Studien har som ambition att öppna upp för en diskussion om likvärdighet för elever med språkstörning i den svenska skolan. Studien har en kvalitativ ansats och fokuserar på informanternas erfarenheter och tankar om två kommuners organisation av verksamheten som bedrivs för elever med språkstörning. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex informanter verksamma på förvaltnings- och/eller skolnivå i de två undersökta kommunerna samt en representant för Statens Specialpedagogiska Myndighet, SPSM. Urvalet skedde genom målstyrt urval samt snöbollsurval och därefter analyserades det transkriberade intervjumaterialet genom att använda tematisk analys. Sammanfattningsvis visar resultatet på att de båda kommunerna valt att organisera arbetet kring elever med språkstörning på olika sätt, genom tal- och kommunikationsklass respektive reguljär klass. Resultatet visar att de elever med språkstörning som får en placering i tal- och kommunikationsklass får mer stöttning än elever i reguljär klass, då personaltätheten är bestydligt högre i tal- och kommunikationsklasserna. Trots detta framkom ingen ökad måluppfyllelse för elever i tal- och kommunikationsklass jämfört med elever med språkstörning i reguljär klass, utan måluppfyllelsen ses som generellt låg i elevgruppen oavsett placering. Resultatet visar att resurser såsom kompetens hos lärare, tillgång till professioner såsom logoped och specialpedagog, SPSM och ekonomi, påverkar verksamheten och därigenom den undervisning och det särskilda stöd eleven med generell språkstörning får. Brist på resurser ansågs utgöra ett hot mot dessa elevers utveckling och lärande.  Studiens slutsats betonar vikten av att se till helheten för eleven. Den viktiga sociala aspekten, det trygga sammanhanget där eleven vill vara, kan ibland vara viktigare än att eleven får "skräddarsydd" undervisning, i synnerhet då informanterna inte ser någon ökad måluppfyllelse för elever i tal- och kommunikationsklass. Var går gränsen, vad och vems röst ska avgöra? Utifrån resultatet i studiens analys framkommer att ingen av de båda kommunerna har kunskap och kompetens i tillräcklig utsträckning, för att uppnå likvärdighet för denna elevgrupp.

Diffuse liver disease is a growing problem and a major cause of death worldwide. In the final stages the treatment often involves liver resection or transplant and in deciding what course of action is to be taken it is crucial to have a correct assessment of the function of the liver. The current “gold standard” for this assessment is to take a liver biopsy which has a number of disadvantages. As an alternative, a method involving magnetic resonance imaging and mechanistic modeling of the liver has been developed at Linköping University. One of the obstacles for this method to overcome in order to reach clinical implementation is the speed of the parameter estimation. In this project the methodology of metamodeling is tested as a possible solution to this speed problem. Metamodeling involve making models of models using extensive model simulations and mathematical tools. With the use of regression methods, clustering algorithms, and optimization, different methods for parameter estimation have been evaluated. The results show that several, but not all, of the parameters could be accurately estimated using metamodeling and that metamodeling could be a highly useful tool when modeling biological systems. With further development, metamodeling could bring this non-invasive method for estimation of liver function a major step closer to application in the clinic.

Bakgrund Barns användande av surfplattor och mobila applikationer (appar) har de senaste åren ökat. Flera studier har sett att barn har god förmåga att lära sig specifika kunskaper via appar. Allt fler logopeder har börjat använda sig av appar i intervention för barn med språkstörning. Apputbudet är idag stort, vilket kan göra det svårt för logopeder, pedagoger och föräldrar att avgöra vilka appar som är användbara. Olika verktyg har utformats för granskning av barninriktade appars pedagogiska egenskaper men det saknas idag ett utvärderingsverktyg för granskning av appar utifrån dess logopediska egenskaper. Syfte Studiens syfte var att ta reda på i vilken utsträckning logopeder i Sverige använder sig av appar i intervention för barn med språkstörning, samt att utvärdera de vanligaste apparna för SSD respektive DLD ur ett pedagogiskt och logopediskt perspektiv.  Metod Studien bestod av två delar; en webbenkät som besvarades av 61 logopeder och en apputvärdering. Vid utvärdering av apparna användes befintliga principer och utvärderingskriterier för att bedöma apparnas pedagogiska egenskaper. Utvärderingen kompletterades med en kvalitativ utvärdering utifrån ett logopediskt perspektiv. Resultat Hälften av deltagarna använder appar olika frekvent i intervention vid SSD respektive DLD. De vanligaste apparna som används avser att träna fonologi och uttal, fonologisk medvetenhet, grammatik samt semantik. Apparna som utvärderats innehåller goda pedagogiska- och logopediska egenskaper, med viss förbättringspotential. Slutsats Apparna som utvärderades kan vara användbara i både direkt- och indirekt intervention för barn med SSD respektive DLD. Författarna ser ett behov av ett utvärderingsverktyg som lägger större fokus på appars logopediska egenskaper.

