Reformen om det fria skolvalet i svensk utbildningspolitik från 1992, har idag börjat visa sina tydliga spår. Skillnaderna mellan skolorna kan vara betydande, men om man inte tar vara på möjligheten att välja skola så faller poängen med det. Då blir det bara de elever som har föräldrar som har en akademisk utbildning och som har en bättre social bakgrund som utnyttjar möjligheten att välja skola. Undersökningen är baserad på fem intervjuer varav fyra med rektorer och en med skolpolitikern i Örebro kommun. Vad undersökningen ämnar att besvara är vilka konsekvenser det fria skolvalet gett i Örebro kommuns grundskolor utifrån de fyra rektorerna och skolpolitikerns perspektiv. Resultaten av min undersökning visar att det finns ett starkt samband mellan elever som utnyttjar möjligheten att välja skola och familjer med studievana.

I Sverige är föräldrar och<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> elever sedan början på nittiotalet fria att själva välja vilken skola de vill. I vilken utsträckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samhällsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar hög socioekonomisk status och utbildningsnivå vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande. Denna studie undersökte huvudsakligen sambanden mellan strukturer, personliga egenskaper och skolval, framförallt kapitaltillgångars korrelation med skolvalsdeltagande. Därutöver undersöktes andra skolfrågor såsom attityder gentemot skolvalet, informationssökande och val av kommunal eller fristående skola. Den teoretiska referensramen återfanns i Bourdieus sociologi och verktygslådan innehöll begrepp såsom kapital, habitus, strategier och fält. Data insamlades med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och bestod av svaren från 126 vårdnadshavare med barn på förskolor i norra och östra Uppsala. Studiens resultat visade på ett positivt samband mellan hushållets kulturella kapital och deltagande i skolvalet. Dock erhölls inga statistiskt signifikanta korrelationer mellan vare sig ekonomiskt kapital eller utbildningskapital och skolvalsdeltagande. Därutöver påvisade resultaten skillnader i vad vårdnadshavare ansåg vara viktigast vid val av skola, vilken typ av skola de planerade att välja och hur mycket information<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> om skolvalet som erhållits. Slutsatsen var att skolvalsdeltagande till<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> viss mån går att förstå utifrån en strukturalistisk förklaring och att individen inte är obegränsad i sina handlingsalternativ.

Forskning visar att politiska partier allt mer närmar sig den ideologiska mittenfåran. Ett exempel på detta är synen på valfrihet som historiskt sätt har skilt sig mellan de olika ideologierna, men med tiden har fått en likartad betydelse oavsett ideologi. Syftet med denna uppsats är att studera Socialdemokraternas och Moderaternas allt mer likriktade syn på valfrihet i välfärden genom att undersöka om något av partierna politiserar frågan om det fria skolvalet under något av valåren mellan 1991-2014. Studien utgår från textanalyser av motioner och debattartiklar. För att avgöra om en fråga är politiserad eller inte använder vi oss av Malin Rönnbloms kriterier för politisering. Det teoretiska ramverket kommer också utgöras av Gunnar Sjöbloms arenor för partiprogramsrealisering. Resultatet av studien visar på att under inget av de undersökta åren politiseras frågan av varken Socialdemokraterna eller Moderaterna. Vilket går att se som ett ytterligare tecken på att partierna allt mer liknar varandra.

Syftet med den här uppsatsen är att ge läsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trädde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kännedom för läsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrån forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolväsendet. Metoden som har använts i uppsatsen är en kvalitativ metod där individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och ställts i förhållande till Max Webers teori om värderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar på marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun där den är gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att påverka mer i framtiden.

Det fria skolvalet syftade till att bidra till ökad valfrihet för elever dock försvårade ett ökat utbud för elever att fatta väl underbyggda gymnasieval. Studiens utgångspunkt var att få ökad insikt i hur elever resonerade kring sitt gymnasieval i ett retrospektivt perspektiv. Studien syftade till att få fördjupad förståelse om hur gymnasieelever reflekterade över hur sitt gymnasieval blev. Centralt var elevernas tankar, känslor samt den sociala bakgrundens påverkan. Som teoretisk utgångspunkt användes Careership teorin samt Giddens identitetsbegrepp. Studien hade en kvalitativ metod och åtta gymnasieelever i årskurs 3 intervjuades. Studiens resultat visade att eleverna upplevde ökad osäkerhet vid flera tänkbara utbildningsalternativ, eleverna var omedvetna om den sociala bakgrundens påverkan i gymnasievalet samt att eleverna som valt gymnasieprogram utifrån intresse överlag var nöjda med sitt gymnasieval.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur eleverna påverkas av konkurrensen som uppstår mellan kommunala och fristående gymnasieskolor. Studien syftar således till att ta reda på hur eleverna upplever sig ha påverkats av att konkurrensen mellan gymnasieskolorna har uppstått och om eleverna märker av denna konkurrens även efter att de har antagits till sin utbildning.

