I Sverige är föräldrar och<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> elever sedan början på nittiotalet fria att själva välja vilken skola de vill. I vilken utsträckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samhällsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar hög socioekonomisk status och utbildningsnivå vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande. Denna studie undersökte huvudsakligen sambanden mellan strukturer, personliga egenskaper och skolval, framförallt kapitaltillgångars korrelation med skolvalsdeltagande. Därutöver undersöktes andra skolfrågor såsom attityder gentemot skolvalet, informationssökande och val av kommunal eller fristående skola. Den teoretiska referensramen återfanns i Bourdieus sociologi och verktygslådan innehöll begrepp såsom kapital, habitus, strategier och fält. Data insamlades med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och bestod av svaren från 126 vårdnadshavare med barn på förskolor i norra och östra Uppsala. Studiens resultat visade på ett positivt samband mellan hushållets kulturella kapital och deltagande i skolvalet. Dock erhölls inga statistiskt signifikanta korrelationer mellan vare sig ekonomiskt kapital eller utbildningskapital och skolvalsdeltagande. Därutöver påvisade resultaten skillnader i vad vårdnadshavare ansåg vara viktigast vid val av skola, vilken typ av skola de planerade att välja och hur mycket information<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> om skolvalet som erhållits. Slutsatsen var att skolvalsdeltagande till<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> viss mån går att förstå utifrån en strukturalistisk förklaring och att individen inte är obegränsad i sina handlingsalternativ.

Forskning visar att politiska partier allt mer närmar sig den ideologiska mittenfåran. Ett exempel på detta är synen på valfrihet som historiskt sätt har skilt sig mellan de olika ideologierna, men med tiden har fått en likartad betydelse oavsett ideologi. Syftet med denna uppsats är att studera Socialdemokraternas och Moderaternas allt mer likriktade syn på valfrihet i välfärden genom att undersöka om något av partierna politiserar frågan om det fria skolvalet under något av valåren mellan 1991-2014. Studien utgår från textanalyser av motioner och debattartiklar. För att avgöra om en fråga är politiserad eller inte använder vi oss av Malin Rönnbloms kriterier för politisering. Det teoretiska ramverket kommer också utgöras av Gunnar Sjöbloms arenor för partiprogramsrealisering. Resultatet av studien visar på att under inget av de undersökta åren politiseras frågan av varken Socialdemokraterna eller Moderaterna. Vilket går att se som ett ytterligare tecken på att partierna allt mer liknar varandra.

Syftet med föreliggande studie är att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes är att denna reproduktion begränsades och reglerades under den svenska välfärdsstaten, där skolan sågs som ett centralt verktyg för att motverka samhällets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgångspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förändrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och läroplaner utgör det primära empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras även av tidigare studier i ämnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar på en ökad rationalisering vad gäller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet. Detta får sociala och politiska konsekvenser i form av en tydlig ansvarsförskjutning från stat till individ, samt en övergripande avpolitisering gällande utbildningens syfte och funktion. Vi drar slutsatsen att utbildningssystemets sociala reproduktion har stärkts och att förändringarna i samhällets strukturella ordning medfört en reproduktion som visar sig i form av ökad individualisering och avpolitisering.

Det fria skolvalet infördes år 1992 för att möjliggöra en social förflyttning i grundskolan. Reformen syftade till att föräldrarnas socioekonomiska samt etniska bakgrund inte skulle påverka elevers betyg. Ett flertal studier visar tydliga tendenser på att det fria skolvalet har resulterat i det motsatta då elevsammansättningen med tiden blivit allt mer homogen samt att betygen har försämrats.   Syftet med denna studie är att undersöka hur elevsammansättningen samt betyg, utifrån etnisk samt socioekonomisk bakgrund, påverkats på Frödingskolan i Karlstad kommun sedan det fria skolvalet infördes. Studien utgår från kvantitativ statistisk mellan läsåren 2005/2006 samt 2016/2017. Statistiken är hämtad från databasen Siris, Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetinformationssystem. Insamlade data har bearbetats och redovisas genom stapeldiagram för att sedan analyseras med hjälp av teorier som White flight och White avoidance, Micromotives and Macrobehavior samt Bourdieus teori som behandlar utbildningskapital.   Resultatet visar att elevsammansättningen utifrån etnisk bakgrund har förändrats på Frödingskolan genom att andelen elever med svensk bakgrund har minskat markant i jämförelse med elever av annan etnisk bakgrund. Resultatet visar således att det inte har skett en förändring i elevsammansättningen utifrån socioekonomisk bakgrund då elever vars föräldrar har en för-och gymnasial utbildning eller eftergymnasial utbildning har minskat i ungefär lika stor omfattning. Resultatet tyder på en etnisk segregation, då elevsammansättningen enbart förändrades utifrån etnisk bakgrund. Betygen har, till skillnad från vad tidigare forskning visat, förbättrats i majoriteten av kategorier.

