten eleven befinner sig i. Det är även viktigt att personalen är medveten om de specialpedagogiska glasögon de väljer att ta på sig i mötet med elever med språklig sårbarhet. Detta för att de ska kunna se olika orsaks- och konsekvenssamband, samt kunna se att individ, grupp, skola och samhälle inte verkar isolerade utan är beroende av varandra. En specialpedagogisk slutsats är att specialskolan och gymnasieskolan bör utveckla ett ökat samarbete för att med gemensam teoretisk och praktisk erfarenhet skapa en ännu mer gynnsam lärandemiljö för elever med språklig sårbarhet vilket pekar på ett ökat behov av att utveckla övergången till gymnasieskolan.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att se hur övergången mellan mellanstadiet och högstadiet ser ut i olika skolor i olika kommuner gällande elever i behov av stöd utifrån specialpedagogers/ speciallärares och mentorers perspektiv när det kommer till upplägget av extra anpassningar och särskilt stöd, med den sociokulturella teorin som bas. En kvalitativ forskning genomfördes innehållande 13 semistrukturerade intervjuer, sju med specialpedagoger/ speciallärare och sex med mentorer, med hjälp av en intervjuguide. Intervjupersonerna var involverade i övergångsprocessen på överlämnande eller mottagande skola och intervjuernas resultat diskuterades sedan gentemot rådande styrdokument och tidigare forskning som handlar om övergångar mellan olika stadier. Det som framkom i studien var att intervjupersonerna ansåg att samarbetet mellan specialpedagoger/speciallärare och mentorer när det kommer till elevärenden och hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt fungerade bra och att den öppna kommunikationen professionerna emellan samt specialpedagogens roll som handledare och rådgivare upplevdes som positiv. Studien visade även att specialpedagoger/speciallärare och mentorer ansågs viktiga då det kommer till utformandet av en god lärmiljö och lyckade övergångar. Elevernas delaktighet i övergångar ansågs nästintill obefintlig och istället är det vårdnadshavarna som representerade eleverna vid överlämningen. Studien visade också att mottagande skola bjöd in alla elever till prova-på dagar och andra aktiviteter innan skolstart samt att elever i behov av stöd och deras vårdnadshavare erbjöds att träffa blivande lärare eller elevhälsoteamets medlemmar för ytterligare överlämning. Vidare framkom att alla elever samt vårdnadshavare fick tycka till om blivande klasstillhörighet och stödinsatser. Det påvisades även att delaktigheten i övergångar ställde höga krav på elever i behov av stöd och att även förändringar i den fysiska miljön och andra skillnader mellan stadierna kunde leda till ångest och oro för eleverna.  Nyckelord: grundskola/primary school, mellanstadiet/middle school, skolövergång/school transition, särskilt stöd/special needs, överlämning / <p>På grund av de rådande omständigheterna på grund av covid19 presentationen av examensarbetet gjordes via ZOOM. </p><p></p>