Eleverna som väljer att studera på naturvetenskapsprogrammet i gymnasiet möter stora utmaningar och kraven som ställs på dem är stora. De förkunskaper som de har med sig i ryggsäcken från grundskolan påverkar deras möjligheter att klara av utbildningen. Lärarna som undervisar kemi och biologi på högstadiet och gymnasiet fick svara på frågor om de anser att eleverna på naturvetenskapsprogrammet har tillräckliga kunskaper i kemi och biologi från högstadiet. Undersökningen visar att lärarna anser att  eleverna som väljer att studera på naturvetenskapliga programmet har tillräckliga förkunskaper i kemi och biologi med sig. Den nya betygsskalan och det meritvärde som gäller efter att den nya kursplanen genomförts samt hur detta påverkar valet av program på gymnasiet diskuteras också i denna undersökning. Kursplanen i kemi för grundskolan och första kursen på gymnasiet belyses och analyseras också.

<p>The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student’s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student. This means that the result of a national test is only <em>part </em>of the teacher’s collected assessment in relation to the goals. Yet, it seems as if many teachers use the national test result as an important, and sometimes even as the only basis, when they determine a student's final grade. The investigation is also indicating that the national tests are assessed differently by different teachers. What teacher the student have, can therefore be crucial for what final grade a student will receive in relation to his or hers test result. Since it is of great importance that the assessment of the national test is fair and consistent and that the result of the assessment will be the same no matter who carries it out, the result shows that it is open to question if the national test can be considered to contribute to comparability and fairness of grades. </p>

The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student’s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student. This means that the result of a national test is only part of the teacher’s collected assessment in relation to the goals. Yet, it seems as if many teachers use the national test result as an important, and sometimes even as the only basis, when they determine a student's final grade. The investigation is also indicating that the national tests are assessed differently by different teachers. What teacher the student have, can therefore be crucial for what final grade a student will receive in relation to his or hers test result. Since it is of great importance that the assessment of the national test is fair and consistent and that the result of the assessment will be the same no matter who carries it out, the result shows that it is open to question if the national test can be considered to contribute to comparability and fairness of grades.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor. Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013). Tidperioden är vald för att synliggöra tendenser i data med rimlig datamängd och med samma betygssystem; Lpo 94. Slutbetyget i årskurs 9 är medvetet valt då detta representerar ett mått på elevens kunskapsnivå efter utgången grundskola. Studiens resultat påvisar en tydlig snedfördelning avseende betyg mellan flickor och pojkar till flickors fördel. Denna snedfördelning är inte specifik för utvald skola eller för riket utan utgör en del av ett större övergripande betygsmönster som omfattar flertalet OECD länder. I genomsnitt uppvisar skolans flickor över utvald tidsperiod cirka 8,3 % högre betygsmeritmedelvärde än pojkar vilket är i god samstämmighet med forskningsresultat sedan slutet av 1980-talet tills idag. Vidare följer att betygsskillnaderna tenderar att öka över studiens tidsperiod; dock med mer än dubbelt så stor ökning vid utvald skola. Kring 2007 uppvisar skolan ett tydligt trendbrott avseende sina betygsresultat. Under resterande del av undersökt tidsperiod har skolans flickor och pojkar lägre medelbetyg än motsvarande för riket. Fördelningen av ämnesvisa slutbetyg för studiens skola visar att flickor har högre genomsnittliga betygsmeritmedelvärden över vald tidsperiod än pojkar i alla skolans ämnen förutom i ämnet idrott och hälsa. Detta ämnesvisa betygsmönster sammanfaller med det för riket. Till skillnad från riket som påvisar signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar för alla skolämnen uppvisar dock utvald skola endast signifikans för 9 av totalt 17 ämnen. Orsaker till ökade betygsskillnader mellan flickor och pojkar beskrivs och diskuteras i denna studie. Det framkommer att det finns fler påverkansfaktorer än endast kön och att betygsskillnaderna kan vara mångbottnade. Då varje skola är unik och påverkas av kulturella, sociala och politiska händelser på både lokal- och riksnivå är det av vikt att studera enskilda skolors betygsmönster i förhållande till rikets. Man kan inte förutsätta att alla enskilda skolor exakt följer rikets betygsmönster. Skolor bör förstås utifrån sina egna unika förutsättningar parallellt med riket i övrigt.

