Denna studie handlar om vad pedagoger anser att utomhuspedagogik är och hur de använder sig av den i sin verksamhet, samt vilka möjligheter och hinder de ser med utomhuspedagogik. Studien är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod och sammanlagt intervjuades fyra pedagoger på fyra olika förskolor. Resultatet i studien visar att samtliga pedagoger visste vad utomhuspedagogik är och hade en positiv inställning till det, där de beskriver att de arbetar med utomhuspedagogik både på förskolans egen gård men också i närliggande miljöer. Vidare visar resultatet att det som pedagogerna ansåg vara de största möjligheterna med utomhuspedagogik var att barnens fantasi främjas, motoriken utvecklas och att det även blir ett annat samspel melllan barnen. Samtidigt menade pedagogerna att det finns vissa hinder som försvårar arbetet med utomhuspedagogik, de hinder pedagogerna såg var tidsbrist och brist på pengar men även att vädret styr väldigt mycket. Slutsatsen i detta arbete är att detfinns många möjligheter med utomhuspedagogik. Många pedagoger ute på förskolorna bör ta vara på dessa möjligheter i en större utsträckning än vad de gör idag.

Bakgrund: I den svenska förskolan betraktas barnens utevistelse som en självklar del av verksamheten. Vi har under de år vi arbetat i förskolan sett att utevistelsen på förskolans gård ofta blir en plats för att barnen ska få springa av sig och få frisk luft. Genom vår utbildning har intresset och nyfikenheten väckts för hur pedagoger använder utevistelsen på förskolegården. Vi vill undersöka hur pedagogerna använder utevistelsen för att utmana barnens lek och lärande och om läroplanen hålls levande även ute. Syfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns lek och lärande vid utevistelsen i förskolan. Metod: Vi har använt oss av delvis deltagande observationer och även fört fältanteckningar på två förskolor. Därigenom fick vi en bild av pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande. Resultat: I vårt resultat kan vi konstatera att pedagogerna på de två förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan använda sin utemiljö. Vi såg däremot skillnader hur de praktiskt verkställt sina tankar. De slutsatser vi kunnat dra är att pedagogernas förhållningssätt har betydelse för barnens möjligheter till lek och lärande. Den inställning som finns till förskolans utomhusmiljö och hur materialet presenteras har också visat sig vara väsentligt samt hur mycket resurser som avsätts för att göra utevistelsen inbjudande för barnen. De pedagogiska miljöerna utomhus är av stor vikt för att barnen ska kunna utveckla det sociala samspelet och få möjlighet att reflektera över sin kunskap. Värdet av att ha aktiva pedagoger som finns nära barnen och utmanar dem med frågor har också blivit tydligt.

No description available.

<p>Fokus har alltmer riktats mot utegårdens utformning både i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa några verksamma pedagogers uppfattningar om utegårdens utformning och om, och i så fall hur pedagogerna relaterar utegårdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset är att belysa pedagogernas uppfattningar om några skilda miljöer med avseende på utegårdarnas kvalitéer. Studien är avgränsad till förskolegårdar. Examensarbetet utgår från följande frågeställningar:</p><p>• Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning på förskolegården?</p><p>• Vad är pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstår på förskolegården?</p><p>• Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstår?</p><p>• Hur befrämjar respektive hindrar olika utformade utegårdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna?</p><p>Metoden som använts är kvalitativa intervjuer.</p><p>Resultatet visar på att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegårdars utformning och konflikter där faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud är avgörande för konflikttätheten på en förskolegård. </p><p>Nyckelord: Konflikter, förskolegård, Utevistelse.</p>

Fokus har alltmer riktats mot utegårdens utformning både i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa några verksamma pedagogers uppfattningar om utegårdens utformning och om, och i så fall hur pedagogerna relaterar utegårdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset är att belysa pedagogernas uppfattningar om några skilda miljöer med avseende på utegårdarnas kvalitéer. Studien är avgränsad till förskolegårdar. Examensarbetet utgår från följande frågeställningar: •Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning på förskolegården? •Vad är pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstår på förskolegården? •Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstår? •Hur befrämjar respektive hindrar olika utformade utegårdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna? Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar på att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegårdars utformning och konflikter där faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud är avgörande för konflikttätheten på en förskolegård. Nyckelord: Konflikter, förskolegård, Utevistelse.

No description available.

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studien riktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt. Vid varje intervju har en semistrukturerad intervjuteknik använts och varje intervju har skett i direkt kontakt mellan intervjuperson och intervjuare. Studien visade att alla pedagoger som intervjuades anser att utevistelsen har betydelse för barns fysiska hälsa. Däremot skiljer det sig hur utevistelsen används som planerad verksamhet mellan förskolorna. Det framkommer även att pedagogers delaktighet i utevistelsen skiljer sig mellan förskolorna. Alla pedagoger som intervjuats belyser skillnader i barns rörelsemönster ute och inne och hävdar att det är ute barnen är fysiskt aktiva. Resultatet visar att pedagogerna inte tänker i första hand att utomhusmiljön och fysisk hälsa hör ihop men att de är medvetna om det. I studien dras slutsatserna att alla pedagoger anser att barnen drar stor nytta av utevistelsen och att förskolorna använder sig på olika sätt av den dagliga utevistelsen. I studien framkommer även pedagogernas olika syften med utevistelsen, vilket skiljde sig åt.

Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrånvaron och kunnandet om växter och djur i närmiljön hos barn i tre olika förskoleformer. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens längd och barns hälsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse. Studiens frågeställningar: Vilka skillnader finns det i sjukfrånvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna? Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna när det kommer till att namnge djur och växter i närmiljön? Går det att fastställa samband mellan utevistelsens längd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna? För att kunna besvarar studiens syfte och frågeställningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna på förskolorna har fått besvara. Dessa studier har genomförts på sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingår I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet på denna studie visar på att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus än de barn som inte har lika lång utevistelsetid. Nyckelord: Utevistelse, Förskola, Hälsa, Kunskap

No description available.

Aktivitetskort som pedagoger kan använda med barn i åldrarna 5-6 år påStenby 4H-gård i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv känsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle få en ökadförståelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehåller fakta, bilder,sånger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frågor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar. Aktiviteterna provades av pedagoger och barn frånStenby förskola. Både pedagoger och barn förstod innehåll och barnenhade många egna frågor. Synpunkter på aktivitetskorten från en pedagogsamt från djuransvarig på Stenby 4H-gård medförde en revision avaktiviteterna. Att mäta resultatet av aktiviteterna efter endast ett besökvar svårt. Det krävs återkommande besök och uppföljning under enlängre tid.