Syftet med den här uppsatsen är att ge läsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trädde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kännedom för läsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrån forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolväsendet. Metoden som har använts i uppsatsen är en kvalitativ metod där individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och ställts i förhållande till Max Webers teori om värderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar på marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun där den är gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att påverka mer i framtiden.

Studiens syfte är att tolka och förstå individens upplevelser och verklighetsuppfattning. Att skapa en förståelse kring kontexten bilen och hur omkringliggande faktorer kan influera till individens verklighetsuppfattning. Studien undersöker hur individen upplever sin verklighet och tankar i bilens kontext. Likaså undersöks hur omgivningen kan influera individens verklighetsuppfattning. Studien är utförd med en kvalitativ metod och ett induktivt förhållningssätt. Den teoretiska referensramen grundas på teoretiska begrepp såsom sociala handlingar, förståelse, rolltagande och definition av situation. Empirin grundar sig i tio stycken semistrukturerade intervjuer och ligger till grund för studiens resultat. Studiens resultat visar på skilda upplevelser och tankar från informanterna i deras verklighetsuppfattningar. Resultatet visar även att omgivningen har en påverkan på informanternas verklighetsuppfattning.

Arbetet är en viktig del av de flesta människors liv. Studien syfte är att undersöka om ålder, kön, utbildningsnivå och anställningsform har ett samband med arbetsmotivation. Dessa faktorer har relevans för de flesta människor under ett arbetsliv genom att alla blir äldre, alla har en könstillhörighet, alla har en utbildningsnivå och alla har en typ av anställningsform. Ur ett sociologiskt perspektiv är det därför intressant att förstå om det finns ett samband mellan de olika faktorerna och motivation. Förhoppningen är att kunskapen kan användas i arbetslivet och med ibland enkla medel skapa bättre förutsättningar för individens positiva motivationsfaktorer. Om vi vet att med högre ålder inspireras individer mer av den mellanmänskliga interaktionen kan arbetet fördelas med den kunskapen i åtanke. Det kommer inte alltid vara möjligt eller prioriterat, men de gånger det inträffar kan små medel leda till positiva resultat. Kvantitativ metod har använts och data från levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU 2010) kommer ligga till grund för dataanalysen som görs genom logistisk regressionsanalys. För denna studie har urvalet begränsats till individer mellan 18-65 år, som är tillsvidare- eller visstidsanställda och arbetar inom offentlig eller privat sektor. Resultat visar att demografiska- och sociala faktorer kan ha ett samband med arbetsmotivation i princip men resultaten är inte entydiga. Slutsatsen är att trygghet är en förutsättning för att motivationsfaktorer ska kunna verka. Ålder har ett samband med motivation, liksom för kön som båda har sitt ursprung i den individuella aktören, dennes historia och utveckling. En begräsning har varit att inte kunna identifiera eller utgå från en allmängiltig lägstanivå kring vad som kan definieras som trygghet i studiens bemärkelse. Ytterligare en begränsande faktor har varit att hitta jämförande studier för den specifika frågeställningen.

Som en reaktion på kriget i Ukraina sökte Rädda Barnens lokalförening i Halmstad kunskap om hur de kunde fylla behoven som flyktingarna hade, vilket resulterade i att projektet Barnvänlig Plats startades och var den första direktstödsverksamheten i Halland som lades utanför flyktingförläggningarna. De arbetar efter barnkonventionen och strävade efter att skapa en plats dit utsatta barn kunde söka sig till för att få trygghet och möjlighet till utveckling. Det finns bristande kunskap kring hur direkstödsversamheter kan etableras och komplettera den offentliga sektorn. Syftet med denna kandidatuppsats är att öka förståelsen för de handlingar som varit viktiga i förverkligandet av projekt Barnvänlig Plats och öka förståelsen för hur en direkstödsverksamhet kan etableras så att barns rättigheter kan stärkas nu och i framtiden. Frågeställningen som behandlas är hur det kommer sig att projekt Barnvänlig plats har blivit ett relativt lyckat projekt. För att besvara syfte och frågeställning hämtar studien inspiration från Grounded Theory och har i kombination med kvalitativa intervjuer samlat in intervjupersonernas erfarenheter av projektet som utmynnat i teorier. Kodningsprocessen resulterade i fyra handlingar: initiativ, samverkan, lokalisering, och uppmärksammat projekt som skapade verksamheten från grunden. Den teoretiska referensramen i studien utgörs av social handling och sociala band som används för att skapa en förståelse för hur resultatet besvarar syftet med studien. Slutsatsen blir att alla som bidragit till platsen har arbetat efter barnkonventionen och sett ett värde i att handla för att förverkliga platsen. / As a reaction to the war in Ukraine, Save the Children local association in Halmstad sought knowledge about how they could meet the needs of the refugees, which resulted in the project Child Friendly Place being started and was the first direct support activity in Halland that was placed outside the refugee shelters. They work according to the Convention on the Rights of the Child and strove to create a place where vulnerable children could turn to for security and the opportunity to develop. There is a lack of knowledge about how direct support activities can be established and complement the public sector. The purpose of this master's thesis is to increase understanding of the actions that were important in the realization of the project Child-Friendly Place and to increase understanding of how a direct support activity can be established so that children's rights can be strengthened now and in the future. The question being addressed is how it is that the project Child-friendly place has become a relatively successful project. In order to answer the purpose and question, the study draws inspiration from Grounded Theory and, in combination with qualitative interviews, has collected the interviewees' experiences of the project, which resulted in theories. The coding process resulted in four actions: initiative, collaboration, localization, and noted project that created the business from the ground up. The theoretical frame of reference in the study consists of social action and social ties that are used to create an understanding of how the result answers the purpose of the study. The conclusion is that everyone who contributed to the place has worked according to the Convention on the Rights of the Child and saw value in acting to make the place a reality.

