Syftet med denna studie var att genom intervjuer med flyktingar skapa en bild av en supportgrupps funktion, vad det innebär att vara medlem, samt hur deltagandet i gruppen upplevs inverka på integrationsprocessen med avseende på lärande, empowerment och socialt kapital. Undersökningen är förlagd till Restad gårds flyktingförläggning och Supportgruppen och dess medlemmar står i fokus. En kvalitativ inriktning har valts för studien och 16 intervjuer utgör grunden för dess resultat. Studiens ändamål att fånga deltagarnas upplevelser ledde fram till en ansats inspirerad av fenomenologi. Resultatet visar att deltagande i Supportgruppen bidrar till ett utökat socialt kapital för medlemmarna – dels genom nya sociala nätverk, både på och utanför förläggningen, men också genom ett ökat socialt stöd inom gruppen. Ökad empowerment, då medlemmarna erhållit känslan av att kunna påverka sin egen situation, har kunnat ses. Detta har också kopplats till deltagande i gruppen. Resultatet visar vidare att olika former av lärande skett. Medlemmarna i Supportgruppen har dels utvecklat nya färdigheter, dels har de fått användning för sin egen kompetens men de har också fått möjlighet att situtionsanpassa sin kunskap till den nya kontext de hamnat i. Detta har gett dem olika former av livserfarenhet. Samtliga dessa faktorer har bidragit till en upplevelse av ökad integration och även en bättre hälsa hos medlemmarna i Supportgruppen på Restad gård. / The purpose of this study was to, through interviews with refugees, create an image of a support group’s function and what it means to be a member, also how participation in the group is perceived to impact the integration process, regarding learning, empowerment and social capital. The examination is located at Restad gårds refugee camp in Vänersborg, and the Support group and their members are in focus. The study for this paper was formed by a qualitative objective and 16 interviews constitute the base for the results. Since the aim of this study was to catch the participators' perceptions, we chose a phenomenology approach. The result showed that participation in the Support group contribute to an increase of social capital amongst the members – partly through new social networks, both in the camp and outside, but also through an increase of social support within the group. An increase of empowerment is found, since the members have gained the feeling that they can influence their own situation. This is another profit from participation in the group. The result further shows that different forms of learning has occurred. The members in the Support group have partly been able to gain new skills, to applicate their own competence, but also got the opportunity to situate their knowledge to the new context they have gotten into. This have given them different forms of life experience. All of these elements have led to a perception of increased integration, and also of better health amongst the members of the Support group at Restad gård.

No description available.

Syftet med denna studie är att jämföra förskolans gård och skogen sett utifrån barns grovmotoriska utveckling. Syftet är även att se om det är av någon betydelse att lämna förskolans gård för en utflykt till skogen för att grovmotoriken ska stimuleras ytterligare.  Frågor som tas upp är vilka möjligheter och hinder för grovmotorisk utveckling som finns i varje miljö, vilka grovmotoriska grundformer barnen använder och i vilken utsträckning. Genom att observera barnen i den fria leken, placera stegräknare på vissa barn och utföra platsobservationer över förskolans gård och de tre olika skogsmiljöerna besvaras ovanstående frågor. Resultatet visar på att den gård som i studien observeras har alla möjligheter att bidra till barnens grovmotoriska utveckling medan skogsmiljöerna ger olika förutsättningar beroende på vilken skog som besöks. Resultatet visar dock att barnen går i snitt fler steg och ägnar sig åt fler grovmotoriska aktiviteter i skogen än på gården. Observationerna visar att den barngrupp som är med i studien tränar sju av nio grovmotoriska grundformer i varje miljö. Sex av dessa grundformer syns i båda miljöerna även om det är i olika utsträckning. I båda miljöerna är det grundformerna gå och balans som tränas i störst utsträckning. Grundformerna stödja och hoppa förkommer dock bara i varsin miljö, stödja på gården och hoppa i skogen. Att rulla förkommer inte i någon miljö alls.

I både våra egna erfarenheter och i forskning blir det tydligt att förskolepersonalensinteraktion med barnen på förskolans gård varierar i omfattning. Det här innebär att barnen påförskolans gård har olika förutsättningar till ett utökat lärande genom personalens interaktion.Det finns forskning kring personalens interaktion med de yngsta barnen på förskolegårdenoch hur den här interaktionen kan stötta barnens lärande. Dock saknas det forskning kringpersonalens interaktion med de äldre barnen på gården.Det här examensarbetet tar sin utgångspunkt på förskolans gård som ett socialt sammanhang,hur personalen interagerar med de äldsta barnen på förskolans gård och hur detta kan stöttabarnens lärande. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är mikroetnografi och hela studiengenomsyras av Vygotskijs teori om lärande där stöttning och interaktion är betydelsefullanyckelord. Resultaten har framkommit ur empirin som består av videofilmer ochfältanteckningar vid till viss del deltagande observation av en förskolans utomhusvistelse, därbarnen är 3-5 år. Empirin analyserades utefter interaktionsanalys. Resultatet visar att det somkännetecknar interaktionen på den specifika förskolan är en interaktion som bidrar till attbarnen gör egna konkreta erfarenheter. Det andra som kännetecknar interaktionen är attinteraktionen utgår från personalens frågor i barnens aktiviteter. Dessa frågor utmärks av attde får mer eller mindre respons utav barnen. Slutsatsen utifrån resultatet är att den specifikaförskolans interaktion på förskolegården varierar, dock rör det sig mestadels av en interaktiondär fokus ligger på att förändra eller stötta barnens aktiviteter.

Studiens syfte är att undersöka barns uppfattningar om fenomenet förskolans gård med dess miljö och lekredskap, samt hur gården kan utvecklas. Frågorna som undersöktes var “hur uppfattar barn gården på sin förskola?” samt “hur uppfattar barn att gården på deras förskola kan utvecklas?”. Studiens metodologi är förankrad i barndomssociologin och en fenomenografisk forskningsansats, där fenomenografin används för att ta reda på barns uppfattningar. Data samlades in genom videoinspelningar av semistrukturerade intervjuer samt the Mosaic approach. Resultatet visar på att barn uppfattar gårdens utbud som otillräckligt, icke estetiskt tilltalande och i vissa aspekter som mångsidigt. Dessutom uppfattas gården kunna utvecklas genom försköning, fler utmaningar, samt höjd- och fartupplevelser. Metoden har varit användbar i att ta reda på barns perspektiv på sin gård på förskolan och resultatet visar att barn har uppfattningar de vill dela med sig av. Förhoppningen är att studie inspirerar förskolor att involvera barn i utformningen av utomhusmiljön för att stärka barns inflytande i förskolan.

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares diskurser kring hur de bedriver undervisning tillsammans med barn, i relation till utomhusvistelsen som sker på förskolans gård. För att besvara syftet är frågeställningarna: Hur beskriver förskollärarna förutsättningar att bedriva undervisning på förskolans gård? Och Hur beskriver förskollärarna att undervisning bedrivs tillsammans med barnen på förskolans gård? Socialkonstruktionism och diskursteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Studiens resultat synliggör komplexiteten i begreppet undervisning. Det finns förutsättningar för att bedriva undervisning utomhus om personalen på förskolan tar tillvara på dem. Resultatet visar att utomhusmiljön inte är erkänd som en undervisningsmiljö i samma utsträckning som inomhusmiljön. Social interaktion och kommunikation mellan barnen och mellan barn och förskollärare är betydelsefulla faktorer för undervisningen utomhus.

The starting point for this project has been childrens outdoor environment. The goal has been to create a courtyard that evokes curiosity and stimulates a childs creativity och abilities. According to environmental psycologists a childs creativity is inhibited when playing in environments/spaces that are too programed. The starting point led to questions like; what is a programed space? Where are the bounderies between programed och non-programed space? And how can we program a creative space for children? I have been carrying with me these questions but I have also used the knowledge I gained while working in a school for 3,5 years. The starting ponit ended up in one question, how does children play, rather than what they play and resulted in a nursery school where the courtyard has shaped the building as much as the building has shaped the courtyard. To summarize, the projecte had a starting posint that led to a couple of questions that became important during the process. / Utgångspunkten i detta projekt har varit barnets utemiljö. Målet har varit att skapa en gård som väcker nyfikenhet och utvecklar barnets kreativitet och förmågor. Enligt miljöpsykologer hämmas barns kreativitet av programmerade ytor. Utgångspunkten ledde till frågor som; vad är en programmerad yta? Var går gränsen mellan programmerat och oprogrammerat? Och hur kan man programmera en kreativ utemiljö för barn? Dessa frågor har jag burit med mig samt har jag använt mig av den kunskap jag fått under de 3,5 år jag jobbat på kombinerad förskola och skola. Utgångspunkten landade i frågan, hur leker barn, snarare än vad leker barn och resultatet blev en förskola där gården format byggnaden samtidigt som byggnaden format gården. D.v.s. projektet hade en utgångspunkt som ledde till ett par frågor som sedan var viktiga under processen

