No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur studenter använder sig av sin bostad för att skapa sig ett hem i sin studentstad. Studien undersöker även hur denna process skiljer sig för människor som bor i boenden med gemensamma ytor, studentlägenheter och bostadsrätter. Ett hem har i denna studie definierats utifrån David Seamans koncept at-homeness. Hur personerna interagerar med sin bostad och olika platser i staden för att skapa detta hem utgår från James. J. Gibsson teori om affordance. Studien genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer med studenter i Uppsala, där två bodde i boenden med gemensamma ytor, två i studentlägenheter och två i bostadsrätter. Resultatet visar att studenters bostäder inte nödvändigtvis själva måste uppfylla allt som enligt Seaman måste uppfyllas för att skapa sig ett hem. Studien visar vidare att detta beror på två fenomen. Det första är att studenter har en kortsiktig syn på sitt boende. De tänker sig inte bo där en längre tid och kan därför finna sig i att allt inte är perfekt. Det andra är att studenter kan använda sig av platser som finns i staden för att kompensera för bristerna i det egna boendet. På så sätt skapar bostaden och staden tillsammans ett hem för studenten. Skillnaden som återfanns mellan studentlägenheter och bostadsrätter var framför allt förmågan att ändra i bostaden. På grund av den kortsiktiga synen på boendet var detta dock inget som påverkade de som bodde i studentlägenheterna särskilt mycket. De som bodde i boenden med gemensamma ytor var dock tvungna att ibland lägga om sina rutiner för att bli bekväma i sin bostad. Överlag fann alla respondenter, oavsett boendetyp, att de var nöjda med sitt boende och att de hade skapat sig ett hem i Uppsala.

Bakgrund och problem: Många universitetsorter i Sverige lider av bostadsbrist gällande studentbostäder och utöver detta tycker många fastighetsbolag att det är problematiskt att generera lönsamhet i studentbostadsprojekt. Detta är en studie som undersöker ”problemet” med studentbostäder. Det har identifierats att många bostadsbolag i Sverige tycker att det är svårt att generera lönsamhet i nybyggda studentbostäder. Studien kommer redogöra för vad bostadsbolag anser vara de kritiska faktorerna för att uppnå lönsamhet vid nybyggda studentbostäder och hur dessa bolag opererar för att nå en tillfredsställande avkastning. Syfte: Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka varför det är svårt att uppnå lönsamhet i nybyggnationen av studentbostäder i Sverige. Studien kommer även identifiera vilka faktorer som påverkar lönsamhet i det studerade ämnet. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ fallstudie som bygger på semistrukturerade intervjuer med fem bostadsbolag på olika orter i Sverige. Företagen har valts ut för att de är stora aktörer på sin respektive ort som har stor insyn i studentbostadsmarknaden. Studien använder en abduktiv ansats. Slutsats: Det finns inte någon enskild kritisk faktor som skapar lönsamhet i projekt utan det krävs en noggrann avvägning mellan flera faktorer för att lyckas. Förutom att målgruppen (studenter) är en väldigt betalningssvag grupp har studien identifierat ett antal kritiska faktorer som spelar stor roll på lönsamhet hos studentbostäder iSverige. Användandet av diskonteringsmetoder är viktigt för att göra en bra bedömning av investeringar i studentbostäder. Det statliga investeringsstödet är i flera fall avgörande för att få investeringskalkylerna att gå ihop. Studien finner att ränteläget idag är fördelaktigt för att investera, även om avkastningskrav behöver vara hållbara på sikt. Utöver det ökar byggkostnaden per m² och driftkostnader med små studentbostäder. Slutligen gör den stora bostadsbristen i Sverige att flera företag inte använder sig av omfattande känslighetsanalyser men vikten av riskanalyser ökar med att bristen på bostäder minskar. / Background: Many cities with universities in Sweden are experiencing a shortage of student housing and at the same time many property builders have a hard time achieving profitability when building student housing. This thesis studies the problem with student housing. Many real estate companies have expressed that they have a hard time achieving profitability in newly built student accommodation. This study will make clear for what property builders think are the most important factors when building as well as how these companies work to reach a satisfying yield on their investments when building student accommodation. Purpose: The purpose of this thesis is to study why it is hard to achieve profitability in newly constructed student accommodation in Sweden. This thesis will also identify which factors that affect profitability in the chosen subject. Method: The authors have done a qualitative case study built on semi-structured interviews with five different property owners in different cities in Sweden. The companies have been chosen because they are well established at their respective city and have knowledge and experience within student housing. This study uses an abductive approach. Conclusion: This thesis concludes in that there is no single factor that leads to profitability in student housing projects but rather that a careful balance between several factors are needed to succeed. Except that students are a low incomedemographic with a low willingness to pay, the study has found several critical factors that affect profitability in building student housing. The use of discount methods is important when it comes to capital budgeting as well as the governmental investment subsidy put in place by the government. The investment subsidy is in many cases important to be able to achieve profitability in certain projects. The current interest rate makes borrowing money which facilitates investments even if an investments yield has to be sustainable over a longer period of time. Furthermore building costs increase per m² when building smaller apartments such as student accommodation. Lastly, the large shortage of housing in Sweden leads to that many companies disregard using a sensitivity analysis in projects but the importance of risk analysis increases with the increased availability of housing.