Denna studie undersöker högstadielärares uppfattningar om det nationella ämnesprovet i engelska i årskurs 9 och hur de anser att provet påverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet består av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielärare under hösten 2012 samt våren 2013. Studien har fokuserat på tre områden: hur provet används formativt och summativt av lärarna, hur stor inverkan provbetyget har på elevernas slutbetyg och vilken betygsättningsmodell som lärarna använder sig av. Studiens resultat visar att lärarna använde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lärarna. Den analytiska betygsättningsmodellen var mest framträdande i lärarnas resonemang; förmågor i kursplanemål och betygskriterier lyftes fram av de flesta lärarna som det viktigaste i deras betygsättning. Lärarna var inte eniga i huruvida provbetyget både kunde höja och sänka elevernas betyg. När övrigt betygsunderlag var otillräckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.Några av lärarna uttryckte att påtryckningar från huvudmän förekommit för att få lärarna att sätta samma eller högre slutbetyg som provbetyg.

Nationella prov i NO genomförs i årskurs 9 sedan 2010. I provet för NO ingår ämnena kemi, biologi och fysik. Det är bara ett av dessa ämne eleverna gör nationella prov i under årskurs 9. Alla tre ämnena har prov varje år, men olika skolenheter har prov i olika ämnen. Det utgör grunden i den här studien som bygger på statistisk analys av slutbetyg och nationella provbetyg i kemi för grundskolan i årskurs 9. I studien är 20 olika skolor i Kronoberg och Halland underlag, vissa skolor är uppdelade i skolenheter och då visas statistiken per enhet. Statistiken som ligger till grund i det här arbetet är från åren 2013 - 2019 och berör därmed 7 årskullar med totalt knappt 2000 elever per årskull. Det går att se signifikanta skillnader mellan de olika populationerna vilket tyder på att slutbetyget påverkas av nationella prov. Slutbetyget tendera att påverkas uppåt alternativt nedåt beroende på hur medelprovbetyget är just det året jämfört med andra år. Under förutsättningen att sambandet råder, vilket framtida studier får fastslå, föreslås att nationella provet i NO ska genomföras i samma ämne för samtliga elever i årskurs 9 och att ämnet varieras mellan åren istället för mellan skolenheter. Det skapar en likvärdighet inför gymnasieantagningen.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs 9 använder sig av de nationella proven när de betygsätter elever i ämnet matematik. Det som jag också vill ta reda på är hur lärares betygsättning påverkas av de nationella provens resultat och vilka pedagogiska problem som uppstår i samband med de nationella proven i matematik. Denna undersökning grundar sig på kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare. Resultatet från intervjuerna analyserades och befanns omfatta följande huvudteman: 1. Omfattning av nationella proven i relation till vad de ger, 2. Styrning och anpassning, 3. Likvärdighet, 4. Moraliska och pedagogiska perspektiv och 5. Mäter de nationella proven rätt saker?Det framkom att lärarnas inställning till användandet av det nationella provet och den slutliga betygsättningen var mycket olika. Deras utsagor har jämförts med det som uttrycks i styrdokumenten och aktuell bedömningsforskning och jag resonerar kring ifall lärarnas inställningar är i linje med Skolverkets intentioner eller inte.

Syftet med denna studie är att försöka förstå hur slöjdlärare ser på sambedömning som i sin tur leder till ett slutbetyg i ämnet slöjd. Studien genomfördes med kvalitativ metod där 10 stycken slöjdlärare intervjuades, alla verksamma och utbildade i grundskolans årskurs 7 - 9. Intervju med Skolverket har även gjorts för att få en klarare bild och hänvisning i frågeställningarna. Intervjuerna gav en insyn i hur olika sambedömningar ter sig i grundskolorna runt om i Sverige och hur de tänker olika kring bedömningen mot ett slutbetyg i ämnet slöjd. Slöjdlärarna har olika förutsättningar till att kunna bedriva sambedömning och har olika anledningar till vilken utsträckning sambedömning görs eller inte görs. Kunskapsnivåerna mellan de olika slöjdarterna trä- och metall samt textil varierar. I vilken utsträckning ämnesmatriser används är även de olika på samtliga skolor men något som är gemensamt är att samtliga skolor undervisar i båda slöjdarterna, har samma betygskriterier och sätter ett gemensamt termins och slutbetyg i ämnet slöjd. Studien indikerar att det behövs mer forskning kring sambedömning och hur slöjdlärare tillsammans sätter betyg i ämnet slöjd och kanske undersöka hur olika detta görs runt om i skolorna i Sverige.

