<p>Sammanfattning</p><p>Detta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolämnet engelska sett ut ett 10 års perspektiv, från 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat på det nationella provet i Engelska A under åren 1997-2006. I denna studie har även jämförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mäns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lärares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och även uppfattningar kring det nationella provets utformning och användande. Detta gjordes genom en intervjustudie med sex gymnasielärare verksamma på tre olika gymnasieskolor.</p><p>Teoretiska utgångspunkter har dels varit tidigare forskning kring det nationella provets utformning och användning dels att undersöka engelskans ställning i de tidigare läroplanerna för att utifrån detta förstå hur engelskan som skolämne används idag.</p><p>Vår studie av Skolverkets rapporter om det nationella provets resultat visade att eleverna har störst svårigheter med att klara uppsatsdelen. Samtliga informanter i vår intervjustudie bekräftar detta genom att hävda att grammatiken är den del som elever har blivit klart sämre i. Vissa informanter menar dock att det har utvecklats till det bättre när det gäller den muntliga kommunikationen.</p><p>Vidare visade våra studier att det fanns stora variationer i det nationella provets användning. Sammantaget klarar elever på de yrkesförberedande programmen proven klart sämre under samtliga år än de elever som går på de teoretiska programmen. Vår dokumentanalys visade att elever på det naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga programmet har ett mycket bättre resultat än rikssnittet i jämförelse med elever på barn och fritidsprogrammet och byggprogrammet.</p><p>När det gäller skillnaden mellan kvinnors och mäns resultat visade det sig att kvinnor har lättare att klara uppgifter med egenproducerade svar medan män har lättare att klara uppgifter såsom matchningsuppgifter.</p><p>För att öka elevers rätt till en likvärdig undervisning och rätt till en möjlighet att utveckla sina kunskaper så mycket som möjligt krävs ett mer utvecklat samarbete lärare och skolor emellan. Det måste föras en kontinuerlig dialog kring ämnesinnehåll och betyg och bedömning för att på så sätt minimera risken för orättvis bedömning.</p>

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolämnet engelska sett ut ett 10 års perspektiv, från 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat på det nationella provet i Engelska A under åren 1997-2006. I denna studie har även jämförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mäns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lärares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och även uppfattningar kring det nationella provets utformning och användande. Detta gjordes genom en intervjustudie med sex gymnasielärare verksamma på tre olika gymnasieskolor. Teoretiska utgångspunkter har dels varit tidigare forskning kring det nationella provets utformning och användning dels att undersöka engelskans ställning i de tidigare läroplanerna för att utifrån detta förstå hur engelskan som skolämne används idag. Vår studie av Skolverkets rapporter om det nationella provets resultat visade att eleverna har störst svårigheter med att klara uppsatsdelen. Samtliga informanter i vår intervjustudie bekräftar detta genom att hävda att grammatiken är den del som elever har blivit klart sämre i. Vissa informanter menar dock att det har utvecklats till det bättre när det gäller den muntliga kommunikationen. Vidare visade våra studier att det fanns stora variationer i det nationella provets användning. Sammantaget klarar elever på de yrkesförberedande programmen proven klart sämre under samtliga år än de elever som går på de teoretiska programmen. Vår dokumentanalys visade att elever på det naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga programmet har ett mycket bättre resultat än rikssnittet i jämförelse med elever på barn och fritidsprogrammet och byggprogrammet. När det gäller skillnaden mellan kvinnors och mäns resultat visade det sig att kvinnor har lättare att klara uppgifter med egenproducerade svar medan män har lättare att klara uppgifter såsom matchningsuppgifter. För att öka elevers rätt till en likvärdig undervisning och rätt till en möjlighet att utveckla sina kunskaper så mycket som möjligt krävs ett mer utvecklat samarbete lärare och skolor emellan. Det måste föras en kontinuerlig dialog kring ämnesinnehåll och betyg och bedömning för att på så sätt minimera risken för orättvis bedömning.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras på intervjuer med tre lärare som undervisar i fysik och/eller matematik på gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att får en inblick i hur dessa lärare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna på vilket sätt de löpande bedömningar som görs under kursens gång ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan användas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhållande till målen för kursen.Resultaten visar att lärarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat på det centrala innehåll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar också att kvaliteten eller nivån på de förmågor som bedöms inte är oberoende av centralt innehåll. Det är alltså svårt att beskriva elevens läge i förhållande till målen genom t.ex. en matris med kunskapskrav eller förmågor, utan samtliga lärare menar att en matris per centralt innehåll eller bedömningstillfälle behövs.Vidare undersöks kopplingar mellan löpande bedömningar och kursbetyg. Det visar sig att nationella kursprov är avgörande vid betygsättning, och att tidigare löpande bedömningar endast används som komplement vid avvikande resultat på nationellt prov eller för det centrala innehåll som eventuellt inte täcks av provet. Därför behöver lärarna heller i princip inte ta ställning till hur olika löpande bedömningar (inom olika centrala innehåll eller vid olika tidpunkter) ska viktas eller sättas samman i ett kursbetyg. Elevens läge i förhållande till målen för kursen avspeglas istället i en uppsättning löpande bedömningar som gjorts för olika centralt innehåll, och innehållet i det nationella provet blir avgörande för vilka av de löpande bedömningarna som blir av vikt i kursbetyget. Dock skall nämnas att lärarna oftast upplever att elevens resultat på det nationella provet avspeglar eller ligger i linje med tidigare löpande bedömningar av elevens prestationer. Förmågor verkar inte utgöra en lämplig uppsättning indikatorer för att beskriva elevens progression eller utveckling i förhållande till målen för kursen. Dels eftersom nivån på förmågorna inte är oberoende av centralt innehåll, och dels eftersom två av lärarna menar att elevens slutnivå (i termer av förmågor) oftast indikeras tidigt i kursen. Elevers utveckling beskrivs av en lärare inte termer av ökad nivå i förmågor under kursen gång, utan snarare som att elever arbetar för att behålla sin ingångsnivå. Detta kan tolkas som att eleven för varje nytt centralt innehåll ska öva upp förmågorna ”på nytt”. Resultatet på det nationella provet skulle då snarare avspegla den generella nivå som eleven hållit under kursens gång. Sammantaget kan sägas att en av tankarna bakom denna studie, att elevens progression i förhållande till målen för kursen överskådligt skulle kunna visualiseras i en matris eller liknande och genom en gradvis ökning av elevens nivå inom olika förmågor, inte återfinns i den praktik som studerats här.

