Springa, hoppa, klättra! - Barns grovmotoriska utveckling i förskolan

<p>Springa, hoppa, klättra!</p><p>- Barns grovmotoriska utveckling i förskolan</p>

<p>Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.</p><p>Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.</p><p>Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn motoriskt nyttjar de miljöer som erbjuds på förskolegården. Detta genom att studera och undersöka ett antal utvalda grovmotoriska rörelser, var på förskolegården barnen väljer att utföra dessa grovmotoriska rörelser samt hur de utför dem. Studien vilar på en epigenetisk teorigrund som resonerar kring huruvida barns motorikutveckling är avhängig gener och arv, följer förutbestämda stadier utifrån ålder och mognad eller om miljön har någon betydelse för och inverkan på barns motoriska utveckling. Jag har genomfört en studie vars insamlade empiri och data är såväl kvalitativ som kvantitativ. Empirin har samlats in med hjälp av observationsscheman. Parallellt med utförda observationer har kompletterande fältanteckningar förts löpande. Dessa metodval har således resulterat i både kvalitativa och kvantitativa data. Under observationerna har totalt fjorton barn i åldrarna 1-5 år varit närvarande.   Studiens resultat visar att barnen ute på förskolegården i stor utsträckning väljer att utföra de observerade grovmotoriska rörelserna i naturlika miljöer. Barnen väljer att hoppa från klippväggar och klättra i klätterträd istället för att till exempel klättra på tillverkade klätterställningar som också finns tillgängliga på förskolegården. I studien framkommer även hur barnen utför de, för observation utvalda, grovmotoriska rörelserna. Utifrån det, för studien valda, teoretiska perspektivet förs diskussion om huruvida barnens olika rörelsemönster beror på ålder eller vad som annars orsakar dessa iakttagna skillnader och likheter i barnens motoriska utveckling.

Syftet med detta examensarbete var att bidra med kunskap om möjligheter och begränsningar för barns grovmotoriska rörelser i förskolans inomhusmiljö. I denna studie används en kvalitativ intervjumetod för att undersöka hur förskollärare beskriver och talar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Vi observerar även den fysiska miljön och dess möjligheter och begränsningar för barns grovmotoriska rörelser. Teorin affordance har bidragit till förståelse av hur miljö och material kan påverka individen. Vi har genom teorin analyserat gränser och erbjudanden i miljön och material för barns grovmotoriska rörelser. Resultatet visar på skillnader mellan utbudet av material, materialets tillgänglighet, tillgång till stora utrymmen och särskilda rörelserum som kan skapa möjligheter för barn att utöva grovmotoriska rörelser. Under intervjuerna framkom det att informanterna kopplade begreppet grovmotorik till spring. Däremot kunde vi se i observationerna att det fanns fler möjligheter till grovmotoriska rörelser i inomhusmiljön i jämförelse med vad informanterna uttryckte. Det framkom även att det fanns regler för barn, det vill säga bland annat regler om, vem eller vilka som får vara i dessa särskilda rörelserum. Detta gav intrycket att förskollärare styr hur barn får röra sig i inomhusmiljön. Barn blev hänvisade till ett särskilt rum i inomhusmiljön för att ”springa av sig”. Vi tolkade att springa och andra häftiga rörelser som medför höga ljud var ett oönskat beteende inomhus av förskollärarna. Slutsatser vi har kommit fram till är att förskollärare har en betydande roll när det kommer till att skapa möjligheter i förskolans fysiska inomhusmiljö. Vi har även dragit slutsatsen att förskollärare är en av faktorerna till att barn begränsas till grovmotoriska rörelser.

Projektet har undersökt om medveten motorikträning ger några eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmåga kan för-bättras under denna relativt korta tidsperiod. Två barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraåringar och en grupp med femåringar, Under pro-jektets gång hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som ägnades åt medveten motorikträning med fokus på momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfället observerades barnen med utgångspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration från MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motorikträning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska färdigheter när det gäller att springa och hoppa. Resulta-tet kan dock inte generalisera och eftersom det inte fanns någon jämförelsegrupp i pro-jektet kan inte heller några säkra slutsatser dras.Nyckelord: förskolebarn, grovmotorik, motorisk träning / The project has examined whether conscious motor skills training offers possible effects over a time period of seven weeks. The project provides a picture of how children's motor skills can improve in this relatively short period of time. Two groups of children, a group of four year olds and a group of five year olds, participated in the project. The two groups had one hour of motor skills training each week during the project time of seven weeks, motor skills training focusing on running, jumping and crawling. The first and last time was observed children on the basis of an observation schedule that was created with inspiration from MUGI observation checklist (Ericsson, 2005). The project shows that conscious motor skills training during a time of seven weeks gives some improvement of children's motor skills when it comes to running and jumping.Keywords: gross motor skills, motor skills training, preschool children

