Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att stödja och utveckla barns grovmotoriska utveckling i utemiljön samt hur förskollärarna vill att utemiljön ska användas och utformas så att den bidrar till utveckling inom grovmotorik. Vi har intervjuat fyra förskollärare från olika förskolor och i undersökningen så har vi använt oss av kvalitativ metod.   I studien framkom det att förskollärarna använder sig av både planerade och spontana rörelseaktiviteter. För att barnen ska kunna utveckla grovmotoriken anser samtliga förskollärare att de vuxna bör vara tillåtande vid barnens utforskande av rörelser. Förskollärarna arbetar mycket med motivation och beröm samt att förskollärarna är delaktiga i aktiviteterna för att intresset ska smitta av sig på barnen. Det framkom även att förskollärarna anser att det är viktigt att barnen får ta hjälp av varandra, men att förskollärarna finns i närheten för att kunna räcka ut en hjälpande hand.  Det framkom också att förskollärarna får använda sig av det som finns tillgängligt i utemiljön, det är bara fantasin som sätter gränser. De berättar även att det är deras egen tid, intresse och planering som utgör möjligheten för utveckling av grovmotorik i utemiljön. De hinder som beskrivs för utveckling av grovmotorik är tiden för planering av aktiviteter, ekonomiska aspekter och personaltätheten.

BakgrundI bakgrunden presenteras relevant litteratur kring förskollärarnas roll i att främja barns grovmotoriska utveckling. Litteratur och forskning belyser vikten av en välutvecklad grovmotorik. I arbetet med att främja grovmotoriken lyfts lekens betydelse och utnyttjandet av olika miljöer. Grovmotoriken är en grundpelare för barns fortsatta utveckling såväl fysiskt, psykiskt som kognitivt. Förskollärarna har en viktig roll i att lära barn rörelseaktiviteternas betydelse. Lärandet ska ske på ett lekfullt och naturligt sätt för att få barn att vilja leka och lära.SyfteVårt syfte med denna studie är att undersöka 11 förskollärares arbete och planering för att stimulera barns grovmotoriska utveckling.MetodVi har använt oss av halvstrukturerad intervju som är en kvalitativ metod. Vi intervjuade 11 yrkesverksamma förskollärare på fyra förskolor från tre olika orter.ResultatResultatet visar att förskollärarna arbetar i mindre eller större utsträckning med barns grovmotoriska utveckling. I detta arbete anser förskollärarna att de behöver vara förebilder. De betonar vikten av att delta, utmana och erbjuda en variation av rörelseaktiviteter och material för att främja grovmotorik. Förskollärarna använder både den spontana och den planerade rörelseleken som metod för att främja barns grovmotorik. Genom att erbjuda olika miljöer och tillföra ett varierat material uppmuntras barn till rörelseaktiviteter. Förskollärarna lägger stor vikt på att rörelseaktiviteterna ska utföras med glädje och att de ska ha roligt tillsammans.

<p>Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.</p><p>Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.</p><p>Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer och pedagoger ser utomhuspedagogik som betydelsefullt för barnens utveckling och hälsa.</p>

Syftet med undersökningen var att se hur några utvalda lärare ser på hur elevernas motorik påverkar koncentrationen, kunskapsinlärningen och agerande i sociala sammanhang. Jag ville också ta reda på om elevernas självförtroende och självbild påverkas av hur god motorik de har. Studien utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med fem olika lärare från två olika kommuner. Samtliga lärare ser motoriken som både ett problem och en lösning till elevernas koncentration och hur de lär sig olika kunskaper. Några av lärarna har erfarenheter av att ha elever med dålig motorik och som på så sätt inte har kunnat koncentrera sig under en hel uppgift. Lärarna påpekar att det kan vara svårt att se problemet med de här eleverna och det gäller att undersöka och se hela eleverna. Lärarna kom också fram till att det är viktigt för elevernas självförtroende att lärarna pushar och vill hjälpa eleverna att utvecklas. Det är för elevernas skull lärare bör lägga ner tid att utveckla deras motoriska förmåga annars kan eleverna riskera att få ett hinder senare i livet.

