Brädde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frågor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). Speciallärarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeBåde internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försämrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare är eniga om att elevernas problemlösningsförmåga måste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson från högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frågor i matematik. Vi inriktade oss på att se i vilken utsträckning som speciallärare/specialpedagoger använder sig av öppna frågor och hur detta arbetssätt påverkar elevernas lärande? Eftersom ämnet matematik är så brett valde vi att avgränsa oss inom området geometri. Med begreppet öppna frågor menar vi uppgifter som kan ha flera olika svar.SyfteEn av den specialpedagogiska forskningens uppgifter är att visa på vilka pedagogiska val som kan/bör göras samt vilka konsekvenser dessa val kan få för eleverna. Därför är syftet med vårt examensarbete att se om speciallärare/specialpedagoger använder sig av öppna frågor inom området geometri. Om öppna frågor används vill vi se om effekterna upplevs som positiva eller mindre positiva av speciallärarna/specialpedagogerna.Teoretisk ramDe teoretiska utgångspunkterna har vi hämtat från Vygotskijs sociokulturella teori, samt känslan av sammanhang och kommunikativ relationsriktat perspektiv, KASAM.MetodGenom enkäter har vi tagit del av speciallärares/specialpedagogers användning av öppna frågor inom geometri. Vi valde att skicka ut enkäterna i tre olika kommuner. I enkäten fick pedagogerna ange exempel på en öppen fråga inom geometri. Dessa exempel har vi analyserat tillsammans med enkäten.Resultat med analysSammanfattningsvis pekar vår studie på att speciallärare/specialpedagoger ibland använder sig av öppna frågor inom geometri. Speciallärare/specialpedagoger upplever att öppna frågor gör eleverna aktiva. Samarbetet med andra blir tydligt och de reflekterar över sina lösningar. De blyga och tysta elevernas röster hörs mer. Det som upplevs mindre positivt är att detta arbete är tidskrävande och att pedagogerna känner svårighet att formulera öppna frågor. Vi kan inte dra en generell slutsats då vi upplever att svarsfrekvensen är låg. Våra resultat indikerar att oberoende av antal yrkesverksamma år eller utbildning så använder speciallärarna/specialpedagogerna öppna frågor inom geometri. Flest svarande har arbetat upp till tio år som speciallärare/specialpedagog. Öppna frågor används mest i de lägre skolåren med undantag för förskoleklass. Av pedagogerna som deltagit i undersökningen hade endast fem av tjugosju en matematisk utbildning. Samtliga pedagoger som använde sig av öppna frågor var kvinnor. Det var fler som var utbildade till specialpedagoger än till speciallärare, två hade dubbel kompetens.Pedagogiska implementeringarI det centrala innehållet i kursplanen kan eleverna arbeta på olika kunskapsnivåer med hjälp av öppna frågor. Genom öppna frågor har eleverna möjlighet att visa på sina förmågor vilket är det som bedöms enligt Lgr 11. Vår förhoppning är att öppna frågor kommer att användas mer oberoende av årskurs och skolform i framtiden.Tyvärr finns det inte så mycket forskning om öppna frågor inom matematiken. Runt om i världen används öppna frågor, men det kallas inte alltid för just öppna frågor. För den forskning som är gjord inom detta område har forskarna påvisat att öppna frågor gynnar eleverna positivt i deras kunskapsutveckling. Vår fulla övertygelse är att öppna frågor inomgeometri kan utveckla elevernas kunskaper. Genom öppna frågor kan eleven motivera sina lösningsstrategier och genom diskussioner kan de ta del av andras tankegång vilket kan leda till ett lärande, både nu och för framtiden.

