Det svenska samhället är idag mångspråkigt och mångkulturellt vilket avspeglar sig i skolans klassrum, där flertalet lärare möter flerspråkiga elever i den ordinarie undervisningen. I ljuset av denna mångkulturella kontext blev det övergripande syftet att undersöka om skolor kan erbjuda en likvärdig och fullgod utbildning för elever med annat modersmål än svenska, där skolans kunskapsförmedlande och sociala funktion upprätthålls.   Uppsatsen utgår från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv.  Forskningsansatsen är empiriskt kvalitativ med fenomenografiskt angreppsätt men innehåller även kvantitativa inslag. För att svara på uppsatsens frågeställningar utifrån olika perspektiv har triangulering använts. En webbenkät har genomförts och fyra semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att det finns goda ambitioner hos informanterna att tillgodose flerspråkiga elever den utbildning de har rätt till enligt skollagen. Men brist på studiehandledare och modersmålslärare samt resurser gör att flerspråkiga elever inte ges en skolgång, där de får samma möjligheter att utvecklas så långt som det är möjligt. Dessutom råder ett visst bristtänkande hos lärarna som gör att de inte ifrågasätter sin egen kompetens, undervisningspraktik eller utmanar den enspråkliga ideologi som finns i majoritetssamhället. Slutsatsen är att skolan inte är fullt redo att fylla sin sociala och kunskapsmässiga roll i relation till de flerspråkiga elever och kan i nuläget inte erbjuda en god och likvärdig skola av jämbördig kvalitet för alla.

Denna fallstudie syftar till att framhäva synsätt och eventuella erfarenheter om modersmålsstöd i förskoleklass, samt insatser som behövs för att uppnå styrdokumentens mål och riktlinjer. Empirin har insamlats från två lärare och en rektor i en förskoleklassverksamhet, en modersmålslärare och en projektledare på Skolkontoret i en kommun. Informanternas förhållningssätt till modersmålet och modersmålsstödet är positivt. Modersmålet är av värde både för barnens språkutveckling på båda språken och stärker identiteten. Ett gott modersmålsstöd i förskoleklassverksamheten är därför av betydelse för barns förståelse och kunskapsutveckling. Men avsaknad av flerspråkig personal eller modersmålslärare försvårar arbetet, vilket i stor del påverkas av ekonomin. Detta medför att flerspråkiga barns vidareutveckling av modersmålet inte är tillräckligt i dagsläget, och för de barn som har ringa språkfärdigheter i det svenska språket uppstår kommunikationssvårigheter. Formuleringar och tolkningar av styrdokumentens föreskrifter skulle även kunna påverka hur modersmålsstödet sköts, och skulle kunna förtydligas något. För att förbättra modersmålsstödet och mottagandet av nyanlända barn bör modersmålslärare eller flerspråkig personal i förskoleklass tillsättas eller utökas. Det anses vara nödvändigt för att kunna uppnå styrdokumentens riktlinjer och mål. Det framkommer dock att en mottagningsenhet kommer att startas i kommunen för nyanlända barn och ungdomar i kommunen, som skall hjälpa dem i anslutningen till skolan.

Studien har som ambition att öppna upp för en diskussion om likvärdighet för elever med språkstörning i den svenska skolan. Studien har en kvalitativ ansats och fokuserar på informanternas erfarenheter och tankar om två kommuners organisation av verksamheten som bedrivs för elever med språkstörning. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex informanter verksamma på förvaltnings- och/eller skolnivå i de två undersökta kommunerna samt en representant för Statens Specialpedagogiska Myndighet, SPSM. Urvalet skedde genom målstyrt urval samt snöbollsurval och därefter analyserades det transkriberade intervjumaterialet genom att använda tematisk analys. Sammanfattningsvis visar resultatet på att de båda kommunerna valt att organisera arbetet kring elever med språkstörning på olika sätt, genom tal- och kommunikationsklass respektive reguljär klass. Resultatet visar att de elever med språkstörning som får en placering i tal- och kommunikationsklass får mer stöttning än elever i reguljär klass, då personaltätheten är bestydligt högre i tal- och kommunikationsklasserna. Trots detta framkom ingen ökad måluppfyllelse för elever i tal- och kommunikationsklass jämfört med elever med språkstörning i reguljär klass, utan måluppfyllelsen ses som generellt låg i elevgruppen oavsett placering. Resultatet visar att resurser såsom kompetens hos lärare, tillgång till professioner såsom logoped och specialpedagog, SPSM och ekonomi, påverkar verksamheten och därigenom den undervisning och det särskilda stöd eleven med generell språkstörning får. Brist på resurser ansågs utgöra ett hot mot dessa elevers utveckling och lärande.  Studiens slutsats betonar vikten av att se till helheten för eleven. Den viktiga sociala aspekten, det trygga sammanhanget där eleven vill vara, kan ibland vara viktigare än att eleven får "skräddarsydd" undervisning, i synnerhet då informanterna inte ser någon ökad måluppfyllelse för elever i tal- och kommunikationsklass. Var går gränsen, vad och vems röst ska avgöra? Utifrån resultatet i studiens analys framkommer att ingen av de båda kommunerna har kunskap och kompetens i tillräcklig utsträckning, för att uppnå likvärdighet för denna elevgrupp.