Denna uppsats belyser hur medarbetare på ett gruppboende inom LSS upplever hur det är att arbeta med äldre intellektuellt funktionsnedsatta personer. Syftet med undersökningen är att beskriva medarbetarnas subjektiva upplevelser av att bemöta åldrande brukare och samtidigt förhålla sig till lagstiftningen samt arbetsgivarens riktlinjer. Den teoretiska grunden i uppsatsen bygger på symbolisk interaktionism då en central del i studien handlar om att beskriva social interaktion. De underliggande teorierna och begreppen berör byråkrati och social handling samt rolltagande, empati och bemötande, där de två förstnämnda har valts eftersom de på ett relevant sätt kan bidra med förståelse vid tolkning av medarbetarnas beskrivningar av att bemöta brukarna och samtidigt förhålla sig till lagar och riktlinjer. De tre sistnämnda valen har gjorts då ett stort fokus ligger på bemötande, vilket i sin tur hänger ihop med empati och rolltagande. Vidare baseras det teoretiska utgångsläget på Trost och Levins definition av symbolisk interaktionism, där underliggande teorier och begrepp bygger på Webers diskussion om byråkrati och social handling, Trost och Levins tolkning av Meads teori om rolltagande, samt Henriksen och Vetlesens beskrivning av empati och bemötande. Uppsatsens metodologiska ansats är dubbel hermeneutik som innebär tolkning av något som redan är tolkat, och som ansågs lämplig eftersom studien gjorts genom att jag tolkat medarbetarnas beskrivningar, vilka i sin tur bygger på deras tolkningar av olika situationer. Studien har genomförts med intervjuer med personal på ett gruppboende, där det framkom att medarbetarna antingen ser bemötandet av brukarna som rutinmässigt eller som en utmaning. De flesta upplevde att det i vissa hänseenden är problematiskt att bemöta brukarna enligt arbetsgivarens riktlinjer, enligt någon berodde det på att riktlinjerna var otydliga, medan flera uppgav att de inte var praktiskt genomförbara. Medarbetarnas olika upplevelser kunde till stor del bli förståeliga med stöd av Webers diskussion om olika handlingstyper. I stort sett rådde det enighet om att svårigheterna att praktiskt tillämpa arbetsgivarens riktlinjer innebar negativa konsekvenser för brukarnas rätt till självbestämmande, eftersom de både är äldre och omfattas av LSS.