Språket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och är viktigt för samhället i stort. Syftet med studien är att bidra med kunskap om specialpedagogikens roll i det proaktiva arbetet kring språkutveckling i förskolan och skolan. Studien vill vidare belysa värdet av tidiga insatser för att ge barnet/eleven goda förutsättningar i sin fortsatta språkutveckling samt i sin läs- och skrivutveckling. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt vilar på Vygotskijs teori med det sociokulturella perspektivet i fokus. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av sex pedagoger varav fyra är speciallärare och två är specialpedagoger. Studien har en tolkande ansats. Resultatet visar att det tycks finnas en samstämmighet kring de tidiga insatserna i det proaktiva arbetet kring språkutveckling har en avgörande betydelse för barnens fortsatta språkutveckling samt att arbetet ger goda förutsättningar i barnens läs- och skrivutveckling. Resultatet visar också att det förekommer en mängd olika språkutvecklande metoder och arbetssätt men struktur går före aktivitet samt att språkscreeningar används som ett stöd i speciallärarens arbete gentemot pedagogerna. Till sist kan vi också se att speciallärarens roll i förskolan och skolan är viktig, dock har det i den här studien varit svårt att få syn på speciallärarens specifika roll i det proaktiva arbetet. Studien genomsyras av högläsningens betydelse för barns språkutveckling. En specialpedagogisk implikation som framkommer i vårt resultat är att vi som speciallärare i språk-, skriv- och läsutvecklingen har en viktig uppgift i att gestalta och tillföra specialpedagogisk kompetens i förskolan och skolan.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för speciallärares/specialpedagogers delaktighet och syn på läsa-skriva-räkna-garantin samt hur garantins resultat överlämnas vid övergångar. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från fokusgruppsintervjuer med 21 speciallärare/specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att samtliga deltagare tycker att garantin är bra eftersom den ska garantera tidiga stödinsatser. Det visar även att den största delaktigheten sker vid genomförandet av bedömningsstödet i årskurs 1 och de nationella proven i årskurs 3. Studien synliggör att analysen av de olika delarna i garantin behöver utvecklas. Deltagarna ser en möjlighet att utveckla lärares undervisning med hjälp av analysen. Detta bör ske i samråd med specialpedagogisk kompetens. Den största svårigheten med implementering och genomförande av garantin är skolans organisation och brist på tid. Speciallärarna/specialpedagogerna känner att de är för få och de därför måste prioritera sin tid. De upplever också att deras kompetens inte alltid används på rätt sätt. För att tidiga stödinsatser ska kunna sättas in måste det organisatoriskt ges rätt förutsättningar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka aktuell forskning om vilka anpassningar och metoder som används i undervisningen för elever språklig sårbarhet i andra länder, främst Europa. En systematisk litteraturstudie går ut på att sammanställa och analysera resultat av forskning publicerad i vetenskapliga artiklar. För att resultaten ska vara aktuella söks artiklar publicerade under de senaste tio åren som är granskade av andra forskare innan publicering (peer reviewed). Resultaten visar att det finns ett pågående arbete med elever i språkliga svårigheter på många olika nivåer i skolverksamheten. Extra anpassningar är inte specifika för en svårighet utan kan appliceras på andra, utvecklas och fungera för flera. Att utveckla berättandet hjälper elever vid skolstart med läsinlärningen hjälper eleverna att behärska skriftspråket. Slutsatser av arbetet är att lärare som kan mer om språkliga svårigheter har ett annat självförtroende när de arbetar med elever. Tidig stöttning och medvetenhet genom skolan är viktig för elever med olika svårigheter. / The purpose of this systematic literature study is to investigate current research on which methods are used in teaching pupils with language impairments in other countries, especially Europe. The method used is a systematic literature review. Research presented in scientific articles in different international scientific journals is compiled and analyzed. In order for the results to be current, the articles must be published during the last ten years and they also have to be peer reviewed. The results show that there is a continuous work with pupils with different kind of language impairment on many levels in schools. The adjustments can be applied on different students and many students may benefit from them. Students with language impairment often have problems in communicating with peers, something that becomes more obvious with older students and their relations. Oral narrative activities before the process of learning how to read help pupils reach literacy. The conclusion is that more teachers need to have a deeper knowledge of language impairments in order to support all students in a group or class. Early support and awareness through school years are important to students with different impairments.