Utvecklingen pekar på att barnen tillbringar längre dagar på förskolan än tidigare och detta leder till att förskollärarna får ett större ansvar i att ge barnen den grovmotoriska stimulans de är i behov av. Det är förskolans ansvar att tillgodose barnens rörelsebehov och skapa möjligheter för barnen att tidigt tillägna sig de grovmotoriska färdigheterna. Forskning visar att en allsidig rörelseerfarenhet inte bara påverkar den grovmotoriska utvecklingen utan även samspelar med den totala utvecklingen. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns grovmotoriska utveckling i relation till det utvecklingspedagogiska perspektivet, det sociokulturella perspektivet och ramfaktorteorin. De frågeställningarna vi utgick ifrån var hur förskollärarnas förhållningssätt och ämneskunskap påverkar barns grovmotoriska utveckling? Vad ger förskolans miljö för förutsättningar för förskollärarnas arbete med barns grovmotorik och i vilken utsträckning har förskollärarna kunskap kring hur miljön kan påverka barns grovmotoriska utveckling? Och även om förskollärarna förhåller sig till Lpfö 98/16 i sitt arbete med barns grovmotoriska utveckling? Vi diskuterar relevant forskning och litteratur kring grovmotorik, förskollärarnas förhållningssätt samt miljöns inverkan och med en kvalitativ studie som metod intervjuade vi fem förskollärare. Vårt resultat visade att förskollärarna var eniga om att deras förhållningssätt hade en stor inverkan på barnens grovmotoriska utveckling och de ansåg att de förhöll sig till de mål som Läroplanen för förskolan rör angående detta. Förskollärarna var även medvetna om miljöns främjande och hämmande egenskaper och var eniga om utemiljöns varierande möjligheter.

Syftet med arbetet är att undersöka hur utomhusmiljön på ett daghem på Åland stimulerarbarnen grovmotoriskt genom den fria leken. Av resultatet framgår det hur de intervjuadepedagogerna beskriver vikten av att det finns plats för lek av olika slag i den dagligaverksamheten. De uttrycker vidare att lek och motorisk utveckling hör ihop och samspelar. Iresultatet hamnar därför utemiljön i fokus, vilket av pedagogerna beskrivs som att denbehöver vara väl utformad för barnens behov. Pedagogerna som intervjuats är ganska överensom vad som lockar till lek i utemiljön, men även vad de skulle vilja förändra för att förbättraden. Pedagogerna ger vidare uttryck för att de har skogen som ett komplement till den vanligagården som enligt deras tycke är ganska tråkig. Genom att gården har redskap utplacerade liteöverallt utan så mycket tanke bakom gör det att de fria ytorna är begränsade, de fria ytornasom är viktiga för barns lek och grovmotoriska utveckling.

No description available.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur förskollärare tänker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jämfört med för femton år sedan. Vi vill även skapa en förståelse för varför och hur en eventuell förändring har skett. Detta gör vi genom att fråga hur pedagogens förhållningssätt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jämfört med för femton år sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk träning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jämfört med för femton år sedan och det är främst tre faktorer som påverkar hur mycket det blir – tid, gruppstorlek och medvetenhet. Forskningen visar att en välutvecklad grovmotorik är betydelsefull för inlärningen. Enligt informanterna tillskrivs förskolan fler målformuleringar vilket innebär att fler uppdrag ska rymmas inom samma tid som förut och motoriken får ge vika. Fler barn skrivs in i grupperna vilket påverkar förutsättningarna för grovmotorisk träning i förskolan då lokaler och personaltäthet förblir detsamma. Pedagogernas medvetenhet påverkar mängden grovmotorisk träning i förskolans verksamhet. Det visar sig i den enskilda pedagogens intresse för motorik och rörelse och även dess syn på motorikens betydelse i leken. För att kunna delta och leka med en god självkänsla behövs en motoriskt säker kropp samt en god kroppsuppfattning. Till skillnad mot för femton år sedan, integrerar idag den medvetne pedagogen den grovmotoriska träningen i leken.

Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola. Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra. Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer

Syftet med denna studie är att jämföra förskolans gård och skogen sett utifrån barns grovmotoriska utveckling. Syftet är även att se om det är av någon betydelse att lämna förskolans gård för en utflykt till skogen för att grovmotoriken ska stimuleras ytterligare.  Frågor som tas upp är vilka möjligheter och hinder för grovmotorisk utveckling som finns i varje miljö, vilka grovmotoriska grundformer barnen använder och i vilken utsträckning. Genom att observera barnen i den fria leken, placera stegräknare på vissa barn och utföra platsobservationer över förskolans gård och de tre olika skogsmiljöerna besvaras ovanstående frågor. Resultatet visar på att den gård som i studien observeras har alla möjligheter att bidra till barnens grovmotoriska utveckling medan skogsmiljöerna ger olika förutsättningar beroende på vilken skog som besöks. Resultatet visar dock att barnen går i snitt fler steg och ägnar sig åt fler grovmotoriska aktiviteter i skogen än på gården. Observationerna visar att den barngrupp som är med i studien tränar sju av nio grovmotoriska grundformer i varje miljö. Sex av dessa grundformer syns i båda miljöerna även om det är i olika utsträckning. I båda miljöerna är det grundformerna gå och balans som tränas i störst utsträckning. Grundformerna stödja och hoppa förkommer dock bara i varsin miljö, stödja på gården och hoppa i skogen. Att rulla förkommer inte i någon miljö alls.