Den här studien syftar till att söka förståelse för tatuerade personers individuella uppfattningar kring betydelsen av deras tatueringar, samt kring tatueringar på en generell nivå. Vidare har vi haft för avsikt att undersöka hur tatuerade personer upplever omgivningens uppfattningar och bemötande utifrån tatueringarna. Studien har en kvalitativ ansats med främst ett induktivt förhållningssätt, vilket emellertid även innefattar vissa deduktiva inslag. Vidare intar studien idealism och konstruktivism som ontologiska ståndpunkter med en hermeneutisk och interpretativistisk epistemologi. Insamlandet av empiriskt material har skett genom semistrukturerade intervjuer.   Resultat i studien visar att tatueringar utgör en betydande komponent i en individs identitetsskapande vilket samverkar med individens omgivning. Resultatet visar även att tatueringarna och dess symbolik kopplas till individens relation till omgivningen och dess roll som samhällsvarelse i vilken samhälleliga normer och uppfattningar tillägnas och tolkas. Slutligen visar resultatet att tatueringar och tatuerande som aktivitet kan återspegla det samtida samhället och dess utmärkande drag. / The aim of this study is to seek an understanding of the individual perceptions of tattooed persons about the significance of their tattoos, as well as of tattoos on a general level. Furthermore, we intended to investigate how tattooed people perceive the surroundings' perceptions and attitudes based on the tattoos. The study has a qualitative approach with mainly an inductive approach, which, however, also includes some deductive elements. Furthermore, the study adopts idealism and constructivism as ontological positions with a hermeneutic and interpretivist epistemology. The collection of empirical material has been done through semi-structured interviews. Results in the study show that tattoos are a significant component of an individual's creation of identity which interacts with the individual's surroundings. The result also shows that the tattoos and their symbolism are linked to the individual's relationship to the environment and its role as a social being in which societal norms and perceptions are assigned and interpreted. Finally, the results show that tattoos and tattoos as an activity can reflect the contemporary society and its distinctive features.

ABSTRACT Background: A language is an individual tool for stimulating and organizing concepts and thinking. Through a language, the individual is also given opportunities to understand the outside world and himself. Not having access to a functional language and means to communicate results in a potential loss of opportunities for development and limitations in all aspects of life. For individuals with language-, speech- and communication difficulties, there are Augmentative and Alternative Communication (AAC). AAC is a collective term for various tools and methods that aim to improve and facilitate communication and interaction between the individual and the persons surrounding them. One type of AAC is Pragmatic Organized Dynamic Display (PODD). Aim: This study aims to investigate what happens during interaction with PODD in conversations between two people using the methodology of Conversation Analysis (CA). Method: A qualitative case study was conducted during a day at a training school where an AAC user ("Adam") and his communication partner ("Elin) interacted with PODD in different everyday activities. The observation was documented with two video cameras. Result: The recorded material totaled three hours. From this amount of video material, a couple of sequences were selected for analysis. The analysis of the material shows that the interaction with PODD is built up sequentially through cooperation between the participants. Participants used different approaches to initiate, maintain and terminate communicative projects with PODD. The analysis also shows that PODD was used to perform various social actions within several different activity types. The results also indicate that it is the partner’s ability to pay attention to, interpret, support and guide the AAC user's communicative initiative, which gives the AAC user the opportunity to participate in the joint communicative projects. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett språk är ett individuellt redskap för att stimulera och organisera begrepp och tänkande. Genom språket ges individen också möjligheter att förstå omvärlden och sig själv. Att inte ha tillgång till ett funktionellt språk och kommunikationssätt innebär att individen riskerar att gå miste om många utvecklingsmöjligheter och bli starkt begränsad i livets samtliga aspekter. För individer med språk, tal och kommunikationssvårigheter finns Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). AKK är ett samlingsbegrepp för olika redskap och metoder som avser att förbättra och underlätta kommunikation och interaktion mellan individen och personerna i dennes omgivning. En form av AKK är Pragmatisk Organiserad Dynamisk Display (PODD). Syfte: Denna studie syftar till att med metodologin för Conversation Analysis (CA) undersöka vad som sker i interaktion med PODD under samtal mellan två personer. Metod: En kvalitativ fallstudie som genomfördes under en dag på en träningsskola då en AKK-användare (”Adam”) och hans kommunikationspartner (”Elin) interagerade med PODD i vardagliga aktiviteter. Observationen dokumenterades med två videokameror. Resultat: Det inspelade materialet uppgick till totalt tre timmar. Utifrån denna mängd valdes ett par sekvenser ut för analys. Analysen av materialet visar att interaktionen med PODD byggs upp sekventiellt genom ömsesidigt samarbete mellan deltagarna. Deltagarna använde sig av olika tillvägagångssätt för att initiera, upprätthålla och avsluta kommunikativa projekt med PODD. Analysen visar även att PODD användes för att utföra olika sociala handlingar inom flera olika aktivitetstyper. Resultaten tyder också på att det är kommunikationspartnerns förmåga att uppmärksamma, tolka, stötta och vägleda AKK-användarens kommunikativa initiativ som ger AKK-användaren möjlighet att delta i det gemensamma kommunikativa projektet.