Kraftigt försämrade skolresultat i internationella kunskapsmätningar som PISA (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) har lett till en förstärkning i skollagen som heter Läsa, skriva, räkna-garantin (SFS 2010:800 3 kap §4). Den tillagda paragrafen handlar om att ge elever rätt stöd i rätt tid. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma speciallärare och specialpedagoger beskriver sin roll i arbetet med att uppfylla läsa- och skriva-delarna i garantin med fokus på samråd. Vi vill bidra med kunskap om hur samrådsarbetet organiseras, vilka utmaningar som finns och vad som fungerar bra. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från enskilda semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tio respondenter, sex är utbildade speciallärare med inriktning språk, skriv- och läsutveckling och fyra är utbildade specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass upp till årskurs tre. Resultatet visar att alla ställer sig positiva till garantin och att det har givit ett kvalitetsarbete med årshjul och centrala elevhälsans mall som är underlag på grupp och individnivå. Det finns även hinder som tid och brist på engagemang från rektor som påverkar arbetet med att genomföra och höja kvaliteten med garantin. Framgångsfaktorer som kom fram i studien var att det blev ett kollegialt lärande kring stödinsatser och utveckling av undervisningen och lärmiljön på gruppnivå vilket lett till ett mer relationellt synsätt bland lärarna i stället för att ha ett kategoriskt individfokus. Arbetet med samråd visade sig också leda till ett bättre samarbete mellan speciallärare, specialpedagog och lärare där den specialpedagogiska kompetensen ges utrymme att ägna sig åt främjande och förebyggande skolutvecklingsarbete gällande insatser som gynnar elevernas läs- och skrivutveckling. Med utgångspunkt av de specialpedagogiska perspektiven synliggörs en förändring av synen på undervisning, lärmiljön och stödinsatser för att höja måluppfyllelsen i svenska.

Denna studie syftade till att bidra med kunskap om hur några speciallärare och specialpedagoger beskriver sin förståelse av och sitt arbete med läsförståelse på lågstadiet. Läsförståelse valdes som ämne då det finns en viss kunskapslucka i det specialpedagogiska fokuset kopplat till läsförståelse på lågstadiet. Därav var det intressant att fördjupa sig kring vad det finns för orsaker till att elever på lågstadiet hamnar i läsförståelsesvårigheter, hur det specialpedagogiskt identifieras, samt hur speciallärare och specialpedagoger beskriver sitt arbete. Tidigare forskning påvisar att rötter till en god läsförståelse finns i språkliga färdigheter som utvecklas redan i de yngre åren och att läsförståelse är förmågan att förstå och tolka skriven text. God avkodning och språkförståelse är grunden för att utveckla en god läsförståelse. Som metod användes kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare och två specialpedagoger genomfördes samtal med stöd av en intervjuguide. Datamaterialet utmynnade i teman som kopplades samman med teorierna, The Simple View of Reading, sociokulturell teori och specialpedagogiska perspektiv. Resultatet av denna studie visar att tidig kartläggning, god undervisning och god avkodning är grunden för att utveckla en god läsförståelse, enligt speciallärares och specialpedagogers förståelse av och arbete med läsförståelse. Speciallärarna och specialpedagogerna beskrev hur de arbetar mycket med avkodningen, men också med ord och bilder för att utveckla språkförståelsen. De gjorde även pedagogiska utredningar för att fånga upp svårigheter tidigt. Analysen visar att svårigheter med läsförståelse kan uppstå i mötet med elevens lärmiljö. En annan del som påverkade var kvalitet på undervisningen och om eleven lämnades ensam med sitt läsförståelsearbete. Även ärftlighet kunde vara en bidragande orsak till läsförståelsesvårigheter. En slutsats i studien är att många speciallärare och specialpedagoger beskriver att de vill arbeta mer främjande och förebyggande för att motverka läsförståelsesvårigheter, men att tiden och resurserna inte finns.

