<p>Sammanfattning</p><p>Detta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolämnet engelska sett ut ett 10 års perspektiv, från 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat på det nationella provet i Engelska A under åren 1997-2006. I denna studie har även jämförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mäns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lärares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och även uppfattningar kring det nationella provets utformning och användande. Detta gjordes genom en intervjustudie med sex gymnasielärare verksamma på tre olika gymnasieskolor.</p><p>Teoretiska utgångspunkter har dels varit tidigare forskning kring det nationella provets utformning och användning dels att undersöka engelskans ställning i de tidigare läroplanerna för att utifrån detta förstå hur engelskan som skolämne används idag.</p><p>Vår studie av Skolverkets rapporter om det nationella provets resultat visade att eleverna har störst svårigheter med att klara uppsatsdelen. Samtliga informanter i vår intervjustudie bekräftar detta genom att hävda att grammatiken är den del som elever har blivit klart sämre i. Vissa informanter menar dock att det har utvecklats till det bättre när det gäller den muntliga kommunikationen.</p><p>Vidare visade våra studier att det fanns stora variationer i det nationella provets användning. Sammantaget klarar elever på de yrkesförberedande programmen proven klart sämre under samtliga år än de elever som går på de teoretiska programmen. Vår dokumentanalys visade att elever på det naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga programmet har ett mycket bättre resultat än rikssnittet i jämförelse med elever på barn och fritidsprogrammet och byggprogrammet.</p><p>När det gäller skillnaden mellan kvinnors och mäns resultat visade det sig att kvinnor har lättare att klara uppgifter med egenproducerade svar medan män har lättare att klara uppgifter såsom matchningsuppgifter.</p><p>För att öka elevers rätt till en likvärdig undervisning och rätt till en möjlighet att utveckla sina kunskaper så mycket som möjligt krävs ett mer utvecklat samarbete lärare och skolor emellan. Det måste föras en kontinuerlig dialog kring ämnesinnehåll och betyg och bedömning för att på så sätt minimera risken för orättvis bedömning.</p>

<p>The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student’s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student. This means that the result of a national test is only <em>part </em>of the teacher’s collected assessment in relation to the goals. Yet, it seems as if many teachers use the national test result as an important, and sometimes even as the only basis, when they determine a student's final grade. The investigation is also indicating that the national tests are assessed differently by different teachers. What teacher the student have, can therefore be crucial for what final grade a student will receive in relation to his or hers test result. Since it is of great importance that the assessment of the national test is fair and consistent and that the result of the assessment will be the same no matter who carries it out, the result shows that it is open to question if the national test can be considered to contribute to comparability and fairness of grades. </p>

The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student’s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student. This means that the result of a national test is only part of the teacher’s collected assessment in relation to the goals. Yet, it seems as if many teachers use the national test result as an important, and sometimes even as the only basis, when they determine a student's final grade. The investigation is also indicating that the national tests are assessed differently by different teachers. What teacher the student have, can therefore be crucial for what final grade a student will receive in relation to his or hers test result. Since it is of great importance that the assessment of the national test is fair and consistent and that the result of the assessment will be the same no matter who carries it out, the result shows that it is open to question if the national test can be considered to contribute to comparability and fairness of grades.

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolämnet engelska sett ut ett 10 års perspektiv, från 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat på det nationella provet i Engelska A under åren 1997-2006. I denna studie har även jämförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mäns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lärares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och även uppfattningar kring det nationella provets utformning och användande. Detta gjordes genom en intervjustudie med sex gymnasielärare verksamma på tre olika gymnasieskolor. Teoretiska utgångspunkter har dels varit tidigare forskning kring det nationella provets utformning och användning dels att undersöka engelskans ställning i de tidigare läroplanerna för att utifrån detta förstå hur engelskan som skolämne används idag. Vår studie av Skolverkets rapporter om det nationella provets resultat visade att eleverna har störst svårigheter med att klara uppsatsdelen. Samtliga informanter i vår intervjustudie bekräftar detta genom att hävda att grammatiken är den del som elever har blivit klart sämre i. Vissa informanter menar dock att det har utvecklats till det bättre när det gäller den muntliga kommunikationen. Vidare visade våra studier att det fanns stora variationer i det nationella provets användning. Sammantaget klarar elever på de yrkesförberedande programmen proven klart sämre under samtliga år än de elever som går på de teoretiska programmen. Vår dokumentanalys visade att elever på det naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga programmet har ett mycket bättre resultat än rikssnittet i jämförelse med elever på barn och fritidsprogrammet och byggprogrammet. När det gäller skillnaden mellan kvinnors och mäns resultat visade det sig att kvinnor har lättare att klara uppgifter med egenproducerade svar medan män har lättare att klara uppgifter såsom matchningsuppgifter. För att öka elevers rätt till en likvärdig undervisning och rätt till en möjlighet att utveckla sina kunskaper så mycket som möjligt krävs ett mer utvecklat samarbete lärare och skolor emellan. Det måste föras en kontinuerlig dialog kring ämnesinnehåll och betyg och bedömning för att på så sätt minimera risken för orättvis bedömning.

Denna studie undersöker högstadielärares uppfattningar om det nationella ämnesprovet i engelska i årskurs 9 och hur de anser att provet påverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet består av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielärare under hösten 2012 samt våren 2013. Studien har fokuserat på tre områden: hur provet används formativt och summativt av lärarna, hur stor inverkan provbetyget har på elevernas slutbetyg och vilken betygsättningsmodell som lärarna använder sig av. Studiens resultat visar att lärarna använde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lärarna. Den analytiska betygsättningsmodellen var mest framträdande i lärarnas resonemang; förmågor i kursplanemål och betygskriterier lyftes fram av de flesta lärarna som det viktigaste i deras betygsättning. Lärarna var inte eniga i huruvida provbetyget både kunde höja och sänka elevernas betyg. När övrigt betygsunderlag var otillräckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.Några av lärarna uttryckte att påtryckningar från huvudmän förekommit för att få lärarna att sätta samma eller högre slutbetyg som provbetyg.

This master thesis aims to shed light on teachers' responses to the regulation that states that a student's test results in a national test must be taken into a “special consideration" in the teacher's grading. Ten teachers took part in the study during the autumn of 2020, all being teachers in social science subjects in the Swedish secondary school (school year 7-9). A method based on semi-structured focus group interviews is used to answer three research questions. The study’s theoretical framework derives from curriculum theory (i.e. teacher agency; selective traditions and theory associated with assessment). A thematic content analysis identifies two categories of factors contributing to the teachers’ perceptions and application of the regulation. The first category consists of factors that relate to the teachers' views on the purpose of the tests, their principles for construction, their content and their level of difficulty. The second category includes factors related to teachers’ professional practice and agency. The results of the study show how teachers’ responses to this relatively new policy (carried out in 2018) is affected by circumstances relating to students’ need for adaptations (e.g. poor language skills). The main conclusion is that teachers respond to this change of policy in different ways. Thus, it could be argued that further and more detailed information is needed in order to successfully implement the changes and reach a consensus among the teachers. Prior to that, a reasonable assumption is that challenges regarding equality and justice in terms of students’ knowledge levels and final grades will remain.