Elever i språklig sårbarhet finns i alla klassrum och är i behov av att lärarna utformar sin undervisning utifrån deras sårbarhet. Dessa elever kämpar med att vara delaktiga på lika villkor, både på lektionstid som på raster och i det sociala samspelet med både vuxna och kamrater. Syftet med vår studie är att undersöka lärarnas kännedom om begreppet språklig sårbarhet och vilka anpassningar som genomförs med tanke på elever i språklig sårbarhet. Studien är en fallstudie och genomförs som en enkätstudie i en medelstor kommun. Resultaten visar att kännedomen om begreppet språklig sårbarhet är låg och att begreppet ofta förväxlas med Developmental Language Disorder (DLD). Trots att kännedomen om begreppet är låg, visar respondenterna att det sker anpassningar som gynnar elever i språklig sårbarhet. Mängden anpassningar som genomförs av respondenterna indikerar att det behöver ske ett mer medvetet arbete med differentierad undervisning där lärarna redan på planeringsstadiet anpassar undervisningen utifrån elevgruppens behov. Utifrån vår blivande yrkesroll ser vi behovet att arbeta för att medvetandegöra lärarkåren kring begreppet språklig sårbarhet, konsekvenser av att befinna sig i språklig sårbarhet och hur ett förebyggande arbete kan se ut.     Nyckelord: anpassningar, differentierad undervisning, DLD, lärmiljö, språklig sårbarhet / In every classroom, there are pupils experiencing linguistic vulnerability and there is a need for teachers to adapt their teaching to this vulnerability. These students struggle to participate on an equal basis with both adults and their peers during lessons, recess and in social interactions. The objective of this study has been to examine teachers’ awareness of the concept of linguistic vulnerability as well as to identify accommodations being implemented for the pupils concerned. The empirical research was carried out in the form of a case study, based on a questionnaire in a medium-sized Swedish municipality. The results show that the level of knowledge of the concept of linguistic vulnerability is low. In addition, it is often mistaken for Developmental Language Disorder (DLD). Despite the low level of knowledge of the concept, responses to the questionnaire demonstrate that accommodations are being applied to support pupils experiencing linguistic vulnerability. Respondents to the questionnaire report that they implement a large number of accommodations to support these pupils. However, the need for accommodations could be reduced through overall adaptations to the teaching methods and styles employed, and explicitly integrated at the lesson-planning stage. In light of our future career, we see a need to spread awareness among teachers concerning the concept of linguistic vulnerability, the consequences of vulnerability and ways in which to prevent it from occurring. Keywords: accommodations, differentiated teaching, DLD, learning environment, linguistic vulnerability

Inom skolans elevunderlag har språkstörning en sjuprocentig prevalens och den kunskapsbrist som finns hos lärare kring språkstörning påvisar behovet av att lyfta fram området ytterligare. Alla som bor i Sverige ska, enligt lag, få möjlighet att lära sig, utveckla och få användning av det svenska språket. Det finns dock elever som inte har samma språkliga förmåga som sina jämnåriga kamrater och som kommer få det mycket svårare att utveckla sin språkliga förmåga. Syftet med studien är att belysa lärares perspektiv på undervisning för elever med språkstörning inom anpassad grundskola i förhållande till grundskola. Studien har en kvalitativ ansats och använder sig av semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar bland annat hur lärarna i de två skolformerna har likartade erfarenheter av språkstörning till en viss nivå, något de