Studien hade till syfte att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur professionella såg på ADHD-symtom hos flickor, samt hur de ansåg att arbetet med att upptäcka ADHD hos flickor i en tidigare ålder kunde underlättas, både genom samarbete och enskilt arbete. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika professioner; en kurator från Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP), en socialsekreterare, en skolkurator, en lärare samt en fritidspedagog. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av en teoretisk referensram innehållande genus och organisationsteori. Huvudresultatet visade på skilda kunskaper om ADHD hos flickor, men visade även att intresset för ytterligare utbildning inom området var stort. På grund av bristande utbildningsmöjligheter försvårades arbetet med att upptäcka ADHD för flertalet av professionerna. Resultatet visade även otydliga rutiner och icke fungerade kommunikation mellan organisationerna vilket ledde till ett bristfälligt samarbete. Slutsatsen som drogs var att utbildningsmöjligheter, verktyg och samarbete mellan professionerna behövde utvecklas för att upptäcka diagnosen hos flickor. / The aim of this study was to explore how professionals view ADHD symptoms in girls, and how they think the work procedure could develop to be able to find ADHD in younger girls, both through individual work and cooperation. Five qualitative semi-structured interviews were done with five professions; a counsellor from the Child and Adolescent Psychiatry (BUP), a school counsellor, a social worker, a teacher and a leisure educator. The material was analysed using a theoretical framework of gender and organisation theory. A major result showed various levels of knowledge when it came to ADHD in girls, but a large interest in further education. Due to lack of educational opportunities, detecting ADHD in girls was made more difficult. The results also described unclear routines and dysfunctional communication between organizations. The conclusion that was drawn was that lack of education, tools and cooperation contributes to girls not being diagnosed.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om klass 1-7 lärares olika uppfattningar om hur man skapar gynnsamma lärsituationer för flickor med ADHD. Studien kommer att undersöka vad lärare har för erfarenheter av flickor med ADHD samt studera vilka uppfattningar lärare har om hur man skapar meningsfulla lärsituationer för flickor med ADHD.  I studien användes kvalitativa insamlingsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer. Intresset riktades mot informanternas erfarenheter, berättelser och uppfattningar. Intervjuderna genomfördes individuellt med sex stycken legitimerade klass 1-7 grundskollärare vid fem olika grundskolor. Studiens empiri analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom jag ville använda mig av en holistisk filosofi där människans syn på verkligheten är beroende av upplevelser. Texten bearbetades hermeneutiskt eftersom jag önskade ta människans bakgrund och tidigare erfarenheter i beaktande. I min studie intresserade jag mig för meningsfullhet när jag gjorde mina reflektioner av empirin. Studiens resultat visade att goda relationer har stor betydelse i interagerandet med flickor med ADHD. Respondenterna som deltog i intervjustudien hade alla erfarenheter av att flickor med ADHD kan ha svårt att styra sina känslor och internaliserar sina svårigheter. Känslor kan ta överhanden och man kan växla snabbt mellan olika sinnestillstånd. Studien visade att när läraren medverkar till goda relationer för flickor med ADHD så leder detta ofta till meningsfulla lärsituationer samtidigt som kunskapsmålen uppnås i skolan. Läraren behöver främst förstå flickan med ADHD och svårigheterna som kan höra ihop med funktionsnedsättningen för att kunna ge adekvat individuellt anpassat stöd. Respondenterna uppfattade att flickor med ADHD ofta överpresterar för att kompensera för sina svårigheter vilket kan leda till att kunskapsmålen uppnås men med ett högt pris i form av stress och i vissa fall psykisk ohälsa. Studien visar att det finns ett samband mellan goda relationer, meningsfullhet och uppnådda kunskapsmål. / The purpose of this study was to increase knowledge about class 1-7 teachers´different perceptions of how to create favorable learning situations for girls with ADHD. The study will examine teachers´experiences of girls with ADHD and study teachers´perceptions of how to create meaningful learning situations for girls with ADHD. The study used qualitative collection methods in the form of semi-structured interviews. The interest was directed towards the informants´experiences, stories and perceptions. The interviews were conducted individually with six licensed class 1-7 primary school teachers at five different primary schools. The empirical study was analyzed from a socio-cultural perspective because I wanted to use a holistic philosophy where the human view of reality depends on experiences. The text was hermeneutically processed because I wanted to take human background and previous experiences into account. In my study I became interested in meaningfulness when I did my reflections on empiricism.  The result of the study showed that good relationships are of great importance in interacting with girls with ADHD. All the respondents who participated in the interview study had experienced that girls with ADHD may have difficulty controlling their emotions and internalize their difficulties. Emotions can take over and there can be rapid changes between different states of mind. The study showed that when the teacher contributes to good relationships for girls with ADHD this often leads to meaningful learning situations while the knowledge goals are achieved in school. The teacher mainly needs to understand the girl with ADHD and the difficulties that may be associated with the disability in order to be able to provide adequate individually tailored support. The respondents perceived that girls with ADHD often overperform to compensate for their difficulties which can lead to the knowledge goals being achieved but with a high price in the form of stress and in some cases mental illness. The study shows that there is a connection between good relationships, meaningfulness and achieved knowledge goals.