Ett samhällsproblem i Sverige under de senaste åren har varit antalet studentbostäder på landets lärosäten. Idag kan enbart fyra studieorter erbjuda bostadsgaranti för sina nytillkomna studenter, där bostadsgaranti innebär bostad inom 30 dagar. Byggandet av studentbostäder stannade av helt år 2010 då endast 125 stycken blev byggda. Från 2012 och framåt har trenden börjat vända och framtiden ser bättre ut men det är inte i närheten av att kunna mätta det behov som finns. Idag bor cirka 25-30 procent av Sveriges studenter i studentbostäder. Bostadsbristen är störst på de största studieorterna i Sverige. Den här rapporten ska belysa de studentbostäder som byggts från 2012 och framåt samt kommande projekt. Korta presentationer av dessa projekt ort för ort återfinns i rapporten. En undersökning av vad studenter anser är viktigt att ingå i en lägenhet samt hur man kan tänkas bo presenteras även i rapporten där boendeform, hyra och andra intressanta fakta tas upp. Behovet av studentbostäder är stort och akut och det görs insatser för att mätta dessa behov, ett av dem är att snabbt bygga via moduler som sätts på plats. En inventering av företag som jobbar med detta där deras verksamhet presenteras finns i rapporten. Ett annat alternativ är att på befintliga byggnader bygga studentbostäder på vindsvåning även detta kommer att behandlas i ett kort avsnitt i denna rapport. Studentbostadsbristen i Sverige är ett samhällsproblem. Denna rapport ska vara till grund för att påskynda lösningen på detta problem. Genom att läsa rapporten får man en uppfattning om vad som byggs och vad som är på väg att byggas. Man får en klar bild över hur mycket en student är beredd att betala i månaden för sitt boende och kan på så sätt göra rätt val och avvägningar vid kommande projekt, vilket leder till ekonomiska besparingar. / A social problem in Sweden, in recent years, has been the number of student housing at the Sweden's universities. As of today, only four study locations offers home guarantee for their newly added students. The home guarantee means housing within 30 days. Construction of student housing was at an almost complete standstill the whole year of 2010, since only 125 housings were built. From 2012 and onwards, the trend has started to reverse, and the future looks better but it is nowhere near being able to satisfy the needs. Today, about 25-30 percent of the Swedish students are living in student housing. The student housing shortage is most alarming at the largest study centers in Sweden. This report will highlight the student residences built onwards from 2012 as well as upcoming projects. Short presentations of these projects can be found in this report. A survey about which facilities students feel are important to be included in an apartment is presented in the report. Furthermore, which type of housing, rent and other interesting facts are also brought up and presented in the same survey. The need for student housing is large and acute and efforts are made to satisfy these needs, one of them is the building process which includes modules which is a quicker way of building than traditional building techniques. An inventory of the companies which use this kind of module approach is presented in this report. Another option, when it comes to building student housing, is to build these on attics on existing buildings and this will also be addressed in a short section of this report. The student housing shortage in Sweden is a social problem which affects many levels of society. This report intends to be the basis for accelerating the solution to this problem. By reading this report you will get an idea of what is built and what is yet to be built. You will get a clear picture of how much a student is prepared to pay a month for their accommodation, and thus you have the opportunity to make the right choices and trade-offs in future projects, leading to financial savings for your company.