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagoger arbetar med grovmotorik i förskoleklass. Tidigare analyser tyder på att det inte finns någon tydlig läroplan för förskoleklass pedagoger om hur de ska arbeta med grovmotorik. Hur känner pedagoger i förskoleklass att grovmotoriken prioriteras och hur arbetar dem med grovmotorik?  Tidigare forskning diskuteras och centrala begrepp tydliggörs i arbetet, för att få en tydligare förståelse för grovmotorik. Det finns även forskning som visar att genom att arbeta med grovmotorik kan öka koncentrationen hos många barn och detta kan i sin tur leda till bättre resultat i skolan. Man kan även arbeta med grovmotorik genom att kartlägga elever i just grovmotorik för att se hur elever utvecklas inom motoriken, detta kallas för sensomotorisk träning och detta kan leda till att man hjälper elever som har svårigheter med motoriken, vilket enligt forskningen är sammankopplat med koncentrationssvårigheter.  För att ta reda på syftet gjordes enkätundersökningar och två intervjuer med utbildade pedagoger som metod, för att få relevanta svar.  Resultatet visar att flera av pedagogerna anser att det arbetar med grovmotorik på ett omedvetet sätt och förlitar sig på skog och lekplatser. Några av pedagogerna anser också att det fokuserar och arbetar med grovmotoriken medvetet och har tänktet i huvudet, vilket leder till att de arbetar med grovmotoriken på många olika plan i verksamheten utan att de tänker på det.   Slutsatsen av arbetet är att flera pedagogerna nämner att de vill arbeta med sensomotorisk träning och känner att det bör finnas en tydligare plan för att arbeta med grovmotoriken i förskoleklass.

Syftet med detta arbete har varit att titta hur inomhusmiljön inspirerar till grovmotoriska rörelser inomhus. Vi har valt att fokusera på den grovmotoriska aspekten av fysisk aktivitet och vilket förhållningssätt pedagoger har till att barn får utöva sådana aktiviteter på förskolor. Två frågeställningar har vi formulerat utifrån vårt syfte och har från det satt oss in i forskning och relevant litteratur. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet där barn lär sig hela tiden i samspel med vuxna och andra barn. Utifrån det sociokulturella perspektivet har vi använt oss av begreppen samspel och kommunikation. Kvalitativ metod har vi använt oss av med semistrukturerade intervjuer och observationer för att kunna ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till grovmotorik är inomhus.

<p>Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli så bra som möjligt måste de lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning är att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte är fokus för oss. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, på åtta olika förskolor för att undersöka detta. Resultatet sammanställde vi genom att använda oss av de tre didaktiska frågorna ”vad”, ”hur” och ”varför”. Studien visar att pedagogerna arbetar med barnens motoriska utveckling både genom planerade och oplanerade aktiviteter. I de åtta studerade förskolorna får barnen motorisk träning på ett naturligt sätt i den miljö där de vistas. Skogen och den fria leken omnämns av de intervjuade pedagogerna som bra för motoriken. Alla var eniga om att barnens motorik kan utvecklas i alla vardagliga situationer men de menar att det inte alltid är tillräckligt, utan därutöver kan det även behövas speciellt utformade aktiviteter för att utmana barnen.</p>

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli så bra som möjligt måste de lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning är att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte är fokus för oss. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, på åtta olika förskolor för att undersöka detta. Resultatet sammanställde vi genom att använda oss av de tre didaktiska frågorna ”vad”, ”hur” och ”varför”. Studien visar att pedagogerna arbetar med barnens motoriska utveckling både genom planerade och oplanerade aktiviteter. I de åtta studerade förskolorna får barnen motorisk träning på ett naturligt sätt i den miljö där de vistas. Skogen och den fria leken omnämns av de intervjuade pedagogerna som bra för motoriken. Alla var eniga om att barnens motorik kan utvecklas i alla vardagliga situationer men de menar att det inte alltid är tillräckligt, utan därutöver kan det även behövas speciellt utformade aktiviteter för att utmana barnen.