In this study, atmospheric particle concentrations (PM10) and traffic noise levels havebeen measured close to the highways Lundbyleden (close to HjalmarBrantingsplatsen) and E45 (on the Stena Denmark’s terminal) in central Gothenburg.Two things have been studied. First, the effects a noise barrier next to the highwayhave on the particle concentration and noise level around the highway. Second, howtwo different kinds of blocks can affect the concentration and levels on theircourtyards. Three samples of 15 minutes were taken at each measurement point. Todo this measurement a portable measurement station has been built. A particlesensor (DustTrak), a microphone and a GPS-receiver have been connected to asingle-board computer (Raspberry Pi). The data have been collected and processed inthe single-board computer. Only three repeated measurements were performed at each place of measurement,so the result in this study should be seen as an indicator of how particle and noisedistributions might look. In this study a noise barrier lowers the particle concentration by 50 % directly behindthe barrier and has a lowering effect up to 40 meters from the barrier when the windcomes from the road. The barrier lowers the noise levels directly behind the barrierby 16 dBA for a new glass and concrete barrier and by 12 dBA for an old woodenbarrier. The noise level is lowered for more than 100 meters from the barrier. In this study an old completely surrounded courtyard is better protected, against bothparticles and noise, than a new noise protected courtyard with several openings.Concerning particles no difference could be seen between inside and outside of thenew noise protected courtyard. The old completely surrounded courtyard had,however, 20 % lower particle concentrations than on the outside, assuming typicalbackground and traffic emissions. Concerning noise levels, both courtyards loweredthe levels by 6-7 dBA, compared to outside of the courtyard. The new noiseprotected courtyard lowered the levels less close to the openings. / I denna studie har partikelhalter (PM10) och bullernivåer mätts invid Lundbyleden (nära HjalmarBrantingsplatsen) samt E45:an (på Stena Danmarksterminal) i centrala Göteborg. Detta är intressantdå både partiklar och buller har negativa effekter på vår hälsa. De kan vid långvarig exponering geupphov bland annat till hjärt- och kärlsjukdomar och orsakar varje år tusentals förtida dödsfall(Naturvårdsverket, 2015). Det är då intressant att studera partiklar och buller nära högt trafikerademotorleder som går genom bostadsområden i städer, vilket kan orsaka hög exponering för denärboende och de som jobbar eller av annan anledning vistas i området. Det är då intressant hurolika typer av barriärer mellan väg och bostadsområden påverkar partiklar och buller. Dels har detundersökts vilken inverkan bullerplank har på partikelhalter och bullernivåer nära vägen och dels harhalterna och nivåerna på innergårdar nära vägen studerats. För att mäta detta har en portabel mätstation konstruerats, där en partikelmätare (DustTrak), enmikrofon och en GPS-mottagare kopplats ihop med en enkortsdator (Raspberry Pi). Datat har loggatsoch processats i enkortsdatorn. Mätningar av bullerplankets effekter gjordes på 8-10 mätpunkter på olika avstånd från planket. Vidvarje mätpunkt skedde en 15 minuter lång mätning, där medianvärden sedan togs ut ochanalyserades. På och kring innergårdarna gjordes 5-7 mätningar på olika intressanta platser påinnergården, samt framför och bakom innergården. På grund av tidskrävande mätningar kunde endast tre mätningar göras vid varje mätplats, såresultatet i denna rapport får ses som en fingervisning på hur det kan se ut. I studien sänker ettbullerplank partikelhalterna kring 50 % direkt bakom planket och har en sänkande inverkan upp till 40 meter från planket då vinden är riktad från vägen. Planket sänker bullernivån direkt bakomplanket med 16 resp. 12 dBA för ett nytt plank av glas och betong resp. ett gammalt av trä. Bullernivån sänks åtminstone inom ett avstånd av 100 meter från planket. I studien skyddar en gammal helt omsluten innergård bättre mot både buller och partiklar än ennybyggd bullerskyddad innergård med flertalet öppningar. Vad gäller partiklar gick det inte att finnanågon skillnad mellan halterna på och utanför den bullerskyddade innergården. Den helt omslutnainnergården hade däremot 20 % lägre halter än utanför för en typisk bakgrund och trafikutsläpp. Vadgäller buller hade båda innergårdarna en sänkande inverkan på kring 6-7 dBA jämfört med utanförinnergårdarna. På den bullerskyddade innergården var dock denna sänkande inverkan svagare närainnergårdens öppningar.

Hotellet är utformat för att passa in i stadsbilden i Mariefrdedoch har plockat upp element som är vanliga i staden. Elementsom småskalighet, utformad för att följa vägen, de brokiga innergårdarnaoch självklart är byggmaterialet trä. Fasaden bestårav stående panelfasad och spånfasad på gavlarna. Någontingsom är vanligt i Mariefred är de gröna vackra innergårdarna,men som tyvärr är stängda för allmänheten. Därför skapar hotelleten grön knutpunkt för staden med sina tre gårdar i olika skyddade lägen. Byggnaderna har flera höjder för att möta staden, stationenoch parken på sina respektive nivåer. De olika höjderna gerockså utsikt över vattnet och ut mot slottet från fler rum. Jaghar verkligen försökt hålla Mariefreds ande levande i det härprojektet och har försökt släppa in stadens brokighet i hotelletsutformning och uttryck. / The Hotel is designed to fit into the the Mariefredian city andit has certain elements and qualities that are commonly usedin the city. Elements like using a small scale, letting the buildingfollow the shape of the road, allowing a small and motleycourtyard to appear and also using the natural building materialwood. The facade is built from a standing panel and gableswith shingled facade. Something charcteristic for Mariefred isthe many green courtyards that unfortunatly are closed forthe general public. Accordingly the hotel - with it’s many courtyardsin various sheltered states - creates a green hub for thecity. The buildings towards the city are higher than the one towardthe park and also towards the old station house, this is to meetthe scale of each of them individually. The diffrent heights alsoallow for better view from many rooms. I have tried to keepMariefreds own spirit alive in this project and have tried to letthe motley feeling of the city into the hotels design and expression.

Mariefred är en stad där tiden stått stilla, men som drastiskt skiftar skepnad mellan olika säsonger. För att skapa en byggnad som används även under vinterhalvåret, då Mariefreds turistsäsong är som mest avlägsen, inkorporerar hotellet i Mariefred även ett bibliotek och samlingslokaler för invånarna i staden. Rummens interiöra gestaltning tar konceptuell inspiration från stadens mest prominenta byggnad, Gripsholms Slott. Hotellets plan utvecklades i undersökningen av slottets flera separata entréer och flöden, som vävs samman på bestämda punkter skapas fluxuösa förhållanden mellan besökarna och upplevelsen av byggnaden kommer variera mellan besökarna. Även de enskila hotellrummen är designade för att skapa en känsla av en resa mellan överblickbarhet och fragmentariska utblickar, mellan kontakt med världen utanför och avskildhet. Flera mindre huskroppar ryms inom en större, samlas kring en innergård, dit alla verksamheter - hotellets rum, restaurangen, biblioteket, personalutrymmena - relaterar. Hela byggnaden bildar en mur kring gården, en porös vägg som ger plats åt dess olika verksamheter. Känslan av att passera flera skikt och filter när besökaren rör sig genom byggnaden gör att denna vägg blir mer påtaglig för besökaren och ger den många interiöra skepnader, där besökaren hela tiden växlar mellan att ana byggnadens exteriöra gestalt och gatulivet utanför och att omfamnas av dess inre värld. / Mariefred is a town where time has stood still, but where seasonal changes are major between the summer and winter. To create a building that hosts long term activities and is used throughout the year, and not only during the busiest tourist season, the building also includes an additional set of spaces for a library and community halls for the citizens of Mariefred, as well as the hotel and related restaurant.  The concept for the interior spaces was created the inspiration from the town's most prominent building, Gripsholm Castle. The plan of the hotel derived from the investigation of the castles's multiple entrances and intricate movement patterns, that are partially intertwined, creating fluctuating relationships between the residents and in relation to the building itself, making every persons experience vary from the others. The separate hotel rooms are designed to stage a shift between a sense of overview and that of separated fragments, between contact with the outside world and total secludedness. Several smaller houses dwells within a larger one, gathering around a courtyard, to which all the activities - the hotel rooms, the restaurant, the library, the staff spaces - relates. The building creates a wall around the courtyard, a porous wall that gives way and gives room to the different activities inhibiting it. The feeling of transgressing a number of layers and filters as the visitor passes through the building makes the notion of this wall more palpable, as the visitor sometimes can discern the internal life and exterior shape of the building and other times is embraced by It's inner world.

Ett vanligt sätt att utveckla städer på är genom att bygga slutna eller halvöppna kvarter. Fördelen är att det ger en hög täthet och aktiva gator, eftersom alla ”baksidor” vänds mot innergården. Utvecklare lyfter ofta fram stenstadens innerstadsområden som förebild och adderar ibland dess varierade arkitektur som en kvalitet som bör tas efter. Frågan är om det inte finns andra mervärden i den här hundraåriga kvarterstypologin och om den inte rymmer kvaliteter som den tusenåriga gårdstypologin har, där utrymmet bakom husens framsida utgör en halvprivat kärna, snarare än en tomhet. Projektet tar sin plats i ett område som går att betrakta som slutet av stenstaden, och i korsningen av varierade kvarter från olika epoker. Förslaget innehåller tre nya bostadskvarter och ett galleri, utformade efter gårdens nyttjandegrad och platsens historiska bebyggelse. / A common way of developing cities today is through building closed or half-open blocks. The advantage is that it gives way to a high density and active streets, since all the backs turns to the courtyard. Developers often mention the historic city center as a role model, and sometimes add its varied architecture as a quality that should be noticed. The question is wether or not there are other values in this century old typology and, if there are qualities as found in the millennial courtyard typology, where the space behind the front sides become a half private core, rather than an emptiness.    The project is situated in an area which can be considered as the end of a city's historic center, as well as i the crossing of block variations from different eras. The proposal consists of three new residential blocks and one gallery, designed after the courtyard's utilization and the historical buildings on the site.

Syftet med mitt projekt är att med arkitekturens synliggöra detta utbredda samhällsproblem. Genom att föreslå en egen byggnad i övrig stadsbebyggelse för dessa specifika brottsoffer så visar jag att problemet finns samtidigt som jag också meddelar kvinnorna att de brottsoffer med en sådan juridisk status och att de inte behöver gömma sig utan kan bo säkert inne i staden. / With my proposal I want to create visibility around this broad (severe and complex) problem in our society. A new building and shelter for the the victims of these specific crimes is placed and integrated in the city structure. This gesture aims to acknowledge the existing of the crime and their victims. At the same it provides safe housing, reassurance and protection for women with this juridical status to not be socially excluded and hidden and instead feel confident to live in the city.

På Arkitekturskolans innergård pågick under vintern och våren ett fullskaligt experiment med byggställningar som råmaterial. Undersökandet gick ut på att hitta alternativa metoder att tolka och översätta idéer och föreställningar till arkitektur. Skaparna har med egna händer uppfört och transformerat alla de strukturer som engagerat och interagerat med Arkitekturskolans invånare. All your base are belong to us handlar om att ta i besittning sin vardagliga fysiska miljö. / Three years ago studios and workshops were destroyed in a major fire at KTH School of Architecture and ever since a state of temporariness echoes in its premises. Barracks and tent structures are a constant reminder of the event that ominously foretold of the schools future fate. In the fall of 2015 the school is to move to a new building across the border that is Valhallavägen.The provokative brutalistic architecture was intended to educate the students in building techniques. With its exposed constructive elements and unfinished expression it urges us to appropriate, adapt and make our own additions. As students, time is running out and we found it suitable to make an homage to the so often unfairly treated architecture that parented us.We found that there is a kinship between the building and its recent temporary additions. Perhaps the way they both truthfully express the individual parts and assemblage that make up the whole. We felt the need to build something in line with these structures, as we imagined that temporary architecture could optimize the use of the appropriated site. We would be able to learn how the site logistically and emotionally operates by working with previously untested conditions. We chose what we believed to be the most public of spaces; the courtyard.We were looking for certain qualities in a building material. Although not recognizable to most people, we found that the following traits are inherent to the scaffold structure: to effortlessly being able perform specific tasks, fulfilling a duty with straightforwardness, operating at a maximized output level relative to the invested amount of work, extremely potent and beautiful in its own sense, always soon to be a memory.What we would be investigating was unclear at the beginning but looking back at our work we have made a number of transformations of the site. Sometimes suggestively and sometimes reactively. We have been searching for a form that would always surpass the previous. We have been searching for constellations that would cause people to engage and reflect on their built environment. We have been searching for alternative ways to translate ideas into architecture.

Helenaskolan är ett projekt som utmanar hur skolor utformas idag och eftersträvar inkludering av de personer som vanligtvis inte prioriteras i den byggda skolmiljön. Skolans form har inspirerats av generella behov inom den byggda miljön hos barn med HSP och barn inom autismspektrat.  Många av dessa anpassningar grundar sig i möjligheten att själv anpassa storleken på rummet och på den sociala gruppen efter vad som fungerar bäst för ens egen inlärning. Framförallt fick basrummet ett stort fokus, då det är en utav de läromiljöer en elev idag ägnar mest inlärningstid i. Att skapa miljöer som behandlar kontrasten mellan lugn - aktivitet, natur - byggd miljö, socialt - icke socialt, litet - stort etc. var nödvändigt för att kunna skapa dessa anpassningsbara rum. Denna gradvisa förändring i storlek och krav på socialt engagemang blir tydlig om man ser till flödet utifrån och in, där de yttre funktionerna är större, mer socialt utmanande rum och där de inre är mindre, mer intima rum. / Helena School is a project that challenges the nowadays usual way of making schools for extrovert, active children and instead focuses on the pupil’s possibilities to choose the size of both the physical and social rooms of learning. The design of the spaces was very much inspired by analyses of the needs of children with HSP and children in the autism spectrum.  The intention was that every pupil should have the possibility to adapt the size of the room and of the social group to what suits one’s learning best. The homeroom is one of the most used rooms, and therefore it was given much thought. To create environments that address the contrast between stillness - activity, nature - built environment, social - non-social, small - large etc. was necessary to be able to create these adaptable rooms. The change in size and demand of social engagement is obvious when looking to the flow from the outside of the building to the inner parts of it. The outer functions are larger and more socially challenging as opposed to the inner rooms that are both smaller and more intimate.

Detta examensarbete undersöker utformningen av bostadsgårdar på studentbostäder, med fokus på Basecamp studentbostäder i Malmö. Genom att kombinera teoretisk diskussion och praktisk gestaltning syftar arbetet till att optimera utemiljön på studentbostäder för att främja studenternas trivsel och gemenskap. Frågeställningarna inkluderar hur utomhusmiljön påverkar trivseln, och hur gestaltningen av bostadsgårdar kan främja gemenskapen. Metodologin innefattar platsanalys, gestaltningsförslag och jämförande analys. Resultatet inkluderar designförslag för Basecamp Malmös innergård, reflektioner kring social gemenskap, och en diskussion om utformningen av bostadsgården och dess inverkan på studenters välmående. / This thesis explores the design of courtyards in student housing, focusing on Basecamp student residences in Malmö. By integrating theoretical discourse and practical design, the aim is to optimize outdoor spaces in student accommodations to enhance student well-being and community. Research questions include how outdoor environments affect well-being and how courtyard design can foster community. Methodology involves site analysis, design proposals, and comparative analysis. Results comprise design proposals for the courtyard at Basecamp Malmö, reflections on social community, and a discussion on courtyard design and its impact on student welfare.

Sammanfattning Vad är en transformation, och vad den kan vara? Hur kan en strategi för hur man kan förhålla sig till transformationsprojekt se ut? Jag har definierat det som att en transformation handlar om att ta en befintlig byggnad och införa ett nytt program som skapar en ny verklighet. Det kan finnas flera anledningar till att göra en transformation istället för att bygga nytt. Den viktigaste anledningen som jag har valt att arbeta med handlar om att fånga upp de värden som finns i en byggnad och få med sig dem och bygga vidare på dem istället för att skapa helt andra värden. Värden är saker som yta, volym, rumshöjd, ljusförhållanden, material och detaljer. Det är saker som de gjutna betongtrapporna och de speciella fönsterpartierna i byggnaden. För mig är det detta som är själva idén och meningen med en transformation. För värdena som bevaras knyter an till historien och bär och bevarar minnen och identiteter. De skapar en kontinuitet i byggnadens berättelse. I en transformation uppkommer en mängd stora konflikter eftersom det nya programmet efterfrågar värden som byggnaden saknar. Hur man väljer att lösa dessa konflikter är det mest kritiska och svåraste i en transformation. Jag gör transformationen i två steg. Det första steget går ut på att definiera så mycket värden som möjligt och försöka få med dem in i det nya programmet samtidigt som jag bortser något från helheten. Boendena fanns där sedan tidigare, för mig handlade det bara om att isolera värdena och föra med dem in i det nya programmet. Jag har behållit så mycket av det befintliga som möjligt för att hålla värdena intakta och bara lagt till väggar för att avgränsa lägenheterna. Det jag då får är väldigt speciella boenden, många har egna ingångar, breder ut sig i två plan och har ljusinsläpp från två håll. Det här är ett säkert och relativt enkelt sätt att bevara värden. När dessa bevarade boenden är definierade uppkommer de svåra konflikterna som också gör transformationen så pass intressant. Ytorna som är kvar efter att jag lagt ut dessa behållna boenden är svåra att skapa bra boenden ifrån. Jag tror att det är viktigt att tilläggen som måste till i en transformation anknyter till byggnaden som var. Annars är risken stor att värdena som fanns förstörs. Anknytning handlar för mig om att det nya tar upp saker som rumsliga koncept, formmässiga, materialmässiga eller strukturella koncept. Innergårdarna som finns där idag används dåligt. Egentligen är innergårdar något fantastiskt. De drar inte bara in solljus utan även skugga, regn, snö, ljud, växtlighet, insekter och fåglar djupt in i en byggnadsvolym. Därför har jag valt att utveckla de innergårdar som redan finns genom att lägga till några fler. I och runt kring skolan finns också flera platsgjutna betongtrappor. För att skapa förbindelser har jag lagt till nya liknande trappor. En bra transformation skapar förutsättningar för ett nytt behov samtidigt som den behåller de viktigaste värdena i en byggnad och bygger vidare på identiteten istället för att förstöra den. Min strategi för transformationer i två steg handlar om att först få med sig vissa speciella värden in i ett nytt program utan att ta hänsyn till byggnaden som helhet. Därefter skapas ett tillägg som relaterar till det befintliga men samtidigt löser de konflikter som alltid uppkommer vid en transformation. Resultatet i det här fallet är boenden som är väldigt speciella jämfört med boenden som normalt byggs idag. Det är inga typlägenheter utan boendena som skapas har ytor, volymer, detaljer och andra egenskaper som nybyggda boenden sällan har. / Abstract What is a transformation, and what could it be? How could a strategy for how to approach a transformation project look? I have defined a transformation as the act of taking an existing building and inserting a new program that creates a new reality. There can be many reasons to do a transformation instead of building something new. The most important reason that I have chosen to work with is about capturing the qualities or values that exists in a building and bring them into the new reality and build on them instead of creating whole different values. Values in this case are things like surface area, volumes, height, light conditions, material and details. It is things like the cast concrete stairs and the very special windows in some parts of the building. To me this is the core idea and purpose of any transformation. Because the values that are kept ties the present to the history, and carries and keeps memories and identities. They create continuity in the story of the building. In a transformation a number of mayor conflicts arise because the new program demands values that the existing building lacks. How you chose to solve these conflicts is the most critical and most difficult aspect of any transformation. My transformation is done two steps. The first step is about identifying as much values as possible and trying to bring them into the new program while overlooking the whole. The dwelling was there already, all I had to do was isolate the values and bring them in to the new program. I have kept as much of the existing material as possible to keep the values intact and only added walls to define the new apartments. The result is very particular dwellings; a lot of them have their own entrances, they are spreading out both horizontally and vertically and have sunlight from two directions. This is a safe and rather easy way of keeping values. When these kept dwellings are defined the more difficult conflicts arises that makes the transformation so interesting. The surface areas that remain after I have laid out these kept dwellings are hard to create good dwellings from. I think it’s important that the additions that has to be made in a transformation relates to the building that used to be. Otherwise there´s a great risk that the existing values are destroyed. Relation for me is about picking up things like spatial concepts and concepts relating to form, material or structure. The courtyards that exist today are rarely in use. Courtyards are actually something amazing. They don’t only retract sunlight but also shadow, rain, snow, sounds, foliage, bugs and birds deep into a building. Therefore I have chosen to develop the courtyards that already exists by adding some more. In and around the school there are also several stairs in cast concrete. To create connections I’ve added new similar stairs.   A good transformation creates the conditions needed for a new demand, while keeping the most important values in a building and adds to the identity instead of destroying it.   My strategy for transformations in two steps is about first bringing certain special values into a new program without considering the building as a whole. Afterwards an addition is created which relates to the existing while solving the conflicts that always arise when doing a transformation. The result in this case is dwellings that are very particular compared to the dwellings which are usually built today. They are not standard flats but dwellings with surface areas, volumes, details and other characteristics that newly built dwellings rarely has.

In Stockholm today, there is a shortage in housing and one way to supply the market with new housing is through densification. This degree project investigates the possibility to improve an existing courtyard and surrounding through densification. By visiting six different courtyards a greater understanding of what factors that makes up a good courtyard was obtained. The doctoral thesis Uncommon ground written by Eva Minoura set the base for the deeper understanding of the structure of courtyards and what creates ownership within them. Based on the research a specification of requirements was developed describing how to carry out a socially sustainable densification. By locating areas with low ownership and build there, territorial boundaries can be changed. Densification with minimal effect economically and ethically on the neighborhood enables the current qualities and living to be kept and the densification is positive for the area. The importance of clear territorial ownership and respectful densification led the way for this suggestion of building densification. The purpose with the project is to highlight a densification which reshapes an existing territorial misuse. Thereby increasing the value, not only for the separate home, but the value of the area. The question is what values to follow and how to implement a densification according to them. The result is illustrated through drawings of a densification in Bärkinge, an area in the Stockholm suburb Tensta. The proposal is attached to the rapport. The proposal is a townhouse with four separate homes each 208 !". Its placement, corner to corner with existing development changes the territorial misuse by enclosing the previously open courtyard. The proposal is changeable homes, adaptable over the years. The entry level is flexible in the sense that it can be altered without large affection to the house. Each home stretches over three floors where the upper floors two and three are constructed in a typical Swedish family home layout with bedrooms on top and living and kitchen underneath. The project presents four alternative plans, one for the large family, one for multiple living, one with extra accessibility and the last with space for home office. The project is a suggestion of a building in a Swedish million dwelling area using ground territorial misused ground and making a new attractive area using studied preconditions for densification.