Syftet med den här uppsatsen är att ge läsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trädde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kännedom för läsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrån forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolväsendet. Metoden som har använts i uppsatsen är en kvalitativ metod där individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och ställts i förhållande till Max Webers teori om värderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar på marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun där den är gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att påverka mer i framtiden.

Upplevelser som vi erfarit under vår tid som lärarstudenter fångade vårt intresse för andraspråkselevers möjligheter till språk- och kunskapsutveckling i en förstaspråkskontext. Syftet med studien blev således att undersöka vilka arbetssätt lärare inom de samhällsorienterande ämnena uppfattar som stödjande för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Vårt fokus riktades mot lärare och lärarstudenter som är intresserade och vill fördjupa sina kunskaper i att utforma den samhällsorienterande undervisningen utifrån ett likvärdighetsperspektiv i en första- såväl som en andraspråkskontext. Empirin till studien samlades in genom kvalitativ undersökningsmetod, semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes tillsammans med fem mellanstadielärare på tre olika skolor. Lärarna är legitimerade i de samhällsorienterande ämnena och har varit undervisade lärare i varierande antal år. Lärarnas erfarenheter och kunskaper synliggörs och ligger till grund för resultatet. Den insamlade empirin har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande, transspråkande samt Cummins modell för språkutvecklande arbetssätt. I resultatet synliggörs lärarnas perspektiv på syftet samt olika gynnsamma arbetssätt för språk- och kunskapsutveckling. Lärarna framhåller att förstaspråkselever respektive andraspråkselever har skilda förutsättningar att nå språk- och kunskapsutveckling. De skilda förutsättningar ställer krav på undervisande lärare att skapa möjligheter utifrån elevernas förutsättningar i strävan mot en likvärdig skola. Interaktionens betydelse för språk- och kunskapsutveckling är en central del av resultatet och ett arbetssätt som informanter lyfter vid flertal tillfälle. Resultatet påvisar även att eleverna gynnas av en varierad undervisning med tillgång till stöttning på flera sätt. Slutligen beskrivs även resursfrågan i resultatet. Lärarna anser att de använder alla tillgängliga verktyg för att stödja sina elever men att skolans resurser brister, såväl ekonomiska som sociala.

In 2011 it became statutory in Sweden that all pupils should have access to a school library. However, the law does not state what the school library should look like or what function it should have, which means that the law is open to interpretation by school authority. This means that the libraries’ are different in different schools and that the pupils get unequal access to the school library, which in turn can affect the school’s work towards becoming an equal school. The aim of this essay was to examine how different elementary school libraries in one municipality look like regarding the school library’s pedagogical role and conditions, and to examine what the school library’s role means for the work towards becoming an equal school. The study was performed using a qualitative method, in the form of semi-structured interviews that was analyzed using Loertscher’s taxonomy for school libraries. The result showed that the school libraries’ pedagogical roles were different in all the schools and that the school librarians had different possibilities to perform their work.

