The purpose of this study has been to investigate the aggravating factors that pupils experienced during their time in Compulsory School and how the school responded to the students' difficulties. The empirical material is based on the stories of five students at the Introductory Programme (IM). Complementary to the students' experiences, an IM teacher, who previously worked in Compulsory School, was interviewed to get a more objective perspective. The study is qualitative and the material has been thematized and contextualized with the state of knowledge and then analyzed with the chosen theory, Sense of Coherence (SOC). In the results it appears that the students experienced discontinuity, lack of follow-up and insufficient demands, resulting in a lost sense of belonging to and feeling coherence in school.   Title: “Aggravating Factors in Compulsory School” – A qualitative study of former Compulsory School students' experiences

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar en specifik övergångsmetod genererar. Övergångsmetoden bygger på att det följer med en förskollärare från förskolan till förskoleklassen under hela höstterminen. Utifrån forskningsfrågan om vilka möjligheter och utmaningar, som berörda lärare och rektorer beskriver att övergångsmetoden skapar, formulerades öppna intervjufrågor. Dessa intervjufrågor ställdes till åtta respondenter från olika yrkeskategorier, som på olika sätt arbetat med den övergångsmetod som undersöks i studien. Det undersökningsinstrument som användes var semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar skillnader i respondenternas uppfattningar, samtidigt som resultatet visar att övergångsmetoden har gynnat en viss kontinuitet, som framför allt kan tolkas som viktig för barn i behov av extra stöttning och trygghet. Samarbete och kommunikation är utifrån resultatet av betydelse vid övergången. Genomgående visar resultatet i studien på att den undersökta övergångsmetoden har haft en god inverkan på kunskapsutbyte och information mellan förskolan och förskoleklassen, vilket har skapat möjligheter för en bättre övergång för barnen.

Sammanfattning/AbstractPaulsson, Pia och Tufvesson Alm, Susann (2020). “Det kanske försvinner”. En studie om pedagogers upplevelser och förväntningar i övergången mellan förskola och förskoleklass. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAmbitionen med studien är att lyfta fram olika aktörers erfarenheter av överlämningar och mottagningar mellan förskola och förskoleklass. Vilken information om barn vill överlämnande aktörer få möjlighet att lämna och vilken information vill mottagande pedagoger ha? Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa olika aktörers upplevelser av och förväntningar kring, överlämningar av barn mellan förskola och förskoleklass. Särskilt fokus läggs på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med att möta alla barn i den generella övergången. •Vilka erfarenheter och förväntningar har några överlämnande pedagoger?•Vilka erfarenheter och förväntningar har några mottagande pedagoger?•Vilka skillnader och likheter finns i de olika aktörernas erfarenheter och förväntningar?TeoriStudien utgår ifrån några begrepp inom organisationsteori och systemteori, samt från relationellt och kategoriskt perspektiv. MetodHalvstrukturerade, kvalitativa forskningsintervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades i sin helhet. Materialet har bearbetats abduktivt med fenomenologisk ansats som inspiration. De medverkande pedagogerna har informerats enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. ResultatEssensen i studien är trygghet, alla pedagoger nämner det som den absolut viktigaste faktorn vid övergångar. I materialet framkommer att det föreligger osäkerhet, hos pedagogerna, hur en trygg övergång ska se ut, och det finns ingen dokumentation om hur den ska vara organiserad. Ansvar och planering behöver tydliggöras, och det finns åsikter som både talar för och emot överlämnandet av information. Pedagogerna har många förslag på vad trygghet i övergången kan innebära, tydligare organisation, harmoniserande informationsnivå, ökad samverkan och samarbete, är några exempel. I förskolans och förskoleklassens läroplaner står det beskrivet att pedagogerna behöver veta mer om varandras verksamheter för att kunna överbrygga diskontinuiteter vid övergångar. Att utvärdera och hitta framgångsfaktorer skulle kunna tydliggöra hur övergången ska organiseras, så att det passar alla barn.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll i överlämningar är inte tydlig i studien, det kan bero på att vi inte har intervjuat någon specialpedagog, men det kan också bero på att det inte är tydligt för informanterna vilken roll specialpedagogen har.Om organisationen av övergångar tydliggörs och om förskolans pedagoger får större möjlighet att lämna information kring förskolans verksamhet skulle det ge ökad tillgänglighet. Med specialpedagogisk kompetens skulle pedagoger och barn ges ett stöd i övergången.