formulerar genom att beskriva språkstörningens uttryck och konsekvenser. I den anpassade grundskolan upplevs dock svårigheterna som allvarligare. Lärarna lyfter olika typer av verktyg, strategier och hjälpmedel som lyckosamma i arbetet. I grundskolan tenderar verktygen att stärka upp svårigheter som orsakar problematik inom den kunskapsbaserade arenan medan, ett bredare utbud av, verktyg i den anpassade grundskolan fokuserar mer på utvecklandet av pragmatiska förmågor. Resultatet skulle kunna tyda på att elever med språkstörningsdiagnos inom den anpassade grundskolan har mer omfattande språksvårigheter eller så kan det vara ett tecken på att synen på vad som är viktig kunskap skiljer sig mellan de olika skolformerna.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen kring hur några lärare undervisar elever med språkstörning på låg-, mellan- och högstadiet. Syftet uppnås genom att intervjua lärare och på så sätt få svar på frågeställningarna: Hur anpassar lärarna undervisningen för elever med språkstörning samt vilka utmaningar upplever lärarna att eleverna har? Vilka assisterande verktyg har lärarna tillgång till och använder? I vilken utsträckning anser lärarna att de har kunskaper och tillgång till stöd för att anpassa undervisningen för elever med språkstörning? I undersökningen framkommer att lärarna gör anpassningar i klassrummet för att elever med språkstörning ska kunna nå kunskapsmålen, men att de känner sig osäkra på hur de på bästa sätt skall göra lämpliga anpassningar. De assisterande verktyg som eleverna har tillgång till är bland annat inläsningstjänst och talsyntes. Dessa assisterande verktyg upplevs av lärarna både som framgångsrika men samtidigt som problematiska då de kan innebära praktiska hinder och avleda uppmärksamheten. Trots att språkstörning påverkar både sociala relationer, skolnärvaro och självbild hos dessa elever upplever många lärare att de har bristande kunskap kring diagnosen språkstörning och framgångsrika arbetssätt.

Background/Aim: The British questionnaire ECLiPS (Evaluation of Children’s Listening and Processing Skills; Barry & Moore, 2015) aims to profile listening difficulties in children. The questionnaire consists of 38 statements, divided into five subscales, and a short survey with six questions about general health. The purpose of this study was to investigate whether children diagnosed with Developmental Phonological Disorder (DPD) in their preschool years (3-6 years of age) show listening difficulties in early school years (7-10 years). Methods: 113 guardians of children with Developmental Phonological Disorder (DPD) and 44 guardians of typically developing (TD) Swedish children participated in the study. Comparisons were made between the Swedish TD-group and the English reference (ER) group presented in the ECLiPS technical manual. Mean scores between the DPD-group and the TD-group were compared, as well as were the responses on the short survey. The groups were categorized by age and gender. Results: In general, high consistency was found between the ER- and TD-group in half of the comparisons; 7-, 9- and 10-year-old boys and 8-year-old girls. The DPD-group tended to show more symptoms of listening difficulties than the TD-group. However, the symptoms varied in relation to age and gender. For example, girls in the DPD-group had more symptoms in younger than in older ages. The short survey revealed that the DPD-group had a higher prevalence of ear infections than the TD-group. The difficulties seen in the DPD-group were most profound in statements concerning language, literacy and laterality. Conclusion: Our results indicate that listening difficulties as measured with the ECLiPS are more common in children diagnosed with DPD in preschool years, than typically developing children. The strongest indication for difficulties is seen in the statements regarding language and literacy.   