<p>Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli så bra som möjligt måste de lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning är att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte är fokus för oss. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, på åtta olika förskolor för att undersöka detta. Resultatet sammanställde vi genom att använda oss av de tre didaktiska frågorna ”vad”, ”hur” och ”varför”. Studien visar att pedagogerna arbetar med barnens motoriska utveckling både genom planerade och oplanerade aktiviteter. I de åtta studerade förskolorna får barnen motorisk träning på ett naturligt sätt i den miljö där de vistas. Skogen och den fria leken omnämns av de intervjuade pedagogerna som bra för motoriken. Alla var eniga om att barnens motorik kan utvecklas i alla vardagliga situationer men de menar att det inte alltid är tillräckligt, utan därutöver kan det även behövas speciellt utformade aktiviteter för att utmana barnen.</p>

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli så bra som möjligt måste de lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning är att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte är fokus för oss. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, på åtta olika förskolor för att undersöka detta. Resultatet sammanställde vi genom att använda oss av de tre didaktiska frågorna ”vad”, ”hur” och ”varför”. Studien visar att pedagogerna arbetar med barnens motoriska utveckling både genom planerade och oplanerade aktiviteter. I de åtta studerade förskolorna får barnen motorisk träning på ett naturligt sätt i den miljö där de vistas. Skogen och den fria leken omnämns av de intervjuade pedagogerna som bra för motoriken. Alla var eniga om att barnens motorik kan utvecklas i alla vardagliga situationer men de menar att det inte alltid är tillräckligt, utan därutöver kan det även behövas speciellt utformade aktiviteter för att utmana barnen.