Syftet med den här uppsatsen är att redovisa vad den tidigare forskningen kommit fram till gällande filmklippningens gestaltningsmetoder samt att undersöka hur dessa används i fem olika filmscener. Metoden är en litteraturstudie och filmanalys. De valda gestaltningsmetoderna är kontinuitet, diskontinuitet, kollision, sammanlänkning och emotionell rytm. Gestaltningsmetoderna är valda utifrån Smiths tidigare forskning om kontinuitet, Kleckers tidigare forskning om diskontinuitet och Pearlmans tidigare forskning om kollision, sammanlänkning och rytm. Undersökningens fokus är kring gestaltningsmetodernas expressiva dimensioner. Utifrån denna undersökning går det att fördjupa sina kunskaper inom filmklippning som gestaltningsmetod.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka Steven Mirriones och Juliette Welflings klippstil i filmen The Hunger Games (2012). Sex olika situationer som representerar en bredd av användning av jump cuts har analyserats för att undersöka jump cutsens funktioner, hur diskontinuitet kombineras med kontinuitet samt vad de har för påverkan på filmens narrativa berättande. Med hjälp av Bordwells och Thompsons teori om filmklippningens dimensioner, Murchs teori om vad som motiverar ett klipp och Kimergårds forskning på diskontinuitetsklippning kombinerat med kontinuitetsklippning undersöker uppsatsen jump cuts funktioner, deras relation till det narrativa berättandet och hur de skapar en relation till karaktärerna. Resultatet visar på användandet av jump cuts i filmen The Hunger Games bidrar till att leda den narrativa berättelsen framåt, de skapar en kontakt med karaktärernas subjektiva upplevelser samt visar på att diskontinuitet kan fungera i symbios med kontinuitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur klippning har bidragit till att förstärka det vilseledande narrativet i filmen The Prestige (2006). Tre scener som anses vara betydelsefulla för filmens vilseledande narrativ har analyserats, för att fastställa vad som händer med berättandet i filmen när olika klipptekniker används och hur klippningen bygger upp den här typen av narrativ. Med hjälp av Kleckers forskning om vilseledande narrativ, Bordwell och Thompsons teori kring hur tid kan manipuleras genom klippning och Corrigan och Whites teori om olika klipptekniker, undersöker uppsatsen hur det vilseledande narrativet är strukturerat genom klippning. Resultatet visar på att det går att konstatera att klippningen i The Prestige har bidragit till att framhäva det vilseledande narrativet. Genom användningen av olika klipptekniker, har berättandet i filmen lyckats vilseleda publikens uppmärksamhet. Tack vare blandningen av de olika teknikerna undanhålls viktig information från betraktaren, vilket är avgörande för att ett vilseledande narrativ ska fungera.

Syftet med denna studie är att synliggöra fem förskoleklasselevers upplevelse av trygghets- och otrygghetsfaktorer vid övergång från förskola till förskoleklass. Detta för att få ytterligare kunskap om vilka områden förskollärare bör arbeta med för att nå, en för eleverna, känsla av trygghet vid övergång från förskola till förskoleklass. Studiens tre frågeställningar besvaras med hjälp av empiri från fem enskilda intervjuer och en gruppintervju.  Valda teoretiska begrepp är dels fysisk, social och kulturell kontinuitet och diskontinuitet men även begrepp som förklarar barns känsla av trygghet och otrygghet som grundar sig i läroplaner, tidigare forskning och litteratur. Resultatet påvisar vikten av att förskollärare bör arbeta för att minska känslan av social diskontinuitet i övergången mellan förskola och förskoleklass. Arbetet bör göras på så vis så att eleverna vågar utforska och prova, att de har kompisar med sig från sin förskoletid och att de upplever en känsla av att vara en del av gruppen. Det bör även säkerställas att eleverna har en närvaro av en vuxen genom att de känner igen de nya förskollärare samt att det finns en bra relation dem emellan. Trygghetsfaktor i form av privata ägodelar bör också prioriteras. Resultatet påvisar även vikten av att förskollärare bör arbeta för att minska känslan av kulturell och fysisk diskontinuitet genom att tydliggöra nya rutiner, lokaler och att ständigt vara närvarande.

Studien syftar till att undersöka lärares attityder och föreställningar till leken som metod i läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3 samt huruvida lärare använder sig av leken i läs- och skrivundervisningen. Läroplanen (Lgr11) menar att undervisningen ska stimulera till aktivt lärande genom lek. Leken skapar lustfylld och meningsfull undervisning då den ingår i elevernas erfarenhetsvärld och är elevernas inneboende sätt att bearbeta sin omvärld. Samtidigt som leken ges mycket utrymme i förskoleklass associeras skolan med mindre lek och mer arbete. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och dess begrepp; stöttning, proximala utvecklingszonen och mediering. I studien kombineras kvantitativ och kvalitativ ansats genom användning av enkät och intervjuer. Insamlad data genomgick statistisk och kvalitativ analys. Resultatet innefattar diagram och presenteras på ett tematiskt sätt. Resultatet visar att lärarna i studien har positiva attityder till leken som undervisningsmetod. Samtidigt så påverkas undervisningen av faktorer som bland annat gruppstorlek, upprätthållande av struktur och studiero samt krav på bedömning vilket gör att leken är svår att använda i praktiken. Konsekvenserna blir att leken bortprioriteras och därmed uppstår diskontinuitet mellan olika skolformer, något som även uppmärksammas i tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att öka och bredda förståelsen för ungdomars upplevelser under övergången från högstadiet till gymnasiet. Studien ämnar undersöka vilka faktorer som påverkar ungdomars upplevelser under denna övergång. Med hjälp av tolkande fenomenologisk metod har åtta ungdomar i åldern 16–17 år intervjuats och materialet har sedan analyserats. Resultatet utmynnade i tre huvudteman; skolornas betydelser, förväntan och hanterbarhet. Informanterna beskriver en diskrepans mellan hur lärarna på högstadiet beskrev gymnasiet och hur de själva upplevde gymnasiet. Informanterna upplever dessutom en brist i hur högstadieskolorna erbjuder kontinuitet under övergången till gymnasiet vilket har påverkat informanternas förväntan och bidragit med upplevelser av ovisshet inför gymnasiestarten. Den ovisshet som präglar informanternas inledande tid på gymnasiet har i vissa fall gett upphov till försämrat självförtroende och den stora förändring som övergången innebär har lett till identitetsförändring. Övergången till gymnasiet utgör samtidigt en möjlighet för informanterna att bryta sig loss från sitt umgänge och sin miljö och de uttrycker en längtan efter att få en nystart på gymnasiet.

This paper studies continuity and discontinuity in the eastern Mälaren valley during the transition between the middle and late periods of the Swedish Iron Age. Historically this period has been seen as a period of population decline and turbulence but newer research has questioned this premise. In the areas studied in this paper one showed signs of discontinuity whereas the other seemed to have expanded. The discontinuity could possibly be explained with tectonic uplift causing the waterways over time to become non-traversable. Furthermore I could show a potential link between high status settlements and control over important paths for communication over water.