Belgrad är en växande europeisk universitetsstad,idag Balkans största till antalet. Uppemot 140 000studenter får dela på totalt 12 000 statligt ägdastudentbostäder. Denna växande trend lär fortsättai takt med att staden och landet generellt ser enekonomisk tillväxt större än under tidigare år.  I ett försök att bemöta studentbostadsbristen bidrarjag med ett förslag för hur man effektivt byggerför både studenter och stad. Tomten är nämligencentralt belägen på Bulevar kralja Aleksandra, vilketär Belgrads motsvarighet till Sveavägen. Framtill branden 2014 fanns på tomten en inomhusmarknad,som hette Depo, i vad som tidigare vargarage och vändplats för spårvagnarna som gårlängs med boulevarden. / Belgrade is a growing European university city, today the largest in the Balkans. Up to 140,000 students share a total of 12,000 state-owned student homes. This growing trend will continue as the city and the country generally see economic growth greater than inprevious years. In an effort to respond to student housing shortages, I contribute with a proposal how to efficiently build for both students and the city. The site is centrally located at Bulevar kralja Aleksandra, which is Belgrade’s equivalent to Sveavägen. Until the fire in 2014 there was an indoor market on the site of what was previously a garage and turning point for the trams that go along the boulevard.

Detta examensarbete undersöker utformningen av bostadsgårdar på studentbostäder, med fokus på Basecamp studentbostäder i Malmö. Genom att kombinera teoretisk diskussion och praktisk gestaltning syftar arbetet till att optimera utemiljön på studentbostäder för att främja studenternas trivsel och gemenskap. Frågeställningarna inkluderar hur utomhusmiljön påverkar trivseln, och hur gestaltningen av bostadsgårdar kan främja gemenskapen. Metodologin innefattar platsanalys, gestaltningsförslag och jämförande analys. Resultatet inkluderar designförslag för Basecamp Malmös innergård, reflektioner kring social gemenskap, och en diskussion om utformningen av bostadsgården och dess inverkan på studenters välmående. / This thesis explores the design of courtyards in student housing, focusing on Basecamp student residences in Malmö. By integrating theoretical discourse and practical design, the aim is to optimize outdoor spaces in student accommodations to enhance student well-being and community. Research questions include how outdoor environments affect well-being and how courtyard design can foster community. Methodology involves site analysis, design proposals, and comparative analysis. Results comprise design proposals for the courtyard at Basecamp Malmö, reflections on social community, and a discussion on courtyard design and its impact on student welfare.

No description available.

Detta examensarbete utreder möjligheten av att bygga ett studentboende med fokus på de tillgänglighetskrav som finns enligt Svensk standard samt specifika materials miljöpåverkan. Byggbranschen har en stor negativ påverkan på miljön när det gäller energianvändning. Arbetet avser att utforma ett förslag i form av ett mer miljömedvetet studentboende samtidigt som det ska vara attraktivt. För att alla lägenheterna ska vara tillgängliga för personer med funktionsförhinder har normal tillgänglighetsnivå använts.

Stockholm is today one of the fastest growing regions in Europe and the demand for housing is increasing by the day. In order to achieve the target of becoming Europe's most attractive metropolitan region the city needs highly educated and skilled labour to satisfy the demand of companies today and in the future. However, the housing situation for students in the Stockholm area is at the moment very bleak. Stockholm is at least 7,000 student housings short and the quetime reaches as high as two years. Despite the lack of housing for students, we can’t see any increase in construction. This means that the students have a difficult time finding somewhere to live which results in that they choose to study elsewhere. In 2009 Boverket said that we must examine alternative solutions for resolving shortage of housing for students. In recent years a couple of projects can be seen in which existing buildings have converted its use from office or shops to student housing. An investigation of how the market views this option has been lacking. This essay aims to examine the student housing market in Stockholm in order to investigate whether conversion of existing buildings is an effective supplement when construction of new housing can’t meet the demand. We have furthermore examined a couple of restraining factors, in order to make the process more effective and finished of by drawing a couple of conclusions. The current planning process is considered to be one of the most restraining factors that leads to the fact that conversion can’t be utilized to its full extent. Lead times are said to be long and the fact that the plan is to detailed and precise makes it difficult to convert properties. With the help of more administrators and a more open plan, conversion could be used to its full extent. Building regulations are considered to be another reason why so few projects are being converted. The same rules apply when you build new buildings as when you convert. The market is looking for a change in the presentation of the current rules in order for these to be more applicable and beneficial for the market. Unpredicted expenses are always a risk when converting but with more experience the risk becomes lower. A