I den här studien har vi valt att undersöka hur verksamma samhällskunskapslärare uppfattar en likvärdig skola och vilka arbetssätt som de anser främjar likvärdighet inom ämnet samhällskunskap. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre verksamma samhällskunskapslärare på tre olika skolor. Tidigare forskning visar att likvärdighet som begrepp tenderar till att ha olika betydelser beroende på sammanhang. Vårt resultat pekar på att likvärdighet är en viktig och fundamental beståndsdel för den svenska skolan som dock är svårt att genomföra i praktiken. Arbetssätten som delges i resultatet pekar på en språkinriktad undervisning samt en interaktion mellan ansvarig lärare och elevgrupp. Vi vill poängtera att det behövs mer forskning kring likvärdighet eftersom det är ett välanvänt och viktigt begrepp som behövs lyftas och problematiseras. Vår studie har varit tidsbegränsad men vi har dock dragit en slutsats utifrån vårt sammanställda resultatet och därefter diskuterat resultatet i ett bredare perspektiv.

Det tycks vara svårt att skapa en likvärdig utbildning för alla elever enligt vad som framgår i tidigare forskning som gjorts. Begreppet likvärdig utbildning operationaliseras genom elevernas delaktighet, utbildningens tillgänglighet, inkludering, samt skolledningens engagemang och utifrån de ramfaktorer som påverkar allt som rör skola och undervisning. Det finns ramfaktorer som kan hämma, men också gynna elevernas delaktighet och undervisningens tillgänglighet. Genom att arbeta med anpassad undervisning kan likvärdigheten öka inom skolväsendet, med elevernas behov i fokus. För att tillgodose alla elevers olika behov krävs en variation i undervisningen, så att alla ska få en chans att nå skolans mål. Syftet med studien är att öka kunskaperna kring de ramfaktorer som påverkar utformningen av undervisningen för att skapa delaktighet, samt de förutsättningar som ges till detta från skolledningen. Vi vill få svar på frågor kring hur lärarna beskriver faktorer som påverkar deras arbete med att anpassa efter elevernas behov, hur lärarna främjar elevernas delaktighet i undervisningen och vilka förutsättningar som lärare ges av skolledningen för att anpassa undervisningen.Studien är kvalitativ med utgångspunkt ifrån en semi-strukturerad intervju och öppna enkätfrågor som analyserats med hjälp av ramfaktorteorin för att besvara vilka ramfaktorer som påverkar undervisningen enligt studiens frågeställningar. I studien framkom det att begränsade resurser är den främsta orsaken till den anpassade undervisningen. Dock lägger lärare fokus på att skapa relationer till eleverna för att kunna anpassa och främja delaktighet i undervisningen. Det framgår i svaren att det över lag inte fanns så mycket samarbete med skolledningen för att främja möjligheten för större anpassning i undervisningen. Det framkommer dock att skolledningen periodvis arbetar enligt Skolverkets riktlinjer för att främja lärares utveckling i undervisningen, exempelvis genom läslyftet.Vi kom fram till att det behövs mer forskning inom resursrelaterade ramarna särskilt inom ekonomi samt om de organisatoriska ramarna inom skolledningens roll för att främja en likvärdig utbildningen.

Studien syftar till att bidra med kunskap om vilka specialpedagogiska strategier som förskollärarna använder i sitt vardagliga arbete för att bemöta alla barns olikheter. Utifrån syftet har två frågeställningar konkretiserats, vilka strategier använder sig förskollärarna av i sitt arbete med att bemöta alla barns olikheter? Hur arbetar förskollärarna med strategierna till det enskilda barnet samt för hela barngruppen på ett inkluderande sätt? Studien bygger på en kvalitativ metod, där fyra förskollärare har intervjuats för att besvara frågeställningarna. Ämnet är tidsaktuellt då den kommande läroplanen 2019 har ett avsnitt som heter “En likvärdig utbildning” som innebär att alla barn ska ha rätt till en utbildning som är utformad efter alla barns olikheter. Resultatet har analyserats med hjälp av Nilholms perspektiv på specialpedagogik för att få syn på förskollärarnas förhållningssätt. I resultatet framkommer det att förskollärarna arbetar med olika strategier för att bemöta alla barns olikheter. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar övergripande med strategierna inkluderande i hela barngruppen. Barnens olikheter ansågs inte som hinder i verksamheten, trots att det framkom en del strategier för det enskilda barnet.

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm. Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål.