Abstract The purpose of this paper is to investigate teachers´attitudes to and work with outdoor education in preschool. The aim is also to identify the opportunities and barriers that exist to conduct outdoor education. In my research I have interviewed six preschool teachers in a medium sized municipality, where five of the teachers worked in the suburbs to the Big City and one teacher worked in the downtown Big City.   All respondents in the study were in favor of conducting outdoor education. The respondents claimed that it promoted children´s health and motor skills. The result also shows that the teachers saw a great opportunity for learning related to outdoor education, by using the resources of nature. A major advantage of outdoor education was considered in the fact that different subjects could be integrated in an outdoor environment. The result also shows that the conditions and circumstances of the preschool outdoor environment varied in the different preschools. Another obstacle that emerged from the study was that some children lacked proper clothing for outdoor education. This was, according to the respondents, due to the carelessness of the parents, but in some cases also in varying economic relations. However other theories that teachers would be afraid to engage in outdoor education due to uncertainty, that the kids don´t want to go out and that outdoor education is only about science, was proven wrong. My conclusions are that teachers have a positive approach to outdoor education and that they have strategies for how outdoor education should be conducted. It is concluded that the main obstacle for conducting outdoor education is that children lack proper clothing. Although the preschool teachers felt that outdoor education leads to learning, my conclusion is that it´s impossible to answer if and when learning takes place, if it takes place outdoors in the preschool outdoor environment, indoors or outside the preschool altogether. / Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers förhållningssätt till och strategier med utomhuspedagogik inom förskolan. Syftet är vidare att se vilka möjligheter och hinder det finns för att bedriva utomhuspedagogik. I min undersökning har jag intervjuat sex förskollärare i en medelstor kommun, där fem pedagoger arbetade ute i förorten till Storstaden och en pedagog arbetade i centrala Storstaden.   Samtliga respondenter i studien var positivt inställda till att bedriva utomhuspedagogik. Respondenterna ansåg att det främjar barns hälsa och motoriska utveckling. Pedagogerna såg en stor möjlighet till lärande i samband med utomhuspedagogiken, med hjälp av det naturen har att erbjuda. En stor fördel med utomhuspedagogiken ansågs vara att de olika läroämnena kunde integreras i utemiljön.   Resultatet påvisar även att förutsättningar och förhållanden i förskolans utemiljö varierade på de olika förskolorna. Ett annat hinder som framkom i studien var att vissa barn saknade rätta kläder för utomhuspedagogik. Detta berodde enligt respondenterna på slarv från föräldrarna, men i vissa fall även på varierande ekonomiska förutsättningar. Däremot vedergälldes andra teorier som att pedagoger skulle vara rädda att bedriva utomhuspedagogik pga. osäkerhet, att barnen inte vill gå ut och att utomhuspedagogik endast handlar om naturorienterande ämnen.     Mina slutsatser är att pedagogerna har en positiv syn till utomhuspedagogik och att de har strategier för hur utomhuspedagogik ska bedrivas. Slutsatsen är även att det största hindret för att bedriva utomhuspedagogik är att barnen saknar rätta kläder. Även fast pedagogerna ansåg att utomhuspedagogiken leder till ett lärande är min slutsats att det inte går att besvara om och när ett lärande sker, om det sker utomhus i förskolans utemiljö, inomhus eller utanför förskolan helt och hållet.

<p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka lärares uppfattningar om lek och lärande i utemiljö. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört intervjuer med lärare verksamma i förskolor som är anslutna till Friluftsfrämjandets pedagogiska inriktning I Ur och Skur.</p><p> </p><p>Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonar lekens betydelse för lärandet och att barn ska få tillfälle att leka och lära både inomhus och utomhus. Läroplanen och nuvarande svensk pedagogisk forskning inom förskolan tar sin utgångspunkt i ett helhetsperspektiv där lek och lärande inte skiljs åt. Barn ses som kompetenta, det vill säga de har inneboende kunskaper som blir synliga i gemenskapen med andra. I barns livsvärld är lek och lärande inte åtskilda och därför bör vuxna och lärare inte heller göra denna uppdelning. För att komma igång med sin lek behöver barn en lugn och trygg miljö, något som de vuxna kan vara med att skapa. När barn leker tillsammans lär och utvecklar de många olika förmågor, både av varandra och spontant när de leker. Bland annat utvecklar de sin fantasi och kreativitet, sin sociala och kommunikativa kompetens samt sin kroppsuppfattning.</p><p> </p><p>Efter genomförd studie har vi funnit att utemiljön erbjuder många tillfällen till lek och lärande. Utifrån intervjuerna framkom att miljön och dess utformning påverkar vilken typ av lek barnen ägnar sig åt, och därmed får miljön också konsekvenser för vad barn lär när de leker. Alla lärarna betonade att det blir färre konflikter i utemiljö, framför allt i skogen. Lärarna anser att deras uppgift är att ge barnen stöd och hjälp, exempelvis för att komma igång med leken eller utveckla den. De vill skapa miljöer som inbjuder till lek samt ge barnen den tid de behöver för att leken ska kunna komma igång, fortlöpa och avslutas. Lärarna har genomtänkta aktiviteter med barnen där syftet är att det ska vara roligt och lekfullt men samtidigt lärorikt. Vid planeringen av aktiviteter försöker de få in de strävansmål som finns i förskolans läroplan, framför allt är matematik och språkutveckling i fokus.</p>

No description available.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka lärares uppfattningar om lek och lärande i utemiljö. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört intervjuer med lärare verksamma i förskolor som är anslutna till Friluftsfrämjandets pedagogiska inriktning I Ur och Skur.   Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonar lekens betydelse för lärandet och att barn ska få tillfälle att leka och lära både inomhus och utomhus. Läroplanen och nuvarande svensk pedagogisk forskning inom förskolan tar sin utgångspunkt i ett helhetsperspektiv där lek och lärande inte skiljs åt. Barn ses som kompetenta, det vill säga de har inneboende kunskaper som blir synliga i gemenskapen med andra. I barns livsvärld är lek och lärande inte åtskilda och därför bör vuxna och lärare inte heller göra denna uppdelning. För att komma igång med sin lek behöver barn en lugn och trygg miljö, något som de vuxna kan vara med att skapa. När barn leker tillsammans lär och utvecklar de många olika förmågor, både av varandra och spontant när de leker. Bland annat utvecklar de sin fantasi och kreativitet, sin sociala och kommunikativa kompetens samt sin kroppsuppfattning.   Efter genomförd studie har vi funnit att utemiljön erbjuder många tillfällen till lek och lärande. Utifrån intervjuerna framkom att miljön och dess utformning påverkar vilken typ av lek barnen ägnar sig åt, och därmed får miljön också konsekvenser för vad barn lär när de leker. Alla lärarna betonade att det blir färre konflikter i utemiljö, framför allt i skogen. Lärarna anser att deras uppgift är att ge barnen stöd och hjälp, exempelvis för att komma igång med leken eller utveckla den. De vill skapa miljöer som inbjuder till lek samt ge barnen den tid de behöver för att leken ska kunna komma igång, fortlöpa och avslutas. Lärarna har genomtänkta aktiviteter med barnen där syftet är att det ska vara roligt och lekfullt men samtidigt lärorikt. Vid planeringen av aktiviteter försöker de få in de strävansmål som finns i förskolans läroplan, framför allt är matematik och språkutveckling i fokus.

The purpose to this survey is to map out the affordances available in the outdoor environment of one preschool. This has been executed through three episodes of observing children at that preschool during their outdoor play. All visible affordances has been written down and later on summarized in different themes where the most interesting meeting places in the outdoor environment at the pre-school have been described. The result of the study shows what the children at this preschool do in their outdoor environment. It also shows the importance of the arrangement of material and environment in order to be able to support childrens play. An awareness of what the environment offers the children in their play is important. It makes it possible to design an outdoor environment that encourages different kinds of playing and exploring which may support children’s development and creation of their own identity.

The purpose of this study is to illustrate the impact on children's development around playing and how significance the formation of the schoolyards is focusing on how it inspire and calls to play within the children's. The study will also show how the youth workers experience the schoolyards and how they can incorporate the playground in their work to inspire the children's play and activities. The methods used in this study is based on both real conversations and by mail with educated youth workers and observations. The results shows that the schoolyard environment is very important for the children's play and development. The study reveals the importance of having nature like forest nearby and that the environment should be suited for everyone. The children need spaces on the schoolyard and in the nature to evolve their ways of free playing, and also their needs for suited playground equipment. / Syftet med arbetet är att belysa lekens betydelse för barns utveckling, samt undersöka vilken betydelse skolgårdens utformning har, med fokus på hur den inspirerar och uppmanar till lek hos barnen. Syftet är också att undersöka hur pedagoger upplever skolgården och hur den fungerar som en inspiration till lek och aktiviteter. Metoderna som används i undersökningen är samtalsintervjuer, intervjuer via mail med utbildade fritidspedagoger och observationer.   Resultatet visar att skolgårdsmiljön är viktig för leken och barnens utveckling. I undersökningen framkommer det också att närheten till skog och natur är viktig och att skolgården bör anpassas så att den tillgodoser allas behov. För att kunna utvecklas i leken behöver skolgården ge barnen utrymme till fri lek och lekredskap som är anpassade för alla. Av de pedagoger jag intervjuat och av de observationer jag tagit del av har det kommit fram att pedagogerna upplever just närheten till skogen och de gröna områdena som det mest positiva med deras skolgårdsmiljö, och att det är just det som bidrar och inspirerar till lek.  Jag upplevde även att det var där barnen höll till som mest när de lekte på rasten.

No description available.

Syfte Studien syftar till att kritiskt granska vilka uppfattningar pedagoger har om hur barn lär sig i närmiljön. Genom att bidra med kunskaper om barns lärande i närmiljön kan förskollärarna främja barns lärande.   Studien utgår från två forskningsfrågor:   Vilka uppfattningar har pedagoger om hur barn lär sig i förskolans närmiljöer? Hur beskriver förskollärare att de planerar aktiviteter i närmiljön för att främja barns lärande? Metod Studien har en fenomenografisk ansats med sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer användes.   Resultat Resultatet har analyserats och analysen  har kopplats till teoretiskt ramverk från tidigare forskning om undersökningsområdet. Resultatet visade likheter och skillnader i pedagogernas uppfattningar om hur barn lär sig i närmiljön. Några pedagoger uppfattar att barn lära genom att använda sin kropp medan några andra menar att barn lär genom att göra miljöbyte. Resultatet visade även skillnader i vad pedagogerna uppfattade som utemiljö. Pedagogerna uppfattar att utemiljö är allt som är inom gångavstånd, men några av pedagogerna uppfattar att utemiljö är något där barn rör sig och använder kroppen på ett annat sätt än i innemiljö. Resultatet redovisas genom teman utifrån intervjufrågorna och svar från intervjuerna.

Studien handlar om barns val av platser, deras praktiker och uppfattningar om sin utemiljö på deras fritidshem. Syftet med studien är att undersöka barns uppfattningar om den utemiljö som erbjuds på deras fritidshem och avser att vara en kunskapskälla för hur fritidsverksamheten utomhus kan utvecklas. Det anlagda perspektivet barns perspektiv innebär ett förhållningssätt där man intar en inifrån-ut”-hållning, för att barns egna ord, tankar och föreställningar ska kunna komma till uttryck. Studien genomförs på två olika fritidshem med skilda utemiljöer, där samtalspromenader och observationer utgör den valda kvalitativa metoden. Dessa valdes för att ge forskarna och informanterna möjligheten och utrymme för att ge en djupare bild av situationen. Resultatet visar att utemiljöns betydelse för barnen handlar om att få tillgång till naturrika platser i sin utemiljö, med stora ytor att röra sig på. Barnen uttrycker vikten av att få vara och göra saker tillsammans på ett kreativt och utforskande sätt. Vilket ger möjligheter för barnen att stärka sina relationer sinsemellan och kunna omsätta sina egna kunskaper och erfarenheter till en helhet.

Studiens syfte är att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegården och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. Utgångspunkt tas i forskningsfrågorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegården används?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas på deras gård? samt Vad säger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod användes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frågor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angående förskolegården på ett mer berättande sätt utifrån sina erfarenheter. Utifrån svaren ställdes sedan riktade följdfrågor för att få djupare svar på forskningsfrågorna. Från de tre förskolor som valdes ut intervjuades två pedagoger från varje förskola, totalt sex stycken. Materialet transkriberades och sammanställdes sedan utifrån olika uppfattningar. Resultatet är tolkat utifrån sociokulturella begrepp och visar att pedagogerna ser utevistelsen som betydelsefull. De uttrycker att barnen ska ha tillgång till material så att de har möjlighet att välja vilken aktivitet de vill göra samt en varierad miljö som är utformad efter barnens behov och intressen. Utifrån vad pedagogen anser är viktigast med utevistelsen intar de olika roller som påverkar gårdens betydelse.