<p>Den här c-uppsatsen tar upp ämnet värdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet i</p><p>skolans läroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lärares förutsättningar att förankra</p><p>värdegrunden i praktiken. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för läraren</p><p>som finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genom</p><p>samtal och dialog, kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vår</p><p>forskningsfråga är; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin väg</p><p>till att förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vad</p><p>skolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i ämnet. För att uppnå vårt syfte och få</p><p>svar på vår forskningsfråga har vi genomfört en studie av ett antal skolors lokala arbetsplaner.</p><p>Vi har använt oss de dokument som behandlar skolans värdegrund. Vårt metodval är</p><p>textanalys. Resultatet av textanalysen redovisas var skola för sig och därefter följer en analys</p><p>där vi sammanställer och tolkar resultatet. Vi har kommit fram till att en lärare bör ha en</p><p>aktuell och levande värdegrund att arbeta efter och som är väl förankrad via samtal och dialog</p><p>hos alla inblandade i verksamheten, för att ha bra förutsättningar att kunna förankra</p><p>värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vi har även konstaterat att en konkret formulerad</p><p>lokal arbetsplan med värdegrundsord/begrepp som har getts en tydlig innebörd för alla</p><p>inblandade, ger bra förutsättningar för läraren att kunna förankra värdegrunden i praktiken. I</p><p>diskussionen förs ett resonemang om resultatet kopplat till övriga delar i uppsatsen. Vårt</p><p>resonemang går bland annat ut på om värdegrunden inte är lika aktuell längre eftersom vår</p><p>studie visade att de svårigheter som Skolverket har lyft fram fortfarande till viss del finns</p><p>kvar, nu tolv år efter läroplanens införande.</p>

Den här c-uppsatsen tar upp ämnet värdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet i skolans läroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lärares förutsättningar att förankra värdegrunden i praktiken. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för läraren som finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genom samtal och dialog, kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vår forskningsfråga är; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin väg till att förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vad skolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i ämnet. För att uppnå vårt syfte och få svar på vår forskningsfråga har vi genomfört en studie av ett antal skolors lokala arbetsplaner. Vi har använt oss de dokument som behandlar skolans värdegrund. Vårt metodval är textanalys. Resultatet av textanalysen redovisas var skola för sig och därefter följer en analys där vi sammanställer och tolkar resultatet. Vi har kommit fram till att en lärare bör ha en aktuell och levande värdegrund att arbeta efter och som är väl förankrad via samtal och dialog hos alla inblandade i verksamheten, för att ha bra förutsättningar att kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vi har även konstaterat att en konkret formulerad lokal arbetsplan med värdegrundsord/begrepp som har getts en tydlig innebörd för alla inblandade, ger bra förutsättningar för läraren att kunna förankra värdegrunden i praktiken. I diskussionen förs ett resonemang om resultatet kopplat till övriga delar i uppsatsen. Vårt resonemang går bland annat ut på om värdegrunden inte är lika aktuell längre eftersom vår studie visade att de svårigheter som Skolverket har lyft fram fortfarande till viss del finns kvar, nu tolv år efter läroplanens införande.

No description available.

No description available.

