Förväntat kunskapsbidragGenom att ta del av elevernas egna berättelser om språkstörning relaterat till skolbyte samt lärande så får vi möjlighet att höra deras röster kopplat till forskningsområdet. Vidare är det viktigt att belysa övergången från specialskola med inriktning grav språkstörning till gymnasieskola. Skolpersonalen belyser vilka behov skolan ställs inför och hur de kan rusta för att möta upp målgruppen vid övergången. Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att samla information om hur elever med språklig sårbarhet och mottagande skolors personal har upplevt skolövergången från specialskola till gymnasieskola. Frågeställningarna täcker in empirin i studien och genom att ställa dem i relation till de specialpedagogiska perspektiven och Vygotskijs sociokulturella teori genomfördes analyser samt slutsatser drogs baserade på resultatet. Syftet var att bidra med nya aspekter kring språklig sårbarhet kopplat till lärande på individ, grupp, skol samt organisationsnivå. Vad berättar eleverna om i sin dokumentation inför gymnasiestart? Vad framkommer i elevernas berättelser som betydelsefullt kring övergången från specialskola till gymnasieskola avseende lärande och socialt samspel relaterat till språklig sårbarhet? Vad berättar den mottagande skolpersonalen om hur de upplever att eleverna är rustade för att kommunicera och förmedla de anpassningar och metoder som gynnar dem i deras lärande i den nya skolformen? Vilka anpassningar eller pedagogiska strategier har den mottagande skolan genomfört för att gynna elevernas lärande? Vad visar resultatet i jämförelse med den tidigare forskningen samt den teoretiska ansatsen i uppsatsen?TeoriUppsatsen tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven. Detta innebär att elevernas skolövergång samt lärandeprocess kan belysas med hjälp av flera olika perspektiv. Elever med språklig sårbarhet och skolpersonalens upplevelser kan med hjälp av perspektiven betraktas genom berättelser om kommunikation, socialt samspel,proximal utvecklingszon och kontext men även utifrån delar och helhet, så som individ, grupp, skola och organisationsnivå.MetodStudien är en kvalitativ studie med narrativ ansats. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom elevdokumentation, elevberättelser samt intervjuer med skolpersonal. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och eleverna hade tillgång till Symwriter text (bildstöd) under våra samtal. Berättelserna och intervjuerna transkriberades. Elevdokumentationen analyserades. Elevdokumentationen, det inspelade materialet och texterna användes sedan som underlag till resultat och analys.ResultatResultatet visar att bara några av eleverna har förmedlat sina behov muntligt i mötet med den mottagande skolans personal vilket kan bero på att alla gymnasieskolor helt enkelt inte frågat efter elevernas berättelser eller att relationer tar tid att bygga upp och undersökningen genomfördes i anslutning till skolstarten. Eleverna uttrycker alla i sina berättelser en nervositet inför gymnasiestarten och är enligt tidigare forskning mer utsatta än andra jämnåriga kamrater vad gäller det sociala samspelet eftersom de har en språkstörning vilket medför ett behov av stöd. Överlämningsprocessen har sett olika ut på de tre gymnasieskolorna. Utifrån den teoretiska ansatsen som bygger på de specialpedagogiska perspektiven kan vi se att eleverna får olika bemötande utifrån den mottagande skolans perspektiv. Elevernas behov relaterat till den omgivande miljön kan tolkas utifrån fyra olika nivåer: individ, grupp, skola och samhälle. Förutom att ta emot skriftlig och muntlig information från specialskolan mötte en av skolorna även eleverna i samtal och lyssnade på deras berättelser vilket gynnar målgruppen bäst. Vidare gav två av skolorna efter mottagande av eleven ett personligt stöd i sociala och pedagogiska processer medan den tredje skolan inte erbjöd detta stöd vilket resulterade i att eleven inte kom till skolan mer än vid några enstaka tillfällen. En av skolorna hade inte anpassat undervisningen på ett särskilt sätt för elever med språklig sårbarhet utan de hade istället anpassat undervisningen utifrån alla elevers behov. Undersökningen visar även att skolpersonalen bör fundera över hur de uttrycker sig om och till elever med språklig sårbarhet då det är viktigt att möta ungdomarna med respekt och tillförlit om elevernas självbild inte stämmer överens med vuxenvärldens. I resultatdelen utgår vi från Vygotskijs sociokulturella teori, då vi presenterar olika samspelssituationer.ImplikationerDet är viktigt att personalen som möter eleverna ha den kompetens som krävs för att möta upp de behov som kan uppstå i lärandesituationer men de ska även kunna koppla teori till praktikutifrån att eleverna är individer och att språkstörningen är föränderlig då den påverkas av kontexten eleven befinner sig i. Det är även viktigt att personalen är medveten om de specialpedagogiska glasögon de väljer att ta på sig i mötet med elever med språklig sårbarhet. Detta för att de ska kunna se olika orsaks- och konsekvenssamband, samt kunna se att individ, grupp, skola och samhälle inte verkar isolerade utan är beroende av varandra. En specialpedagogisk slutsats är att specialskolan och gymnasieskolan bör utveckla ett ökat samarbete för att med gemensam teoretisk och praktisk erfarenhet skapa en ännu mer gynnsam lärandemiljö för elever med språklig sårbarhet vilket pekar på ett ökat behov av att utveckla övergången till gymnasieskolan.