Syftet med föreliggande studie är att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes är att denna reproduktion begränsades och reglerades under den svenska välfärdsstaten, där skolan sågs som ett centralt verktyg för att motverka samhällets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgångspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förändrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och läroplaner utgör det primära empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras även av tidigare studier i ämnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar på en ökad rationalisering vad gäller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet. Detta får sociala och politiska konsekvenser i form av en tydlig ansvarsförskjutning från stat till individ, samt en övergripande avpolitisering gällande utbildningens syfte och funktion. Vi drar slutsatsen att utbildningssystemets sociala reproduktion har stärkts och att förändringarna i samhällets strukturella ordning medfört en reproduktion som visar sig i form av ökad individualisering och avpolitisering.

Det fria skolvalet infördes år 1992 för att möjliggöra en social förflyttning i grundskolan. Reformen syftade till att föräldrarnas socioekonomiska samt etniska bakgrund inte skulle påverka elevers betyg. Ett flertal studier visar tydliga tendenser på att det fria skolvalet har resulterat i det motsatta då elevsammansättningen med tiden blivit allt mer homogen samt att betygen har försämrats.   Syftet med denna studie är att undersöka hur elevsammansättningen samt betyg, utifrån etnisk samt socioekonomisk bakgrund, påverkats på Frödingskolan i Karlstad kommun sedan det fria skolvalet infördes. Studien utgår från kvantitativ statistisk mellan läsåren 2005/2006 samt 2016/2017. Statistiken är hämtad från databasen Siris, Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetinformationssystem. Insamlade data har bearbetats och redovisas genom stapeldiagram för att sedan analyseras med hjälp av teorier som White flight och White avoidance, Micromotives and Macrobehavior samt Bourdieus teori som behandlar utbildningskapital.   Resultatet visar att elevsammansättningen utifrån etnisk bakgrund har förändrats på Frödingskolan genom att andelen elever med svensk bakgrund har minskat markant i jämförelse med elever av annan etnisk bakgrund. Resultatet visar således att det inte har skett en förändring i elevsammansättningen utifrån socioekonomisk bakgrund då elever vars föräldrar har en för-och gymnasial utbildning eller eftergymnasial utbildning har minskat i ungefär lika stor omfattning. Resultatet tyder på en etnisk segregation, då elevsammansättningen enbart förändrades utifrån etnisk bakgrund. Betygen har, till skillnad från vad tidigare forskning visat, förbättrats i majoriteten av kategorier.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka vad forskning säger om sambandet mellan skolsegregation, det fria skolvalet och hur det kan påverka elevers resultat under skolgången. Vårfrågeställning i arbetet är därmed: “Vad säger forskning om sambandet mellan det fria skolvalet ochskolsegregation?”. Vår metod har bestått av att vi har samlat material från databaser genom olikasökord och därefter sammanställt artiklarna och resultatet av dessa i ett kodningsschema medändamålet att strukturera upp vår materialinsamling. Genom att undersöka material från ett tiotalstudier som behandlar frågor angående segregation, friskolereformen och elevers resultat har vi fåttfram ett resultat som påvisar att den svenska skolan har blivit alltmer segregerad som ett resultat avfriskolereformen. Vi har även fått fram resultat som visar att föräldrars utbildningsbakgrund har enstor inverkan på elevens val av skola och därför blir det “fria skolvalet” inte lika fritt, eftersom detoftast baseras på hur viktigt föräldrarna tycker det är att eleven hamnar på en “bra” skola.Friskolereformen och segregationen har även gjort att elever hamnar på olika skolor utifrån faktorersom hör ihop med socioekonomisk bakgrund och etnicitet, vilket har en betydande roll på elevernasresultat i deras skolgång. Vi har även funnit resultat på att lärare förväntar sig sämre studieresultatfrån elever med låg socioekonomiska bakgrund jämfört med hög socioekonomiska bakgrund. Dettahör även ihop med kön, etnicitet och ens bakgrund. Således innebär detta att en läraresförväntningar på sina elever spelar en avgörande roll för hur elever presterar i skolan. Slutsatsen äratt alla faktorer spelar roll för varandra, där skolsegregationen är ett resultat av friskolereformen ochatt dessa båda faktorer påverkar elever runt om den svenska skolan.