Syftet med studien är att undersöka om det i vissa fall kan förekomma en diskrepans mellan resultatet på de nationella proven och kursbetygen. Sex elever ingår i studien och samtliga eleverna har avslutat sina studier i svenska för invandrare (sfi) i en liten stad i Mellansverige. 24 elevtexter analyseras med hjälp av fyra olika metoder: performansanalys, processbarhetsteorin (PT), svenskans utvecklingsstadier samt Skolverkets bedömningsmatris. Den sistnämnda metoden ska användas och hjälpa lärarna vid bedömnigen av momentet skriva i samband med NP. Resultaten visar att det förekommer skillnader i resultatet av vad eleven producerat och uppnått under en kurs i jämförelse med vad som produceras under ett enda provtillfälle: det nationella provet. Det finns förklaringar till diskrepansen mellan NP-betyget och kursbetyget. Tre av elevernas resultat bedömdes vara på samma nivå under kursen som på det nationella provet. Tre av eleverna bedömdes ha avvikande resultat vid det nationella provtillfället och prestationerna under själva kursen. Det skiftar både upp och ner i betygsskalan. Slutsatsen är att det inte finns enkla och entydiga förklaringar till varför det förekommer skillnader mellan elevers prestationer under en kurs och under ett nationellt provtillfälle.

This study aims to examine perceptions of the pending subject grade reform amongst upper secondary school students. Due to the criticised course-based system of today, a new reform was proposed. The reform will be implemented in the end of 2024 and applied in the autumn semester of 2025.  In the present study, the course-based system and the subject grade system will be reviewed and analysed. The analysis will focus on following variables; motivation, learning, grades and stress. Initially, surveys were conducted with 69 first grade students and 66 third grade students. The survey measured student’s feelings and thoughts about the above-mentioned variables. In addition, interviews were made as a complement to the survey in order to make the study valid and reliable. The results indicate that first grade students are in general more in favour of the upcoming subject grade system than third grade students. Third grade students are more indecisive in terms of which grade system they would prefer.  Whereas this study measures perceptions in a small selection, it indicates that most students think that subject grades are a welcomed change in Swedish school forms.  As the present system is accused for not being adequate to either student nor teachers, it would be interesting to investigate teachers’ perceptions of the subject grade reform for further research.