Bakgrund/syfte: Det brittiska frågeformuläret ECLiPS (Evaluation of Children’s Listening and Processing Skills; Barry & Moore, 2015) syftar till att kartlägga lyssningssvårigheter hos barn. Frågeformuläret består av 38 påståenden, indelade i fem underkategorier, samt en kort enkät med sex frågor rörande generell hälsa. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida barn som hade diagnosticerats med fonologisk språkstörning (FS) i förskoleåldern (3-6 år) uppvisade lyssningssvårigheter i tidig skolålder (7-10 år). Metod: 113 vårdnadshavare till barn med fonologisk språkstörning och 44 vårdnadshavare till typiskt utvecklade (TU) svenska barn deltog i studien. Jämförelser gjordes mellan TU barn och den engelska referensgruppen (ER) som presenteras i ECLiPS tekniska manual. Barn med FS och barn med TU delades upp i mindre grupper baserat på kön och ålder, och medelvärdesjämförelser gjordes mellan grupperna. Jämförelser gjordes även av svaren på den medicinska enkäten. Resultat: Generellt sett hade ER-gruppen och barn med TU en hög grad av samstämmighet i hälften av jämförelserna; 7-, 9-, och 10-åriga pojkar samt 8-åriga flickor. Barn med FS tenderade att uppvisa en högre grad av lyssningssvårigheter än barn med TD. Dock varierade graden av symptom beroende på ålder och kön. Till exempel tenderade flickor med FS att uppvisa mer symptom i lägre än i högre åldrar. Svaren från den medicinska enkäten visade att barn med FS hade en högre prevalens av öroninfektioner än barn med TU. De svårigheter som barn med FS uppvisade var tydligast inom påståenden som rör språk, läs- och skrivförmåga och lateralitet. Slutsats: Våra resultat indikerar att de lyssningssvårigheter som mäts med ECLiPS är vanligare hos barn som diagnostiserats med fonologisk språkstörning i förskoleåldern än hos typiskt utvecklade barn. Den starkaste indikationen för svårigheter syns i de påståenden som rör språk-, läs- och skrivförmåga.

Kamf Hoppe, Hanna & Svensson, Cecilia (2021). Gynnsamma arbetssätt för flerspråkiga elever med språkstörning - verktyg för speciallärare. Speciallärarprogrammet inriktning grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet (MAU), 90 hp.

No / Limited tumor penetrability of anti-cancer drugs is recognized as one of the major factors that lead to poor anti-tumor activity. SRJ09 (3,19-(2-bromobenzylidene) andrographolide) has been identified as a lead anti-cancer agent for colon cancer. Recently, this compound was shown by us to be a mutant K-Ras binder. In this present study, the penetrability of SRJ09 through the DLD-1 colon cancer multicell layer (MCL) was evaluated. The amount of SRJ09 that penetrated through the MCL was quantitated by utilizing high performance liquid chromatography (HPLC). Histopathological staining was used to visualize the morphology of MCL. A chemosensitivity assay was performed to assess the anti-cancer activity of SRJ09 in DLD-1 cells. SRJ09 was able to penetrate through DLD-1 MCL and is inversely proportional with the MCL thickness. The flow rates for SRJ09 through MCL were 0.90 ± 0.20 μM/min/cm2 and 0.56 ± 0.06 μM/min/cm2 for days 1 and 5, respectively, which are better than doxorubicin. Histopathological examination revealed that the integrity of the DLD-1 MCL was retained and no visible damage was inflicted on the cell membrane, confirming the penetration of SRJ09 was by diffusion. Short term exposure (1 h) in DLD-1 cells demonstrated SRJ09 had IC50 of 41 μM which was approximately 4-folds lower than andrographolide, the parent compound of SRJ09. In conclusion, SRJ09 successfully penetrated through DLD-1 MCL by diffusion and emerged as a potential candidate to be developed as a clinically viable anti-colon cancer drug.