Diagnosen språkstörning är en diagnos som till dags datum ter sig vara relativt okänd. Syftet med denna studie är utöka kunskapen om speciallärares/specialpedagogers roll i arbetet och samverkan med/kring elever med diagnosen språkstörning. 12 speciallärare/specialpedagoger verksamma inom förskoleklass och årskurs 1-3 intervjuades utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver specialpedagoger och speciallärare diagnosen språkstörning? Hur beskriver de sitt arbete med och sin samverkan kring elever med diagnosen språkstörning? Vilka gynnsamma faktorer beskrivs av speciallärarna och specialpedagogerna, samt vilka svårigheter och utmaningar har iakttagits när de arbetar med och samverkar kring elever som har en språkstörningsdiagnos?  Studien har en kvalitativ ansats och det insamlade materialet analyserades utifrån Bronfenbrenners bioekologiska systemteori samt olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visade på en bred samverkan på många plan ute i skolverksamheterna för att kunna stötta eleverna med språkstörning och ge dem en fungerande skolgång med god språklig utveckling. Speciallärare och specialpedagoger fyller en viktig funktion i denna samverkan. Det visade sig också att regionernas och kommunernas logopeder inte samverkar med skolans speciallärare och specialpedagoger i tillräcklig omfattning, och att respondenterna önskar mer stöd ifrån logopeder. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring framgångsfaktorer samt utvecklingsområden gällande övergången mellan årskurs 3 och 4 för elever i språklig sårbarhet. Bakgrunden till studien är min egen erfarenhet kring den utmaning som elever i någon form av språklig sårbarhet hamnar i under denna övergång. Studien genomfördes genom en nätbaserad kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning riktad till verksamma speciallärare/specialpedagoger i årkurs 3 och 4. I studien valdes kommunala grundskolor F-6 i södra Sverige slumpmässigt ut.De teoretiska perspektiven som denna studie vilar på är det sociokulturella perspektivet, det relationella perspektivet samt ramfaktorteorin. Resultatet i min studie visar att det finns ett flertal framgångsfaktorer vid övergången mellan årskurs 3 och 4. Det som bland annat framkommer är att specialläraren/specialpedagogen och mentorn/klassläraren deltar vid övergången vilket bidrar till att eleverna ges en kontinuitet i till exempel fungerande arbetssätt, bemötande och extra anpassningar. Studien visar även att det finns en tydlig ansvarsfördelning samt vilken information som ska föras över i övergången, vilket bidrar till att den språkliga sårbarheten för eleverna minskar. Resultatet visar även på en god övergångskompetens i övergången beroende på kommunikation och samverkan mellan de som deltar i övergången. Studien ämnade även att undersöka elevers delaktighet vid övergången. Resultatet visade att elevers delaktighet är mycket begränsad. En specialpedagogisk implikation blir därför att öka elevernas möjligheter till delaktighet då denna är viktig för att främja deras kunskapande och måluppfyllelse. / The aim of this study is to contribute with knowledge about success factors and areas of development concerning the transition between year 3 and 4 for pupils in language vulnerability.The background of the study is my own experience of the challenges that pupils in any form of language vulnerability are being exposed to during this transition. The study was carried out through an internet based qualitative and quantitative survey aimed for practising special education teachers in year 3 and 4. In the study public schools from preschool class to year 6 in the south of Sweden were chosen randomly.The theoretical perspectives in the study are based on the sociocultural perspective, the relational perspective and the framefactor theory. The result in my study shows that there are a number of success factors during the transition between year 3 and 4. What is shown is for example that the special education teacher and the class teacher take part in the transitions which contributes to giving the pupils a continuity in form of for example successful ways of working, treatment and extra adaptation. The study shows that there is an explicit allocation of responsibility and which information is supposed to be conducted during the transition which makes the language vulnerability lessen för the pupils. The result also shows a good transition competence during the transition due to communication and interaction between those who take part in the transition. The study also aimed to investigate the participation of pupils during the transition. The result shows that the participation of pupils is very limited. An implication for special education is therefore to increase the possibility for pupil participation since this is important in order to support their knowledgeability and attainment.