I följande uppsats behandlas skolreformen om det fria skolvalets faktiska effekter på skolsegregationen och hur reformen förhåller sig till FN:s artiklar om rätten till utbildning. Syftet med uppsatsen är att pröva hypotesen: Syftet med det fria skolvalet inte är förenligt med FN:s artiklar om rätten till utbildning. Hypotesen grundar sig i ett antagande om att det fria skolvalet inte kan vara förenligt med FN:s artiklar om rätten till utbildning eftersom reformen har bidragit till en ökad skolsegregation. För att pröva hypotesen kommer det undersökas hur frihetsbegreppet tolkas i det fria skolvalet och i FN:s artiklar om rätten till utbildning. Genom att jämföra de framträdande friheterna i respektive material, kommer det tydliggöras om tolkningarna som framträder är förenliga med varandra eller ej. För att kunna synliggöra tolkningar av frihet i materialet har ett analysverktyg utformats som består av fyra olika definitioner av frihet. Definitionerna är; negativ frihet, positiv frihet, kvantitativ frihet och kvalitativ frihet. Analysverktygets struktur är hämtad från ett kapitel om libertarianism i Will Kymlickas bok Contemporary political philosophy: an introduction. I kapitlet beskrivs negativ frihet, kvantitativ frihet och kvalitativ frihet. Analysverktyget kompletteras med Amartya Sens teori om förmågor och funktioner, som utgör en definition av positiv frihet. Martha Nussbaums vidareutveckling av Sens teori om förmågor och funktioner, mer specifikt begreppet kombinerade förmågor, används också för att komplettera den kvalitativa friheten. Analysverktyget appliceras på materialet för att synliggöra vilka friheter som framträder. Argument för att en frihet är mer framträdande än en annan frihet kommer att presenteras. Uppsatsen slutsatser är att det finns skillnad i vilka friheter som framträder, varpå den främsta skillnaden är att en kvantitativ frihet framträder i reformen om det fria skolvalet men inte i FN:s artiklar om rätten till utbildning. Det resulterar i att hypotesen om att de båda källorna inte är förenliga med varandra bekräftas.

The name of this essay is The legitimacy of the free choice of school – a philosophical studyabout the value of autonomy in the context of paternalistic interventions and principles ofjustice. The aim of this essay is to examine how the free choice of school can be legitimizedthrough perspectives regarding principles of justice. The results show that the free choice ofschool can be legitimized from several different standpoints such as the intrisic value ofautonomy, the negative concept of freedom and the rights based perspective of equality.Further, the free choice of school can also be legitimized from an epistemic viewpoint aswell as through theories about fair processes and compensatory efforts. My ambition withthis study is to broaden the discourse surrounding the topic. A discussion based on ideas andprinciples is a valuable complement to the more common debate about outcome regardingthe free choice of school. / Denna uppsats heter Det fria skolvalets legitimitet – en filosofisk analys om autonominsegenvärde, paternalistiska interventioner och rättviseteoretiska principer. Syftet meduppsatsen är att undersöka hur och på vilka grunder det fria skolvalets legitimitet kanmotiveras utifrån ett rättviseteoretiskt perspektiv. Mina resultat visar att det fria skolvaletkan legitimeras utifrån ett antal olika utgångspunkter såsom autonomins intrinsikala värde,det negativa frihetsbegreppet och ett rättighetsbaserat perspektiv på jämlikhet. Det friaskolvalet kan också legitimeras utifrån ett epistemiskt perspektiv samt utifrån teorier omlegitima processer och kompensatoriska insatser. Min ambition med uppsatsen är att breddadiskussionen genom att angripa det valda området utifrån ett filosofiskt perspektiv då det iden politiska debatten kring det fria skolvalet tenderar att vara fokus på de faktiska utfallenav reformen. Min uppfattning är att en idéburen och principiell utgångspunkt i frågan är ettviktigt komplement som jag anser borde få större utrymme i debatten.