Sammanfattning/Abstract Ejeholt och Tideman, Marcus och Anna (2022). ”Behandla mig som normalt, bara/ just treat me as normal”. En kvalitativ studie med fokus på relationer, didaktik och studiemotivation/ a qualitative study with a focus on relationships, didactics and study motivation. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår förhoppning med studien är att kunna bidra med kunskap kring hur elever med språkstörning ser på vad som utgör goda relationer till lärare samt hur lärarnas undervisningsupplägg och didaktiska skicklighet påverkar elevernas studiemotivation. Vår förhoppning är att vi kan lyfta både elevernas och lärarnas röster kring detta innehåll.   Syfte Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur elever med språkstörning och lärare redogör för vad som utgör en betydelsefull relation dem emellan samt identifiera eventuella skillnader som förekommer i elever och lärares uppfattningar. Vidare vill vi undersöka om goda relationer samt lärarens didaktiska skicklighet i undervisning och bemötande påverkar studiemotivationen för elever med språkstörning. Lärare samt elever i mellanstadiet och högstadiet kommer att utgöra underlaget för intervjuerna. Frågeställningar Vad anser elever med språkstörning och lärare vara viktigt i en relation dem emellan? Finns det skillnader i deras uppfattningar om vad som utgör en betydelsefull relation? Hur skapar lärare studiemotivation hos elever med språkstörning?     Teori I den här studien löper ordet relationer som en röd tråd från syfte och frågeställningar, vidare till intervjufrågor och tidigare forskning för att även återfinnas i resultatet. Detta gör att vi har valt att analysera vårt resultat med utgångspunkten i ett relationellt perspektiv. Aspelin (2018) har gjort en tolkning av Thomas Scheffs teori microsociology (1994) och det är den tolkningen av teorin vi använder oss av för att analysera resultatet. Vi har även valt att analysera resultatet med utgångspunkt i Vygotskij (1978) sociokulturella teori om den proximala utvecklingszonen. Han menar att undervisning och lärande är en sociokulturell verksamhet. Teorin bygger vidare på att läraren fångar lärandet i mötet med eleven och även det är något vi ser återkomma i vår studie.   Metod I vår studie intresserar vi oss för förståelsen av en social verklighet och hur deltagarna tolkar denna verklighet. Vi har därför valt en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer utgör grunden för insamlandet av data. I semistrukturerade intervjuer är orden det centrala och där  erbjuds intervjuformen en  möjlighet till följdfrågor och kan fördjupa sina svar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och efter det följde arbetet med analys. Vi använde oss av en mall för textanalys, utifrån den fick vi fram olika teman som ligger till grund för studien.    Resultat Ur vår tematiska innehållsanalys framkom följande teman som betydelsefulla utifrån elevernas och lärarnas svar: bemötande, relationsbyggande, undervisning, studiemotivation.  Elevernas svar tyder på att det finns en koppling mellan lärarens bemötande och hur det påverkade relationen som i sin tur påverkade studiemotivationen. Vidare visade flertalet av elevernas svar på att de vill bli bemötta på ett sätt som de uttrycker ”normalt”. De menar att även om läraren har vetskap om deras språkstörning så skall den inte anpassa sitt bemötande efter det. Det visade sig att humor var viktigt för eleverna.  Detta uttrycks på olika sätt, men återkommande är att de vill ha lärare som kan skoja och busa med dem. Även svaren i lärarintervjuerna visar att lärarna vill kunna bjuda på sig själva i sin undervisning, de menar att med humor och roliga upplägg når de längre med sin undervisning.    Specialpedagogiska implikationer Vi har i vår studie kommit fram till att det är viktigt för specialläraren i relationsskapandet till dessa elever, att om möjligt utgå från elevernas intressen. Vidare är det viktigt att bemöta dessa elever med språkstörning som de själva uttrycker det, ”normalt”. Speciallärarens roll blir också att stärka elevernas självkänsla och självförtroende. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv styrks relationskompetensens vikt av Aspelin, Östlund och Jönsson (2020) de menar att en positiv, stöttande relation mellan lärare och elev är avgörande för en elevs utveckling. De menar vidare att relationen är särskilt viktig för elever i riskgrupper och elever med funktionsnedsättningar, som exempelvis språkstörning. Elevsvaren visar att detta exempelvis kan göras genom att skaffa sig en god personlig kännedom om eleverna. Motivationen för elever med språkstörning blir viktig och känslan av att eleven upplever sig själv som kompetent. Här kan ett målinriktat arbetssätt där eleven är delaktig i skapandet av sina egna mål, vara framgångsrikt och detta styrker Wery och Thomson (2013) som framgångsrikt. När eleverna känner att de lyckas blir de även mer mottagliga för speciallärarens insatser, stöd och hjälp styrker Aspelin et al. (2020).