Det fria skolvalet infördes år 1992 för att möjliggöra en social förflyttning i grundskolan. Reformen syftade till att föräldrarnas socioekonomiska samt etniska bakgrund inte skulle påverka elevers betyg. Ett flertal studier visar tydliga tendenser på att det fria skolvalet har resulterat i det motsatta då elevsammansättningen med tiden blivit allt mer homogen samt att betygen har försämrats.   Syftet med denna studie är att undersöka hur elevsammansättningen samt betyg, utifrån etnisk samt socioekonomisk bakgrund, påverkats på Frödingskolan i Karlstad kommun sedan det fria skolvalet infördes. Studien utgår från kvantitativ statistisk mellan läsåren 2005/2006 samt 2016/2017. Statistiken är hämtad från databasen Siris, Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetinformationssystem. Insamlade data har bearbetats och redovisas genom stapeldiagram för att sedan analyseras med hjälp av teorier som White flight och White avoidance, Micromotives and Macrobehavior samt Bourdieus teori som behandlar utbildningskapital.   Resultatet visar att elevsammansättningen utifrån etnisk bakgrund har förändrats på Frödingskolan genom att andelen elever med svensk bakgrund har minskat markant i jämförelse med elever av annan etnisk bakgrund. Resultatet visar således att det inte har skett en förändring i elevsammansättningen utifrån socioekonomisk bakgrund då elever vars föräldrar har en för-och gymnasial utbildning eller eftergymnasial utbildning har minskat i ungefär lika stor omfattning. Resultatet tyder på en etnisk segregation, då elevsammansättningen enbart förändrades utifrån etnisk bakgrund. Betygen har, till skillnad från vad tidigare forskning visat, förbättrats i majoriteten av kategorier.

Utifrån insamling och analys av data från Skolverkets offentliga databaser, SIRIS och SALSA, undersöker vi i denna studie skillnader i likvärdighet mellan låg- och högpresterande skolor. Vi koncentrerar oss på den skillnad som finns mellan resultaten på de nationella proven i matematik och det avgångsbetyg som eleverna får i ämnet. Genom att kategorisera skolor som hög- respektive lågpresterande utifrån det genomsnittliga meritvärdet kan vi också undersöka om det är skillnader i föräldrars utbildningsbakgrund och andel nyinvandrade elever för urvalet i vår studie. Som begränsning för studien har vi valt att fokusera på resultaten i matematik från läsåret 2015/2016 på skolenheter i nordvästra Skåne. Detta eftersom elever i urvalsområdet antas konkurrera till gymnasieutbildningar med sina avgångsbetyg. En likvärdig bedömning av elevernas prestation är därför viktig, inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Resultaten visar att det finns en tydlig skillnad i genomsnittliga meritvärden mellan de olika skolorna och att det är fullt möjligt att identifiera de två grupperna hög- och lågpresterande skolor. I dessa grupper ser vi stor skillnad mellan slutbetyg och nationella prov. I de lågpresterande skolorna får 10% av eleverna ett högre avgångsbetyg jämfört med resultatet på det nationella provet. Motsvarande för de högpresterande skolorna är 40%. Föräldrars utbildningsbakgrund är högre och andelen nyinvandrade elever är lägre på de högpresterande skolorna. Detta stämmer överens med tidigare forskning, dvs att dessa två externa faktorer är avgörande för en skolas resultat mätt i meritvärde. De är med andra ord de tyngst vägande faktorerna som förklarar den så kallade mellanskolevariationen. Men vi ser också att det finns inre faktorer som inte självklart kan förklaras av de yttre faktorerna. Här lutar vi åt att det faktiskt föreligger skillnader i bedömning av elevers prestationer mellan de olika grupperna, eller en skillnad i effektiviteten i undervisningen. Ett tredje alternativ skulle kunna vara att det finns olika incitament för att sätta betyg mellan de olika grupperna. Vi föreslår att det behövs fördjupad analys av skolornas inre organisation, bedömning och undervisning utifrån skillnaderna mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg i matematik.