Ett vanligt sätt att utveckla städer på är genom att bygga slutna eller halvöppna kvarter. Fördelen är att det ger en hög täthet och aktiva gator, eftersom alla ”baksidor” vänds mot innergården. Utvecklare lyfter ofta fram stenstadens innerstadsområden som förebild och adderar ibland dess varierade arkitektur som en kvalitet som bör tas efter. Frågan är om det inte finns andra mervärden i den här hundraåriga kvarterstypologin och om den inte rymmer kvaliteter som den tusenåriga gårdstypologin har, där utrymmet bakom husens framsida utgör en halvprivat kärna, snarare än en tomhet. Projektet tar sin plats i ett område som går att betrakta som slutet av stenstaden, och i korsningen av varierade kvarter från olika epoker. Förslaget innehåller tre nya bostadskvarter och ett galleri, utformade efter gårdens nyttjandegrad och platsens historiska bebyggelse. / A common way of developing cities today is through building closed or half-open blocks. The advantage is that it gives way to a high density and active streets, since all the backs turns to the courtyard. Developers often mention the historic city center as a role model, and sometimes add its varied architecture as a quality that should be noticed. The question is wether or not there are other values in this century old typology and, if there are qualities as found in the millennial courtyard typology, where the space behind the front sides become a half private core, rather than an emptiness.    The project is situated in an area which can be considered as the end of a city's historic center, as well as i the crossing of block variations from different eras. The proposal consists of three new residential blocks and one gallery, designed after the courtyard's utilization and the historical buildings on the site.

Beläget i Nickstadalen, alldeles intill campingen och den härliga badplatsen, ligger KILEN, en plats där djur, natur och kultur smälter samman till Nynäshamns nya hjärta. KILEN består av stall och hagar för 4H-gård och ett kulturhus med tillhörande bibliotek, teatersal, lokaler för skapande samt en fritidsgård. Här erbjuds ett rikt kulturliv för Nynäshamnsborna med intressanta föreställningar och utställningar. Det är också en plats för barn och unga att hänga på efter skolan samt på lov och helger för att få utforska sin kreativitet och samtidigt få möjligheten att komma nära naturen och djuren.KILEN är byggt i limträ och KL-trä och har en yttre fasad av väggspån i trä. Ledande i gestaltningen är inramningarna av de gröna djurhagarna, så att kulturen och naturen flätas samman till en helhet. / Located in Nickstadalen in Nynäshamn City close to a beautiful beach the building KILEN offers a space where animals, nature and culture meet. KILEN consists both of stables and pasture areas for a 4H-organisation and a cultural centre including a theatre hall, library and rooms for creative activities like painting and dancing. A 4H-farm is a place where children and teenagers can take care of animals like goats, ponys and chickens. In this way KILEN is not only a cosy place for Nynäshamn citizens to enjoy culture, it also becomes a place for children and youngsters to hang out in their spare time, a place where they are given the opportunity to explore their creativity, get closer to nature and animals and be part of a bigger context. KILEN is built with glulam and crosslaminated wood and the facade is cladded with wooden tiles. The main concept in the designing process has been to make the building frame the green pasture areas, to make culture and nature twisted together to one unity.

Läroplan för förskolan: Lpfö 18 (Skolverket 2018) fastslår att barn ska erbjudas undervisning i förskolans varierande miljöer, såväl inomhus som utomhus. Tidigare forskning visar att mycket tid i förskolan spenderas utomhus, främst på förskolans egna gård, men att undervisning trots det inte prioriteras under utomhusvistelse.   Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur förskollärare uppfattar undervisning på förskolans gård, med särskilt fokus på vilka hinder och utmaningar som pekas ut i användningen av gården i undervisningssammanhang.  Studien är en kvalitativ fenomenografisk undersökning där semistrukturerade, skriftliga intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Tolv förskollärare från åtta olika förskolor har deltagit i studien.  Resultatet visar att förskolans gård generellt uppfattas som en betydelsefull miljö för förskolans undervisning. Förskollärarnas syn på sin egna roll som en avsiktlig lärare på gården är framträdande. Vidare beskrivs att hinder rörande kollegiala och materiella aspekter, gårdens utformning, väderförhållanden och resurser uppfattas påverka undervisningen. Dessutom nämns ett antal strategier som används för att övervinna dessa hinder.