system where you subsidize a part is not a market request since a lot of the answers suggest that this affects a market negatively in the long run. Rent control is not a factor that is considered to be restraining when converting buildings for student housing. / Stockholm är idag en av de snabbast växande regionerna i Europa och efterfrågan på bostäder i staden blir allt större för varje dag. För att uppnå de mål som finns om att bli Europas mest attraktiva storstadsregion behövs kompetent arbetskraft till staden för att fylla det behov som företagen efterfrågar nu och i framtiden. Den bostadssituation som råder för studenterna i Stockholmsområdet är dock väldigt dyster. Det saknas i dagsläget minst 7000 studentbostäder och kötiden för en studentbostad uppgår i dagsläget till minst två år. Trots detta ser vi inte någon större ökning av nyproducerade studentbostäder. När studenterna har svårt att hitta bostäder tenderar dessa att studera på annan ort och kunskap förloras, vilket hämmar Stockholms utveckling. Boverket kom 2009 med åsikten att man måste utreda alternativa lösningar för att lösa bostadsbristen för studenter. På senare år har man kunnat se projekt där befintliga fastigheter konverterats och ändrat användning från lokaler till studentbostäder. En utredning kring hur marknaden ser på detta alternativ har saknats. Denna rapport syftar till att studera studentbostadsmarknaden i Stockholm för att undersöka om konvertering av befintliga fastigheter är ett slagkraftigt komplement när nyproduktionen inte når upp till de mål som eftersöks. Genom att uppmärksamma ett antal återhållande faktorer har vi kunnat komma fram till ett antal slutsatser. Dagens system för planprocessen anses vara en faktor som gör att detta komplement inte kan utnyttjas till sin fulla grad. Ledtiderna uppges vara för långa och detaljplanens precisa och detaljerade utformning försvårar möjligheten att konvertera fastigheter. Med hjälp av fler handläggare och en mer öppen plan skulle detta komplement kunna tillämpas till sin fulla grad. Byggregler som tillämpas anses vara en annan anledning till att färre projekt genomförs. Samma byggregler som tillämpas för nyproduktion eftersträvas även vid konvertering. Marknaden söker en ändring av utformningen på dagens regler för att dessa ska vara mer tillämpbara och nyttiga för marknaden. Oförutsedda kostnader är en risk som alltid kommer vara ett orosmoln vid konverteringsprojekt men desto mer erfarenhet aktörerna har desto mindre blir risken. Subventionssystem är inte något som eftersträvas då resultatet pekar på att bidrag och investeringsstöd påverkar en marknad negativt i det långa loppet. Att hyresreglering för bostäder existerar anses inte vara en återhållande faktor för att detta komplement ska bli slagkraftigt

Bostadens kvaliteter har direkt inverkan på individens förutsättningar och påverkar livskvaliteten. Studentbostäder hör till kategorin tillfälliga boenden vilket medför viss sanktionering gällande kvalitetskrav för bostadens utformning, detta ses som problematiskt eftersom studentergenerellt tillbringar många timmar i sitt hem och hemmiljön vanligtvis också fungerar somen plats för studier. Bostaden som både hem- och arbetsmiljö betraktas i och med förväntad utbredning av digitaliserad undervisning som en viktig aspekt i utformningen av framtidens studentbostäder. Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som är ett bra studentboende.För att förstå detta undersöks relationen mellan den byggda miljö och människan, synen på hemmiljö och bostaden, vilka arkitektoniska kvaliteter som bidrar till trivsel i bostaden och har positiv inverkan på upplevelsen av hemmiljö, vilka behov som kan betraktas som mänskligt förenande samt vilka specifika behov och preferenser som finns inom målgruppen studenter.Den teoretiska grunden har formats utifrån det vetenskapliga fältet för arkitektur, sociologi, psykologi och filosofi. Resonemang som förts i olika tider sätts i relation till varandra ochillustrerar hur synen på bostaden och dess primära funktioner förändras över tid. Litteratur- och databassökning resulterar i sammanställande av åtta indikatorer som är viktiga att ta hänsyntill i utformning av framtidens studentbostäder, dessa är; sammanhang, spatial form, dagsljus och inomhusklimat, nivåer av socialt och privat, rummens placering i relation till varandra, omslutenhet kontra öppenhet, möjlighet till variation samt material och detaljer. Indikatorerna har fungerat vägledande i utformandet av ett gestaltningsförslag över ett studentboende i Malmö. För att tillgodose alla dessa behov i en bostadslösning, begränsad av studenternas budget och effektivitetskrav, har ett koncept kring en delad lägenhet för två personer utvecklats. Att två studenter bor tillsammans är också en strategi som tillämpas för att underlätta integrationen i den sociala gemenskapen, i byggnaden mellan studenterna och i staden mellan studenternaoch universitetslivet. Att dela en situation med en person som befinner sig i “samma” position beskrivs våde i tidigare forskning och av studenterna som ett sätt att öka upplevelsen av trygghet. När människor känner sig trygga uppstår en vilja att utforska vilket leder till utveckling.En ritningsanalys av fyra befintliga studentbostäder i Malmö och förståelse utifrån Malmö universitets Campusplan 2040 har bidragit med kompletterande inslag i analysen utifrån medvetenheten kring platsens och sammanhangets inverkan i utformning av god arkitektur. För ytterligare förståelse för målgruppen har fem universitetsstudenter som bor i Malmö intervjuats omfrågor som rör kvaliteter och behov i bostaden samt synen på hemmiljö och studentbostäder. Gestaltningsförslaget presenterades för studenterna och ledde till en djupare diskussion om livet i studentbostäder, vilka delar i utformningen som upplevdes som bra och vad som kunde förbättras samt vilka utmanande frågor som kunde identifieras. Samtalen med studenterna bekräftar tidigare forskning på områdena hemmiljö och studentbostaden, således även indikatorernas relevans. Intervjuerna leder till uppslag för vidare utveckling av gestaltningsförslaget och en diskussion kring komplexiteten i utformningen av studentbostäder, på grund av konkurrerande värden som sätts i relation till varandra. Studien visar att det i fråga om studentbostaden finns ett behov av möjlighet till personligt avtryck och flexibilitet inom bostaden samt att en balans mellan integritet och interaktion efterfrågas. Både det privata livet, identitetsskapande och tillgångentill gemenskap ses som extra viktigt i den formativa period i livet som tiden för studier är. Dessa teman kan tillsammans med de åtta indikatorerna dels ses som områden för vidare forskning, dels som ett svar på vad dagens studentbostäder, i varierande grad, saknar och kan således fungera som ett uppslag till vad som bör utvecklas vidare i utformningen av framtida studentbostäder. / The quality of the home environment have a direct impact on the individual’s living conditions and influence the quality of life. Student residential belongs to the category of temporary homes, which implies less expectations on the quality of the accommodation due to legislation. This becomes problematic since the students, generally spend many hours in their home and the home environment usually also works as place for studies. Student residential as both a home and work space is a relevant aspect in the design of future student housing, since the expected spread of digitized education. The aim of the thesis is to identify what constitutes good student housing. In order to understand that, the relationship between the built environment and people, the perception of home environment and housing, which architectural qualities contribute to the well- being of the home and have a positive impact on the experience of home environment, which needs that can be considered as humanly unifying and which specific needs and preferencesthat exist within the target group of students are investigated. The theoretical framework has been formed from the scientific fields of architecture, sociology, psychology and philosophy. Arguments made at different times are seen in comparison to each other and illustrate how the view of the home and its primary functions changes over time. Literature and database searches result in the compilation of eight indicators that are important to consider in the design of future student housing, these are; context, spatial form, daylight and indoor climate, levels of socialand private, the positioning of spaces in relation to each other, enclosure versus openness, opportunity for variety and materials and detailis.The indicators serve as a guide in the designof a design proposal for a student residence in Malmö. To meet all these needs in a dwelling solution, limited by the students’ budget and efficiency requirements, a concept for a shared flat directed to two students was developed. Two students living together was also a strategy applied to make it easier incorporating with the social community, in the building between the students and in the city between the students and the university life. To share a situation with a personin the same circumstances are described by the students as one way of increase the experienceof safety. When people feel safe a will to explore arise which leads to personal development. A drawing analysis of four existing student residences in Malmö and an understanding from Malmö University’s Campus Plan 2040 have contributed with additional elements to the analysis, based on the awareness of the impact of place and context in designing good architecture. For further understanding of the target group, five university students living in Malmö have been interviewed on issues related to qualities and needs at home and views on home environment and student housing. The designed outcome were presented to the students and led to a deeper discussion on life in student residential which parts that experienced good and what could be improved and the challenging issues could be identified in the design proposal. The conversations with the students confirmed previous research in the areas of perception in home environment and student housing, thus also the relevance of the indicators. The interviews led to suggestions for further development of the design proposal and a discussion about the complexity of the design of student housing, due to competing values that are put in relation to each other. The study shows that a need for personal expression and flexibility within the dwelling and a balance between privacy and interaction is required. Both privacy, identity formation and access to community are seen as particularly important in the formative period of life while studying. These subjects are, together with the indicators, seen as areas for further investigation and as a reply on what today’s student housing, to varying degrees, lacks and can thus be a suggestion for what should be developed further in the design of future student housing.