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta reda på ifall skilda socioekonomiska bakgrunder har en påverkan på vilket betyg enskilda elever har möjlighet att nå i skolan. Vi ville även undersöka vilka åtgärder skolorna tar för att kompensera de eventuella orättvisorna mellan olika socioekonomiska klasser. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställning:“Vilken betydelse har skilda socioekonomiska bakgrunder på elevers betyg i skolan och vilka åtgärder tar skolan för att motverka de eventuella orättvisorna?”. Metoden vi använde för att kunna besvara denna frågeställning bestod av sökningar efter forskning i diverse databaser, relevanta delar från Skolverkets styrdokument och andra rapporter eller undersökningar.  Forskningen vi använt oss av är avgränsat till Sverige med några få internationella jämförelser för att kunskapsöversikten med större säkerhet ska vara mer konkret och applicerbar till just Sverige. Vi kom fram till att segregation, fria skolvalet och föräldrars studiebakgrund som ingår i individens socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för vilket betyg man har möjlighet att nå i skolan. Vad som också beskrivs ha stor påverkan är huruvida skolor uppfyller det kompensatoriska uppdraget. För att uppfylla de centrala delarna i detta uppdrag krävs bland annat föräldrainvolvering, en heterogen mångkulturell skola samt ett effektivt ledarskap. Dessa åtgärder är dock inte helt lätta att applicera eftersom det svenska skolsystemet är en viktig politisk fråga som ständigt förändras.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om klass 1-7 lärares olika uppfattningar om hur man skapar gynnsamma lärsituationer för flickor med ADHD. Studien kommer att undersöka vad lärare har för erfarenheter av flickor med ADHD samt studera vilka uppfattningar lärare har om hur man skapar meningsfulla lärsituationer för flickor med ADHD.  I studien användes kvalitativa insamlingsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer. Intresset riktades mot informanternas erfarenheter, berättelser och uppfattningar. Intervjuderna genomfördes individuellt med sex stycken legitimerade klass 1-7 grundskollärare vid fem olika grundskolor. Studiens empiri analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom jag ville använda mig av en holistisk filosofi där människans syn på verkligheten är beroende av upplevelser. Texten bearbetades hermeneutiskt eftersom jag önskade ta människans bakgrund och tidigare erfarenheter i beaktande. I min studie intresserade jag mig för meningsfullhet när jag gjorde mina reflektioner av empirin. Studiens resultat visade att goda relationer har stor betydelse i interagerandet med flickor med ADHD. Respondenterna som deltog i intervjustudien hade alla erfarenheter av att flickor med ADHD kan ha svårt att styra sina känslor och internaliserar sina svårigheter. Känslor kan ta överhanden och man kan växla snabbt mellan olika sinnestillstånd. Studien visade att när läraren medverkar till goda relationer för flickor med ADHD så leder detta ofta till meningsfulla lärsituationer samtidigt som kunskapsmålen uppnås i skolan. Läraren behöver främst förstå flickan med ADHD och svårigheterna som kan höra ihop med funktionsnedsättningen för att kunna ge adekvat individuellt anpassat stöd. Respondenterna uppfattade att flickor med ADHD ofta överpresterar för att kompensera för sina svårigheter vilket kan leda till att kunskapsmålen uppnås men med ett högt pris i form av stress och i vissa fall psykisk ohälsa. Studien visar att det finns ett samband mellan goda relationer, meningsfullhet och uppnådda kunskapsmål. / The purpose of this study was to increase knowledge about class 1-7 teachers´different perceptions of how to create favorable learning situations for girls with ADHD. The study will examine teachers´experiences of girls with ADHD and study teachers´perceptions of how to create meaningful learning situations for girls with ADHD. The study used qualitative collection methods in the form of semi-structured interviews. The interest was directed towards the informants´experiences, stories and perceptions. The interviews were conducted individually with six licensed class 1-7 primary school teachers at five different primary schools. The empirical study was analyzed from a socio-cultural perspective because I wanted to use a holistic philosophy where the human view of reality depends on experiences. The text was hermeneutically processed because I wanted to take human background and previous experiences into account. In my study I became interested in meaningfulness when I did my reflections on empiricism.  The result of the study showed that good relationships are of great importance in interacting with girls with ADHD. All the respondents who participated in the interview study had experienced that girls with ADHD may have difficulty controlling their emotions and internalize their difficulties. Emotions can take over and there can be rapid changes between different states of mind. The study showed that when the teacher contributes to good relationships for girls with ADHD this often leads to meaningful learning situations while the knowledge goals are achieved in school. The teacher mainly needs to understand the girl with ADHD and the difficulties that may be associated with the disability in order to be able to provide adequate individually tailored support. The respondents perceived that girls with ADHD often overperform to compensate for their difficulties which can lead to the knowledge goals being achieved but with a high price in the form of stress and in some cases mental illness. The study shows that there is a connection between good relationships, meaningfulness and achieved knowledge goals.