Undervisningen i skolan syftar att se till alla människors lika värde samt jämställdhet mellan könen. Men hur ser det ut i bilder och representationer som finns inom reklam och media? Vilket tyst budskap figurerar bakom de förebilder i media som möter ungdomar i deras vardag? Undersökningen analyserar två inspirationsfilmer som fanns tillgängliga på H&amp;Ms hemsida under mars månad 2014. Filmerna använder sig av förebilder, på dam respektive herravdelningen. Med hjälp av bildutsnitt, val av kontext skapas skillnad i budskapet filmerna emellan. Miranda May Kerr är underklädesmodell och David Beckham är fotbollsproffs. Filmens handling avstannar för att fokusera på May Kerrs kropp. May Kerr presentation premierar det hon är tillskillnad från vad hon gör i filmen. David Beckham presenteras istället för vad han föresätter sig i filmen. Han presenteras som en man med god fysik som antar utmaningar och löser problem. Beckhams kropp är i fokus men kontexten är en annan, vilket gör att fokus på kroppen blir sekundär i presentationen. Främst premieras hans förmåga att lösa problem och förmågan att tänka samt agera självständigt. Mina funderingar har kretsat kring huruvida det är möjligt att analysera dessa filmer med hjälp av feministisk konsthistorieanalys? Jag har studerat konsthistorikern Nanette Solomons teorier om hur ikoniska bilder har skapat genus med hjälp av förebilder genom tiderna inom konst samt kultur. Pudicagesten gestaltar en kvinna som skyler sina intima delar. Motivet ska ursprungligen skildra en ögonblicksscen då Afrodite steg upp ur havet och skyndade sig för att ta täcka sin kropp. Denna scen har sedan anammats och reproducerats, även Miranda antar denna gest i H&amp;Ms inspirationsfilm. Med tiden följer ideal och teknik, någonting som jag gestaltar i min cirka en minut långa film. Kvinnans kropp har under lång tid varit laddad med skuld och skam. Miranda May Kerr samt David Beckham som används i H&amp;Ms reklamfilm på dess hemsida figurerar huvudpersoner i min rörliga video gestaltning. En ljudslinga med djungeltema samt trumljud konnoterar primitivitet och urålderlighet, det faktum att kroppen har varit med oss genom alla tider. Ideal, gudar, skönhet och förebilder har följt oss från människans första stund till där vi står idag. Inklipp av äldre genusideal, är att visa på hur kulturen har ett starkt inflytande över oss med sitt tysta budskap och dolda ideal. Överlappande bilder varvas med inklipp av bland annat Afrodite, David Beckham. Under Aristoteles tid var det atletiska unga män som stod modell för den ideala mannen. Bilder med högupplöst opacitet blandas med varandra från Afrodites tid till Miranda May Kerr. Filmens raster konnoterar 1980 talets television. Ett flimrande skimmer, konnoterar tidens förgänglighet liksom min begränsade förmåga att se hur det är för dagens ungdom. Jag härleder till min egen uppväxt med blandband, vhs och bärbar cd-spelare. Idoler på posters och veckorevyn. Bildrutorna i uppsatsen konnoterar tetris, ett spel som bygger på att en ska passa in en modul i en annan för att skapa en fungerande helhet. Det finns inte tid till eftertanke och minsta misstag skapar ett hål i helheten. Det är på det viset jag härleder till seendet som en social och kulturell praktik. Det är alla lager av bilder som tillsammans skapar bilden av en förebild. Genom en dekonstruktion av bilder inom reklam, kan elever lära sig mer om den demokratiska blicken. En blick som kan användas genom pedagogiska glasögon och ser till allas lika värde oavsett etnicitet, religiös tillhörighet, genus eller sexuell läggning.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man i en femteklass kunde använda sig av pedagogiskt drama som metod i arbetet med skolans värdegrund. Vi valde att lägga vår inriktning på begreppen trygghet/otrygghet i skolan. Vår undersökning ägde rum på en mellanstor skola i Skåne under en dag. Klassen bestod av 26 elever vid detta tillfälle och delades in i två halvklasser. En värderingsövning genomfördes, eleverna gjorde även en staty där de olika begreppen var centrala inslag. Efteråt samlades gruppen som var uppdelad i halvklass för ett samtal, eftersom vi ville ta del av deras åsikter. Vår undersökning avslutades med att vi genomförde fyra stycken kvalitativa intervjuer där vi behandlade pedagogiskt drama, skolans värdegrund och trygghet/otrygghet. Vårt resultat visade på att pedagogiskt drama var en användbar metod i arbete med skolans värdegrund, trots att ett fåtal elever inte deltog av olika anledningar. Eleverna hade lättare att visa på otrygghet än trygghet som de i vidare samtal kopplade till allt som man ser och läser i media.

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp. Mina slutsatser blir att man i arbetet med estetisk läsning har större möjlighet att få till stånd en undervisning där elevernas värderingar och åsikter öppet kan diskuteras. Eleverna ges möjlighet att få perspektiv på de egna värderingarna i reflektion över läst litteratur, då de berörs. Fiktion öppnar upp för samtal om svåra ämnen och elevernas sociokulturella olikheter ska ses som en tillgång.

Detta examensarbete har undersökt hur medier och medierade budskap kan påverka individens konstruktion av de egna värdena, och hur detta kunde ställas i förhål-lande till skolans värdegrund. Detta gjordes utifrån tidigare fallstudier och forskning vilken behandlade områdena tv samt spel- och fiktionsfilm. De frågeställningar som söktes svar på i undersökningen syftade till att hitta förhållandet mellan medierade budskap, hur dessa påverkar individen, och hur detta kunde stå i förhållande till de värden som skrivs fram i skolans värdegrund. Frågeställningarna hade följande lydelse: På vilket sätt kan medierade budskap förstärka den demokratiska humanistiska värdegrunden så som den formuleras i skolans styrdokument? Andra frågan löd: På vilket sätt kan medierade budskap undergräva den demokratiska humanistiska värdegrunden så som den formuleras i skolans styrdokument? Den forskning som användes gav två skilda perspektiv på medierade budskap. Det ena perspektivet behandlade tv och film, och framhävde där positiva och värdestärkande effekter vilka kom att harmoniera med svenska skolans värdegrund. Det andra perspektivet behandlade medierat våld i tv och film, och den påverkan detta kunde ha på individens konstruktion av de egna värdena, samt påvisade de negativa effekter som kunde följa på medierat våld. De resultat som framkom i denna undersökning hävdade att både negativa (undergrävande) effekter, och positiva (förstärkande) effekter på individens värdekonstruktion gick att hitta i det undersökta materialet, då dessa effekter ställdes i förhållande till de värden som skrivs fram i skolans värdegrund.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.</p>